...

Barnhälsovårdens årsredovisning 2013

by user

on
Category: Documents
5

views

Report

Comments

Transcript

Barnhälsovårdens årsredovisning 2013
Helena Nyström, barnhälsovårdssamordnare, Folkhälsoenheten
Jan-Åke Jönsson, barnhälsovårdsöverläkare, Barn- och ungdomskliniken
Barnhälsovårdens årsredovisning
2013
Illustratör: Carita Rasmussen
Innehåll
Introduktion ............................................................................................................................................ 2
Sammanfattning .................................................................................................................................... 3
1. Struktur, organisation och kompetens .......................................................................................... 4
2. Hembesök ......................................................................................................................................... 8
3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS).......................................................................... 9
4. Alkoholsamtal.................................................................................................................................. 10
5. Föräldrastöd i grupp ....................................................................................................................... 11
6. Spädbarnsmassage ....................................................................................................................... 13
7. Amning ............................................................................................................................................. 14
8. Föräldrars rökvanor........................................................................................................................ 16
9. Vaccinationer .................................................................................................................................. 18
10. Övervikt och fetma ....................................................................................................................... 19
11. Barn som far illa ........................................................................................................................... 21
1
Introduktion
Denna årsredovisning är en sammanställning av barnhälsovårdens arbete under 2013 samt
några parametrar som mäter eller påverkar barns hälsa. Statistiken grundrar sig på uppgifter
rapporterade av BVC-sjuksköterskor från varje barnavårdscentral i Kronoberg, uppgifter från
journalsystemet Cambio-Cosmic samt nationell offentlig statistik. Materialet är tänkt att
användas i verksamhetsuppföljning och kan vara ett stöd i den fortsatta utvecklingen av
barnhälsovården. Målet är att alla förskolebarn i Kronoberg ska erbjudas en över länet
likformig, evidensbaserad barnhälsovård av högsta möjliga kvalitet.
2
Sammanfattning
Sedan 2004-2012 har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från 10 808
till 13 305. Nyfödda barn har under samma period ökat från 1 941 till 2 180. Totalt
finns det i dag 2 500 fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan.
96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län fick hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två
år har hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent.
87 procent av alla mödrar genomförde EPDS-screening (Edinburgh Postnatal
Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år.
97 procent av alla nyfödda barn hade ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år.
97 procent av föräldrar till nyfödda barn erbjöds att delta i föräldragrupp vilket är en
ökning med 14 procent de sista två åren.
Andel nyblivna föräldrar som deltog i barnhälsovården föräldragrupper har ökat från
60 till 66 procent de sista två åren.
19 procent av papporna deltog i föräldragrupp. Variationen är stor mellan olika
vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i
föräldraskapet. I dag nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd.
30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage i sina
föräldragrupper.
Totalt erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning
med 16 procent sedan 2012. Andel föräldrar och barn som deltog i
spädbarnsmassage ökade från 57 till 62 procent sedan föregående år.
I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige.
Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom
Kronoberg varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna.
Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i
hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som
röker är det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning.
Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från
10,4 procent till 27,5 procent mellan kommunerna i Kronoberg.
Det är en god vaccinationstäckning enligt barnvaccinationsprogrammet.
9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 hade övervikt och 2,4 procent hade fetma
(totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn
födda 2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån
Iso-BMI. Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar.
I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31
olika barn (18 pojkar och 13 flickor) under 2013. Detta motsvarar 2 promille av totalt
antal inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten
gjorts.
3
1. Struktur, organisation och kompetens
Sedan 2004-2012 har det totala barnantalet 0-6 år i Kronobergs län ökat från 10 808 till
13 305. Nyfödda barn har under samma period ökat från 1 941 till 2 180. Totalt finns det i
dag 2500 fler förskolebarn i Kronoberg än för 10 år sedan.
I Landstinget Kronobergs uppdragsspecifikation för Vårdval primärvård, 2014 finns nyckeltal
för barnhälsovård. I uppdragsspecifikationen kan du läsa mer om barnhälsovårdens
kvalitetsmått.
http://intern.ltkronoberg.se/upload/Dokument/Om_landstinget/Organisation/Vardval_Kron
oberg/Uppdragsspecifikation%202014.pdf
I nationell målbeskrivning för barnhälsovård, se länken nedan finns ett måltal med max 60
nyfödda barn (0-1 år)/heltidstjänst, gällande sjuksköterske-bemanning. Motsvarande mål för
läkartjänstgöring i barnhälsovården är max 60 nyfödda barn/4timmar/vecka enligt nationell
målbeskrivning. Sjuksköterske och läkarbemanning för barnhälsovården varierar, se diagram
nedan. Resurser behöver anpassas efter det barnunderlag som finns listade på respektive
vårdcentral.
http://www.rikshandboken-bhv.se/Kategori/Om_BHV
Antal nyfödda barn/ heltidstjänst sjuksköterska, 2013
Nyfödda/ heltidstjänst ssk
måltal max 60
Lammhult
Växjöhälsan
Braås
Moheda
Hälsoringen Älmhult
Hälsans hus Åseda
Centrum
Lessebo
Dalbo
Specialistläkargruppen Växjö
Alvesta
Ryd
Achima Älmhult
Teleborg
Strandbjörket
Lagan
Rottne
Lenhovda
Hovshaga
Vislanda
Markaryd
Ingelstad
Sländan
Åseda
Kungshögen
Läkarhuset, Ljungby
Birka
Tingsryd
Strömsnäsbruk
Alstermo
Gränsbygden Markaryd
Smålandshälsan, Ljungby
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Tabellen ovan baseras på uppgivet antal sjukskötersketimmar/vecka på BVC omräknat till
antal nyfödda/ heltidstjänst (måltal är max 60 nyfödda/heltidstjänst).
4
Antal nyfödda barn/4 timmar läkartid, 2013
200
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Hälsans hus Åseda
Moheda
Centrum
Lenhovda
Hälsoringen Älmhult
Strandbjörket
Sländan
Alvesta
Teleborg
Smålandshälsan, Ljungby
Kungshögen
Lagan
Birka
Braås
Älmhult
Specialistläkargruppen Växjö
Dalbo
Strömsnäsbruk
Åseda
Vislanda
Rottne
Lammhult
Markaryd
Ingelstad
Växjöhälsan
Gränsbygden Markaryd
Lessebo
Hovshaga
Tingsryd
Ryd
Alstermo
Läkarhuset, Ljungby
nyfödda/ 4 timmar läkartid
Måltal max 60
Tabellen ovan baseras på uppgivet antal läkartimmar/vecka på BVC omräknat till antal
nyfödda/ fyra timmar (måltal är max 60 nyfödda/fyra timmar läkartid).
Under 2013 fanns det 32 barnavårdcentraler i Kronoberg. Lidhult tillhör nu mer Sländan och
Växjöhälsan har öppnat BVC under året. Antal listade barn varierar stort mellan olika
barnavårdcentraler. På flera vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor enbart med
barnhälsovård och träffar på så sätt många barn och får där med en god barnkompetens.
Sjuksköterskan kan då koncentrera sin kompetensutveckling inom barnhälsovård. På andra
vårdcentraler arbetar BVC-sjuksköterskor endast en del av sin arbetstid med barnhälsovård.
Kompetensutvecklingen måste då ske över flera områden (exempelvis astma, diabetes,
sårvård mm) vilket innebär att mer arbetstid går till fortbildning. Det kan då vara svårt att
prioritera barnhälsovården framför andra områden vilket kan leda till att BVCsjuksköterskan inte kan delta på fortbildning, handledning, nätverksträffar mm inom
barnhälsovården.
För att en god barnkompetens ska uppnås är det viktigt att BVC-sjuksköterskor och läkare
har ansvar för tillräckligt stort antal nyfödda barn i enhetligt med vårdvalets anvisningar
vilket är minst 25 nyfödda barn per sjuksköterska/läkare. http://www.rikshandbokenbhv.se/Texter/Malen-for-yrkesforeningarna/Nationell-malbeskrivning-for-lakartjanstgoringpa-BVC/.
5
Flera av vårdcentralerna når inte detta mål. Ett förslag på lösning skulle kunna vara mer
samverkan mellan vårdcentraler. Samma BVC-sjuksköterska/läkare kan arbeta på mer än
en barnavårscentral. Denna modell förekommer redan idag på flera ställen i länet och kan
ses som ett sätt att säkra en god barnkompetens.
Flera studier visar att föräldrar är mer nöjda med barnhälsovård där sjuksköterskan arbetar
enbart med barnhälsovård. I Kronoberg kan man se att många föräldrar väljer att lista sina
barn där det fungerar på detta sätt.
Antal nyfödda/sjuksköterska, 2013
nyfödda/ssk
Miniminivå
60
50
40
30
20
10
Strandbjörket
Teleborg
Hovshaga
Achima Älmhult
Dalbo
Alvesta
Specialistläkargruppen Växjö
Hälsans hus Åseda
Lessebo
Lagan
Tingsryd
Braås
Sländan
Centrum
Moheda
Lenhovda
Kungshögen
Åseda
Birka
Hälsoringen Älmhult
Markaryd
Rottne
Vislanda
Ingelstad
Smålandshälsan, Ljungby
Lammhult
Ryd
Strömsnäsbruk
Växjöhälsan
Gränsbygden Markaryd
Alstermo
Läkarhuset, Ljungby
0
Antal nyfödda/sjuksköterska och år. Varje sjuksköterska ska träffa minst 25 nyfödda/år. De
vårdcentraler som ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav
för att uppnå en god barnkompetens.
6
0
Hovshaga
Specialistläkargruppen…
Dalbo
Teleborg
Achima Älmhult
Alvesta
Sländan
Strandbjörket
Hälsoringen Älmhult
Birka
Tingsryd
Lessebo
Kungshögen
Centrum
Rottne
Ingelstad
Markaryd
Vislanda
Lagan
Lammhult
Åseda
Moheda
Braås
Strömsnäsbruk
Lenhovda
Smålandshälsan, Ljungby
Ryd
Gränsbygden Markaryd
Hälsans hus Åseda
Alstermo
Växjöhälsan
Läkarhuset, Ljungby
Specialistläkargruppen Växjö
Hälsoringen Älmhult
Dalbo
Teleborg
Achima Älmhult
Alvesta
Lessebo
Braås
Lammhult
Hovshaga
Centrum
Lenhovda
Strömsnäsbruk
Åseda
Tingsryd
Vislanda
Rottne
Smålandshälsan, Ljungby
Strandbjörket
Sländan
Ryd
Markaryd
Moheda
Ingelstad
Specialistläkargruppen Åseda
Växjöhälsan
Kungshögen
Gränsbygden Markaryd
Lagan
Birka
Alstermo
Läkarhuset, Ljungby
Antal nyfödda/läkare, 2013
Totalt antal inskrivna barn 0-6 år/vårdcentral.
7
Antal nyfödda barn/läkare
Miniminivå minst 25
140
120
100
80
60
40
20
-
Antal nyfödda/läkare och år. Varje läkare ska träffa minst 25 nyfödda/ år. De vårdcentraler som
ligger under miniminivån har för få barn i förhållande till Vårdvalets kvalitetskrav för att uppnå en
god barnkompetens.
Totalt inskivna barn i barnhälsovården,
2013-12-31
1200
1000
800
600
400
200
Antal nyfödda barn, 0-12 månader, 2013-12-31
300
2013 Flergångsföräldrar
2013 Förstagångsföräldrar
250
200
150
100
0
Specialistläk…
Dalbo
Teleborg
Hovshaga
Achima…
Alvesta
Sländan
Strandbjörket
Lessebo
Tingsryd
Centrum
Kungshögen
Birka
Hälsoringen…
Markaryd
Vislanda
Rottne
Ingelstad
Smålandshä…
Lagan
Braås
Lammhult
Lenhovda
Moheda
Strömsnäsb…
Åseda
Ryd
Växjöhälsan
Hälsans hus…
Gränsbygde…
Alstermo
Läkarhuset,…
50
Antal inskrivna nyfödda barn 0- 1 år 2013-12-31. Som en prognos på framtiden kan andel
förstagångsföräldrar som är listade på barnavårdcentralen vara en indikator. Ju högre andel
förstagångsföräldrar desto större sannolikhet att föräldrarna kommer att välja samma vårdcentral
till kommande syskon om föräldrarna varit nöjda med sitt första barn.
2. Hembesök
Barnhälsovårdens hembesök hos nyblivna föräldrar har en lång tradition i Sverige. Syftet är
att etablera kontakt, informera om barnhälsovårdens verksamhet, undersöka barnet och ge
föräldrar möjlighet att samtala om sin situation. Redan i början av 1900-talet, det vill säga
innan barnhälsovården var statligt reglerad, fanns en filantropisk verksamhet kallad
Mjölkdroppen (en föregångare till BVC), där hembesök var en etablerad arbetsmetod. När
de statligt finansierade barnavårdscentralerna etablerades i slutet av 1930-talet var
hembesök fortfarande en självklar metod. Det har visat sig att just hembesök är en utmärkt
möjlighet att kunna identifiera familjer som behöver extra stöd och att tidigt kunna
identifiera riskbarn. (Läkartidningen nr 47 2010 volym 107).
De flesta vårdcentraler når målet med 90 procent gällande hembesök hos nyfödda barn.
Under 2013 fick 96 procent av alla nyfödda barn i Kronobergs län hembesök av BVCsjuksköterska vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år. På två år har
hembesöksfrekvensen ökat med 6 procent. Det är samma nivå både för förstagångs som för
flergångsföräldrar.
8
Sommarmånaderna är kritiska och i kommentarer i årsredovisningarna framgår man under
sommaren drar man ner på barnhälsovårdstiden vilket kan påverka hembesöken negativt.
Det framgår också att på vissa vårdcentraler görs inte hembesök till dem som inte pratar
svenska, medan man på andra vårdcentraler använder tolk på hembesöken. För att nå en
jämlik barnhälsovård är det viktigt att alla barn, oavsett när på året man föds eller vilket
språk föräldrarna talar, erbjuds likvärdig barnhälsovård.
Andel genomförda hembesök hos nyfödda, 2013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Andel hembesök
Dalbo
Lammhult
Strömsnäsbruk
Markaryd
Lenhovda
Åseda
Hovshaga
Gränsbygden Markaryd
Läkarhuset, Ljungby
Smålandshälsan, Ljungby
Specialistläkargruppen Växjö
Teleborg
Hälsoringen Älmhult
Vislanda
Rottne
Lessebo
Tingsryd
Centrum
Kronobergs län
Birka
Strandbjörket
Ryd
Hälsans hus Åseda
Växjöhälsan
Braås
Achima Älmhult
Kungshögen
Alstermo
Moheda
Ingelstad
Sländan
Alvesta
Lagan
mål
3. Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS)
Tidig upptäckt och behandling är av stor vikt vid depression hos nyblivna mammor.
Forskning har visat negativa effekter på spädbarnets känslomässiga och kognitiva utveckling
vid en långvarig depression hos mamman. Denna kunskap har medfört att man inom
barnhälsovården så tidigt som möjligt försöker uppmärksamma spädbarnsfamiljer där
mamman visar tecken på nedstämdhet eller depression.
I Landstinget Kronoberg har EPDS-screening använts i drygt 10 år och ingår i
barnhälsovårdens basprogram. Utbildning i metoden genomförs av mödra- och
barnhälsovårdspsykologerna och erbjuds kontinuerligt till alla BVC-sjuksköterskor. EPDSutbildning genomfördes våren 2014.
9
Under 2013 genomförde 87 procent av alla mödrar EPDS-screening (Edinburgh Postnatal
Depression Scale), vilket är en ökning med två procent jämfört med föregående år. Målet är
90 procent av alla mödrar ska få EPDS-samtal. Under de sista åren har insatser gjorts för att
erbjuda fler mammor som inte pratar svenska EPDS-samtal. Frågeformuläret finns översatt
på ett 18 olika språk i rikshandboken. Eftersom formuläret inte finns på alla språk som
efterfrågas rekommenderas att tolk används och att man då utgår från det svenska
formuläret.
http://www.rikshandboken-bhv.se/Texter/Psykisk-halsa/Depression-hos-nyblivnamammor-och-screening-med-EPDS-Psykisk-halsa/
Andel genomförda EPDS-samtal, 2013
Andel EPDS
mål
Strandbjörket
Moheda
Smålandshälsan, Ljungby
Lagan
Markaryd
Alvesta
Hovshaga
Gränsbygden Markaryd
Hälsoringen Älmhult
Teleborg
Specialistläkargruppen Växjö
Strömsnäsbruk
Achima Älmhult
Hälsans hus Åseda
Tingsryd
Vislanda
Birka
Alstermo
Kronobergs län
Rottne
Lammhult
Lessebo
Kungshögen
Sländan
Åseda
Läkarhuset, Ljungby
Centrum
Ryd
Braås
Växjöhälsan
Ingelstad
Lenhovda
Dalbo
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
4. Alkoholsamtal
Enligt barnhälsovårdens handlingsprogram för alkoholpreventivt arbete ska
barnhälsovården uppmärksamma föräldrar på alkoholens negativa effekter på
föräldraskapet och vara lyhörda för om alkoholrelaterade problem finns i familjen. Under
2013 hade 97 procent av alla nyfödda barn ett dokumenterat alkoholsamtal i BHVjournalen, vilket är en ökning med tre procent jämfört med föregående år.
10
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Andel
Mål
Rottne
Strandbjörket
Lammhult
Sländan
Lagan
Strömsnäsbruk
Markaryd
Åseda
Alstermo
Alvesta
Tingsryd
Achima Älmhult
Hovshaga
Specialistläkargruppen…
Hälsans hus Åseda
Gränsbygden Markaryd
Hälsoringen Älmhult
Växjöhälsan
Smålandshälsan, Ljungby
Teleborg
Vislanda
Kronoberg
Birka
Dalbo
Kungshögen
Moheda
Centrum
Lenhovda
Braås
Ryd
Ingelstad
Lessebo
Läkarhuset, Ljungby
Andel barn som har dokumenterade alkoholsamtal
i BHV-journalen, 2013
5. Föräldrastöd i grupp
År 2009 kom Socialdepartementet med en nationell strategi ”En vinst för alla”. I strategin
framgår att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år i
samverkan mellan landsting, kommun och ideella organisationer. I Kronoberg har projektet
”Det goda föräldraskapet” bidragit till att en föräldrastödskedja 0-18 år finns uppbyggd i flera
kommuner i länet. Projektet är nu avslutat men fortfarande finns en halvtidstjänst som är
samfinansierad till att samordna föräldrastödet i länet. Hemsidan som byggdes upp under
projekttiden finns kvar och där kan alla barnavårdcentraler presentera sitt föräldrastöd.
www.detgodaföräldraskapet.se
Inom barnhälsovården finns en lång tradition av att erbjuda nyblivna föräldrar föräldrastöd i
grupp. Vårdcentraler som erbjuder alla föräldrar att delta i föräldragrupp har ökat de sista
åren i enlighet med den nationella strategin En vinst för alla.
Under 2013 erbjöds 97 procent av föräldrar till nyfödda barn att delta i föräldragrupp vilket är
en ökning med 14 procent under de sista två åren. Andel nyblivna föräldrar som deltog i
barnhälsovården föräldragrupper har ökat från 60 till 66 procent under samma period. 19
procent av papporna deltog i föräldragrupp under 2013. Variationen är stor mellan
vårdcentraler. Barnhälsovården har som uppdrag att ge föräldrar stöd i föräldraskapet. Idag
nås mammor i högre utsträckning än pappor av detta stöd.
11
Strandbjörket
Specialistläkargruppen Växjö
Achima Älmhult
Hälsoringen Älmhult
Hälsans hus Åseda
Moheda
Teleborg
Vislanda
Åseda
Markaryd
Sländan
Kungshögen
Lammhult
Kronoberg
Strömsnäsbruk
Birka
Ryd
Lagan
Lenhovda
Lessebo
Tingsryd
Hovshaga
Gränsbygden Markaryd
Ingelstad
Braås
Centrum
Alvesta
Smålandshälsan, Ljungby
Rottne
Växjöhälsan
Dalbo
Alstermo
Läkarhuset, Ljungby
Teleborg
Ingelstad
Dalbo
Centrum
Strandbjörket
Sländan
Lagan
Strömsnäsbruk
Markaryd
Åseda
Alstermo
Alvesta
Ryd
Hovshaga
Vislanda
Specialistläkargruppen Växjö
Gränsbygden Markaryd
Växjöhälsan
Smålandshälsan, Ljungby
Hälsoringen Älmhult
Kronobergs län
Moheda
Tingsryd
Lammhult
Lessebo
Achima Älmhult
Birka
Hälsans hus Åseda
Lenhovda
Kungshögen
Braås
Rottne
Läkarhuset, Ljungby
Andel föräldrar som erbjudits delta
i föräldragrupp, 2013
Andel föräldrar som deltagit i föräldragrupp, 2013
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
12
Andel
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Mål
Andel
Mål
6. Spädbarnsmassage
Ur ett folkhälsoperspektiv är barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa ett viktigt
område och också ett prioriterat område i landstingets budget. Det som grundläggs under
barndomen har stor betydelse för hälsa och goda levnadsvanor senare i livet. Psykisk hälsa
hos barn och ungdomar främjas av trygga och goda uppväxtvillkor.
I dag finns mycket kunskap om sambandet mellan våra tidigaste relationer, anknytning,
hjärnans utveckling, social och emotionell kompetens, trauma, psykisk hälsa, ohälsa. Att
hitta arbetsmetoder som hjälper föräldrar i det tidiga samspelet med barnet är viktigt.
Sedan 2006 har spädbarnsmassage använts som en metod i föräldragrupper i syfte att
främja trygg anknytning. Landstingets folkhälsoenhet har erbjudit återkommande
instruktörsutbildning i spädbarnsmassage för BVC- sjuksköterskor sedan 2006. Utvärdering
gjordes 2009 och metoden fick då ett stort stöd från BVC sjuksköterskorna som ett bra och
användbart verktyg.
30 av 32 barnavårdcentraler i Kronoberg erbjöd spädbarnsmassage under 2013. Totalt
erbjöds 92 procent av alla nyfödda barn spädbarnsmassage viket är en ökning med 16
procent sedan 2012. Andel föräldrar och barn som deltog i spädbarnsmassage ökade från 57
till 62 procent sedan föregående år.
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
Gränsbygden Markaryd
Teleborg
Ingelstad
Dalbo
Rottne
Strandbjörket
Sländan
Lagan
Strömsnäsbruk
Markaryd
Åseda
Alvesta
Ryd
Hovshaga
Vislanda
Specialistläkargruppen…
Hälsoringen Älmhult
Moheda
Tingsryd
Lammhult
Achima Älmhult
Birka
Hälsans hus Åseda
Kronoberg
Lessebo
Braås
Växjöhälsan
Smålandshälsan, Ljungby
Centrum
Kungshögen
Alstermo
Lenhovda
Läkarhuset, Ljungby
Andel föräldrar som erbjudits delta i spädbarnsmassage,
2013
13
Andel föräldrar som deltagit i spädbarnsmassage, 2013
Strandbjörket
Achima Älmhult
Specialistläkargruppen Växjö
Hälsoringen Älmhult
Hälsans hus Åseda
Moheda
Åseda
Vislanda
Lessebo
Markaryd
Sländan
Teleborg
Lammhult
Strömsnäsbruk
Birka
Kronoberg
Tingsryd
Gränsbygden Markaryd
Ingelstad
Centrum
Braås
Hovshaga
Lagan
Alvesta
Växjöhälsan
Rottne
Ryd
Smålandshälsan, Ljungby
Kungshögen
Dalbo
Alstermo
Lenhovda
Läkarhuset, Ljungby
100%
90%
80%
70%
60%
50%
40%
30%
20%
10%
0%
7. Amning
Amning är en skyddsfaktor för såväl mor som barn. Det är därför önskvärt att så många barn
som möjligt får bröstmjölk. WHO rekommenderar att barnet får enbart bröstmjölk under de
första 6 månaderna. Sedan 2004 praktiseras WHO:s definition av amning i hela landet:
Enbart ammade barn är de som endast får bröstmjölk samt ev. mediciner, vitaminer
och/eller mineraler.
Delvis ammade barn är de som fortfarande ammas samt får smakportioner,
modermjölksersättning, välling eller hela mål av annan kost.
Ej ammade barn är de som inte får någon bröstmjölk.
I början av 70-talet helammade endast 35 procent av mödrarna i Sverige sina barn vid två
månaders ålder. Motsvarande siffra för Kronobergs län för barn födda 2012 var 68,1
procent. I ett internationellt perspektiv är amningsfrekvensen fortfarande hög i Sverige.
Amningsfrekvensen i Kronoberg ligger ungefär på riksgenomsnittet men inom Kronoberg
varierar amningsfrekvensen mellan kommunerna, se diagram nedan.
14
Helammade barn i Kronoberg:
Barn födda
2 mån
4 mån
2009
2010
2011
2012
68,1 %
72,0 %
69,4 %
68,1 %
55,2 %
59,5 %
56,8 %
56,4 %
Amning helt eller delvis vid två månaders ålder:
Barn födda
Kronoberg
Riket
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
90,6 %
90,2 %
90,9 %
90,9 %
90,2 %
91,2 %
88,3 %
88,6 %
87,5%
88,4 %
86,4 %
86,7 %
92,0 %
91,9 %
91,7 %
91,4 %
90,8 %
90,5 %
89,3 %
88,8 %
88,0 %
86,9 %
86,5 %
Uppgift saknas
Amningssiffror redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015.
Amning helt eller delvis vid 6 månaders ålder:
Barn födda
Kronoberg
Riket
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
68,6 %
68,7 %
69,1 %
71,3 %
69,5 %
68,6 %
67,8 %
65,9 %
63,2 %
65,0 %
63,0 %
64,2 %
72 %
73 %
69 %
72 %
70 %
69 %
68 %
67 %
65 %
62,5 %
63 %
Uppgift saknas
Amningssiffror redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015.
15
Andel helt eller delvis ammade barn vid 6 månaders ålder på kommun nivå
-
8. Föräldrars rökvanor
Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död i
världen och sambandet mellan rökning och sjukdom har varit känt sedan mitten av 1960talet. Flera vetenskapliga studier har visat att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om
mamman röker under graviditeten. Epidemiologiska studier har också visat att risken för
plötslig spädbarnsdöd ökar om mamman endast rökt efter graviditeten eller om bara pappan
rökt. Antalet rapporterade fall av plötslig spädbarnsdöd i Sverige har sjunkit från en topp på
146 fall 1990 till 15 fall 2010. Denna minskning beror framför allt på att en stor majoritet av
spädbarnen numera sover på rygg istället för på mage. Eftersom det är svårt att skilja på
effekterna av föräldrarnas rökning under och efter graviditeten är det komplicerat att
beräkna hur stor andel av fallen som beror på tobaksrök. En metaanalys av ett stort antal
studier visar att risken för plötslig spädbarnsdöd fördubblas om någon av föräldrarna röker
sedan barnet fötts (Anderson HR, Cook DG. Passive smoking and sudden infant death
syndrome: review of the epidemiological evidence. Thorax 1997;52(11):1003–9).
Studier har visat att det finns ett samband mellan tobaksrök i miljön och utveckling av
luftvägssjukdomar hos barn. Tobaksrök påverkar kroppens immunförsvar och skadar
slemhinnorna i luftvägarna. Små barn är särskilt känsliga eftersom deras immunförsvar inte
är färdigutvecklat och spädbarnets luftvägar är trängre än hos vuxna. Barn som utsätts för
miljötobaksrök får fler luftvägsinfektioner, fler öroninflammationer och behöver oftare
sjukhusvård än barn som inte exponeras. Dessutom får barn som utsätts för tobaksrök,
framförallt spädbarn, oftare astmasymtom i form av pipande eller väsande andning
(Socialstyrelsen, Miljöhälsorapport 2009).
Nationella siffror visar att 12 procent av barnen födda år 2011 hade en familjemedlem som rökte
under barnets första levnadsmånad. Bland mödrarna rökte 5 procent och bland fäderna 11
procent, vilket för båda föräldrarna är en minskning med cirka 3 procentenheter sedan år 2002
De regionala skillnaderna är stora.(Socialstyrelsens officiella statistik).
16
Kronoberg ligger över riksgenomsnittet när det gäller barn som utsätts för tobaksrök i
hemmet. Detta gäller speciellt pappor. Eftersom det är fler pappor än mammor som röker är
det viktigt för barnhälsovården att ha extra fokus på pappors rökning. Andel barn som
utsätts för tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder varierar från 10,4 procent till 27,5
procent mellan kommunerna i Kronoberg.
Alla nyblivna föräldrar ska tillfrågas om rökvanor som journalförs vid 0-4 veckor, 8 månader,
och 4 års ålder.
Landtinget har i budget målet att följa socialstyrelsens riktlinjer för förebyggande metoder
för bla tobaksbruk. Där rekommenderas att alla föräldrar som röker ska erbjudas stöd för att
bli tobaksfria. BVC-sjuksköterskan ska vara väl förtrogen med vart man kan remittera de
föräldrar som önskar ytterligare hjälp med tobaksavvänjning.
Andel barn som utsätts för tobaksrök i hemmiljö:
Barn födda
Kronoberg
0-4 veckor
Riket
0-4 veckor
Kronoberg
8 mån
Riket
8 mån
2003
16,4 %
16,3 %
17,5 %
16,7 %
2004
13,2 %
14,9 %
14,3 %
15,4 %
2005
12,4 %
13,9 %
12,4 %
14,3 %
2006
15,0 %
14,0 %
16,3 %
14,6 %
2007
15,3 %
13,2 %
15,7 %
13,7 %
2008
15,3 %
13,2 %
15,7 %
13,7 %
2009
14,7 %
13,2 %
15,4 %
13,6 %
2010
14,4 %
12,6 %
16,2 %
13,1 %
2011
14,3 %
12,4 %
15,2 %
12,7 %
2012
11,6 %
Uppgift saknas 12,7 %
Uppgift saknas
Rökstatistiken redovisas på nationell nivå. 2013 års barn redovisas först 2015.
Andel barn som utsätts för passiv tobaksrök i hemmet vid 8 månaders ålder
17
9. Vaccinationer
Alla barn i Sverige har rätt att vaccineras enligt nationellt gällande barnvaccinationsprogram.
Förutom att det skyddar barnet från att insjukna i olika sjukdomar, som kan ha ödesdigra
konsekvenser, så är det den mest kostnadseffektiva åtgärden som samhällets hälsovård kan
erbjuda. Sverige har en hög vaccinationstäckning jämfört med många andra länder. Detta
gäller även Kronoberg. Det finns ingen självklarhet i att denna trend kommer att fortsätta.
För att bibehålla förtroendet för barnvaccinationsprogrammet hos småbarnsföräldrar i
Sverige krävs ett fortsatt enträget arbete med god kvalitet.
Både antalet fall av polio och antalet poliodrabbade länder har ökat det senaste året. På
grund av ökad internationell spridning av poliovirus har WHO nu deklarerat poliosituationen
som ett internationellt hot mot människors hälsa enligt det internationella hälsoreglementet
(IHR). (Folkhälsomyndigheten)
I Polen pågår ett större utbrott av röda hund. Det är en påminnelse om att sjukdomen inte är
utrotad. Alla kvinnor bör ha skydd mot röda hund innan första graviditeten och resor till
länder med hög smittrisk. (Folkhälsomyndigheten)
Den senaste månaden har sju fall av mässling rapporterats på olika platser i Sverige.
Mässling är en allvarlig sjukdom som smittar mycket lätt. Det finns ingen inhemsk
smittspridning i Sverige, men sjukdomen cirkulerar fortfarande i många länder i bland annat
Europa. Mellan november 2012 och oktober 2013 rapporterades över 12 000 fall av mässling
från de EU-länder som deltar i övervakningen. Flest fall rapporterades från Italien,
Nederländerna, Rumänien, Storbritannien och Tyskland. Mässling förekommer också
fortfarande i många andra länder. (Folkhälsomyndigheten)
Fullständigt vaccinerade i Kronobergs län enligt barnvaccinationsprogrammet:
Barn
födda
2002
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Difteri,stelkramp,
polio,kikhosta,
hemophilus
99,0 %
99,3 %
99,3 %
99,5 %
99,3 %
98,8 %
98,7 %
98,1 %
97,5 %
98,7 %
Mässling,
påssjuka,
rödahund
94,8 %
95,4 %
96,4 %
97,9 %
97,5 %
98,3 %
97,3 %
96,8 %
97,4 %
98,3 %
BCGvaccinerade
riskbarn
85,3 %
85,8 %
90,5 %
91,1%
90,0 %
87,6 %
88,9 %
89,2 %
88,1 %
90,9 %
Hepatit B
4,5 %
22,5 %
26,8 %
BCG-riskbarn = BCG-vaccin rekommenderas till barn som bedöms som riskbarn ur tuberkulos- synpunkt.
Familjemedlem eller annan närstående har eller har haft tuberkulos eller att den ena eller båda
föräldrarna/vårdnadshavarna eller annan hushållsmedlem kommer från område där tuberkulos är vanligt.
18
10. Övervikt och fetma
Sedan 1 januari, 2010 registreras längd och vikt på alla 4-åringar i Kronobergs län i Cambio
Cosmic i. I diagrammen nedan presenteras andel 4-åringar födda 2009 som har övervikt eller
fetma. Resultatet för barn födda 2009 baseras på 1846 individer, vilket motsvarar 82 procent
av totalt antal 4-åringar i Kronobergs län.
I Kronobergs län har 9,1 procent av fyraåringarna födda 2009 övervikt och 2,4 procent fetma
(totalt övervikt + fetma =11,5 %). Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda
2009 ses en signifikant skillnad med minskad övervikt/fetma, beräknat utifrån Iso-BMI.
Övervikt är vanligare bland flickor än hos pojkar.
Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma
i Kronobergs län
10,0%
9,1%
9,0%
8,0%
Övervikt / Fetma
7,0%
6,0%
5,0%
Övervikt
4,0%
Fetma
3,0%
2,4%
2,0%
1,0%
0,0%
Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per kön
i Kronobergs län
12,0%
10,9%
Övervikt / Fetma
10,0%
7,3%
8,0%
Övervikt
6,0%
Fetma
4,0%
2,9%
1,8%
2,0%
0,0%
Flicka
kön
19
Pojke
18,0%
Andel 4 åringar födda 2009 med övervikt och fetma per
kommun
Övervikt
Fetma
Antal personer
16,0%
900
800
700
12,0%
600
10,0%
500
8,0%
400
6,0%
300
4,0%
200
2,0%
100
0,0%
Antal personer
Övervikt / Fetma
14,0%
1000
0
Alvesta Lessebo Ljungby MarkarydTingsrydUppvidinge Växjö
Älmhult
I en av kommunerna finns inga 4-åringar som har fetma. Detta kan förklaras av att endast 2,4 procent
har fetma. I en liten kommun med endast 100 barn i varje årskull innebär det att endast två till tre
barn skulle ha fetma, det kan då slå så att det vissa år inte finns något barn med fetma.
Övervikt-fetma 4-åringar födda 2006-2009 i Kronobergs län
14
12
Procent
10
8
Övervikt, ISO-BMI ≥25
6
Fetma, ISO-BMI ≥ 30
4
2
0
2006
2007
2008
2009
Vid en jämförelse mellan barn födda 2006 med barn födda 2009 i Kronobergs län ses en
signifikant skillnad med minskad övervikt beräknat utifrån Iso-BMI.
20
Andel 4-åringar födda 2006 med övervikt och fetma
18
16
3,2
3,2
14
2,2
2
2,9
Procent
12
10
2,6
Fetma
övervikt
8
13,5
12,8
6
12
11,6
10,5
7,9
4
2
0
Västernorrland
Västmanland
Uppsala
Kronoberg
Jämtland
Blekinge
Det saknas nationell statistik gällande övervikt och fetma hos fyraåringar. Flera landsting följer
utvecklingen av övervikt och fetma på 4-åringar. Ovan presenteras några andra landsting på barn
födda 2006. Därefter finns ingen sammanställning.
11. Barn som far illa
Det finns en skyldighet att samverka i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara
illa vilket regleras i lagstiftningen för hälso- och sjukvård och socialtjänst. En viktig princip är
att barn som far illa är ett gemensamt samhällsuppdrag och att samverkan kan skapa en
helhetsbedömning av barnets behov och bidra till samlade insatser för barnet.
Föräldern kan själv eller med hjälp av någon annan göra en ansökan om stöd. En ansökan
kan återtas och socialtjänsten kan då inte utreda vidare om det inte i kontakten med
familjen framkommit något som tyder på att socialtjänsten måste ingripa mot familjens vilja.
Socialtjänstlagen bygger på frivillighet, vilket innebär att familjen tackar ja eller nej till de
insatser som erbjuds. Men om personal inom hälso- och sjukvården i sin verksamhet får
kännedom om eller misstänker att ett barn far illa är de däremot skyldiga att genast anmäla
detta till socialtjänsten. Till skillnad från en ansökan så kan då en utredning göras oavsett vad
familjen själv vill.
All personal inom hälso- och sjukvården är skyldiga att genast anmäla till socialtjänsten om
de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det räcker med en
oro för att barn inte får sina grundläggande behov tillgodosedda i hemmet, är utsatt för
psykiskt och fysiskt våld, sexuella övergrepp eller annan utsatthet för att göra en anmälan.
Man är också skyldiga att lämna socialtjänsten alla uppgifter som kan vara av betydelse för
21
utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Uppgiftsskyldigheten gäller även om någon
annan har gjort anmälan eller om socialtjänsten på eget initiativ inlett en utredning. Den
som har gjort anmälan ska också fortlöpande hålla socialtjänsten underrättad om
nytillkomna omständligheter som kan ha betydelse för socialtjänstens bedömning.
I Kronobergs län gjordes 37 anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten på 31 olika
barn (18 pojkar och 13 flickor) under 2013. Detta motsvarar 2 promille av totalt antal
inskrivna barn. I fyra av länet kommuner har inga anmälningar till socialtjänsten gjorts. I
Lessebo och Älmhult är det andra året i rad som det inte gjorts någon anmälan från
barnhälsovården till socialtjänsten. På familjecentraler i länet framgår av redovisningen att
man samverkat med socialtjänsten runt flera barn. Detta har troligen lett till frivillig ansökan
om stöd från familjen och någon anmälan har därför inte behövt göras.
Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten i
Kronobergs län 2013
14
12
10
8
6
4
2
0
Alvesta
Växjö
Uppvidinge
Markaryd
22
Lessebo
Ljungby
Tingsryd
Älmhult
Antal anmälningar från barnhälsovården till socialtjänsten
under 2013 fördelade på ålder
6-7 år
6%
0-1 år
19%
5-6 år
19%
4-5 år
9%
1-2 år
28%
3-4 år
6%
2-3 år
13%
Orsak till anmälan
Barnmisshandel
4%
Sexuella övergrepp
4%
Psykisk
sjukdom/utvecklingss
törning hos förälder
4%
Missbruk
8%
Omsorgssvikt
44%
Våld inom familjen
12%
Annat
24%
23
Fly UP