...

Konsten att utvärdera en politisk reform

by user

on
Category: Documents
9

views

Report

Comments

Transcript

Konsten att utvärdera en politisk reform
LIU-IEI-FIL-G-15/01377--SE
Konsten att utvärdera en politisk reform
En studie om jobbskatteavdraget
The art of evaluating a political reform
A study about jobbskatteavdraget
Johansson Ludvig
Lindman Sebastian
Vårterminen 2015
Peter Andersson
Kandidatuppsats i Nationalekonomi
Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling
Sammanfattning
För att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och öka sysselsättningen införde regeringen
Reinfeld 2007 en arbetsmarknadsreform vid namn jobbskatteavdraget. Reformen innebar en
skattereduktion på samtliga förvärvsinkomster vilket ökade de ekonomiska incitamenten att
förvärvsarbeta. Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera jobbskatteavdraget och denna
uppsats syftar till att genom en metastudie analysera reformens effekt på sysselsättningen samt
försöka utveckla en metod för utvärdering av reformen.
Uppsatsen visar på att jobbskatteavdraget tidigare har utvärderats med sex olika metoder där
den vanligaste metoden är prognostisering med hjälp av mikrosimulering. Det har även
genomförts utvärderingar på utfallsdata med bland annat metoden difference-in-difference.
Resultaten från de tidigare utvärderingarna tyder på att sysselsättningen som en konsekvens av
jobbskatteavdraget ökat med omkring 2,9 procent vilket ligger i linje med nationalekonomisk
teori samt internationella erfarenheter av liknande reformer.
Den metod vi väljer att utveckla är en regressionsmodell som består av de två beroende
variablerna arbetskraftsutbud och medelarbetstid och de fem förklaringsvariablerna,
konjunktur, inkomst, inflation, demografi, och dummyvariabeln jobbskatteavdraget. Vi väljer
att använda oss av två beroende variabler då jobbskatteavdraget enligt teorin bör påverka både
den extensiva- och den intensiva marginalen.
Innehållsförteckning
1. Inledning ....................................................................................................................................... 1 1.1. Bakgrund .................................................................................................................................... 1
1.2. Problemformulering .................................................................................................................. 3
1.3. Syfte ............................................................................................................................................. 3
1.3.1. Frågeställningar ..................................................................................................................... 3
1.4. Metod ........................................................................................................................................... 3
2. Hur fungerar jobbskatteavdraget? ...................................................................................... 6 2.1.
2.2.
2.3.
2.4.
Effekterna på inkomsten ........................................................................................................... 6
Beräkningar av jobbskatteavdragets storlek .......................................................................... 9
Övriga arbetsmarknadsreformer för åren 2007 - 2011 ........................................................ 10
Jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv .............................................................. 11
3. Teori ............................................................................................................................................. 12 3.1. Extensiva och intensiva marginalen ....................................................................................... 12
3.2. Jobbskatteavdragets effekt på extensiva marginalen ........................................................... 12
3.3. Jobbskatteavdragets effekt på den intensiva marginalen .................................................... 14
3.4. Efterfrågan på arbetskraft ...................................................................................................... 16
3.4.1. Keynesiansk arbetslöshet ..................................................................................................... 16
3.4.2. Jämviktsarbetslöshet ............................................................................................................ 16
3.4.3. Philipskurvan ....................................................................................................................... 17
4. Metoder vid tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget ..................................... 19 4.1. Kvalitativa metoder ................................................................................................................. 19
4.1.1. Empirisk analys ................................................................................................................... 19
4.1.2. Teoretisk analys ................................................................................................................... 21
4.2. Kvantitativa metoder ............................................................................................................... 23
4.2.1. Mikrosimuleringsmodeller .................................................................................................. 23
4.2.2. Makroekonomisk metod ...................................................................................................... 24
4.2.3. Difference-in-difference ...................................................................................................... 25
4.2.4. Regregression med hjälp av dummyvariabler ..................................................................... 27
4.3. Jämförelse av tidigare utvärderingars metoder .................................................................... 29
5. Resultat av tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget ....................................... 31 5.1. Kvalitativa metoders resultat .................................................................................................. 31
5.1.1. Empirisk analys ................................................................................................................... 31
5.1.2. Teoretisk analys ................................................................................................................... 33
5.2. Kvantitativa modeller .............................................................................................................. 34
5.2.1. Jämförande diagram av tidigare kvantitativa utvärderingar ................................................ 34
5.2.2. Mikrosimulerings modeller ................................................................................................. 34
5.2.3. Makroekonomisk modell ..................................................................................................... 36
5.2.4. Difference-in-difference modeller ....................................................................................... 36
5.2.5. Regression med hjälp av dummyvariabler .......................................................................... 37
5.3. Sammanfattning av resultat..................................................................................................... 38
6. Analys av metoder och resultat ........................................................................................... 39 6.1.
6.2.
6.3.
6.4.
6.5.
6.6.
Empirisk analys ........................................................................................................................ 39
Teoretisk analys ........................................................................................................................ 39
Mikrosimuleringsmodeller ...................................................................................................... 40
Makromodeller ......................................................................................................................... 40
Difference-in-Difference .......................................................................................................... 41
Regression med hjälp av dummyvariabler ............................................................................ 42
7. Utveckling av metod ................................................................................................................ 43 7.1. Regressionmodell för utvärdering .......................................................................................... 43
Konjunktur ........................................................................................................................................ 44
Inkomstnivå ....................................................................................................................................... 45
Inflation ............................................................................................................................................. 45
Demografi ......................................................................................................................................... 46
Jobbskatteavdraget ............................................................................................................................ 46
7.2. Analys av den utvecklade regressions modellen .................................................................... 47
8. Reflektion ................................................................................................................................... 49 Referenser .......................................................................................................................................... 50 1. Inledning
1.1.
Bakgrund
Sverige har sedan finanskrisen 1990-1992 dragits med en relativt hög arbetslöshet sett till
efterkrigstiden. Innan 1990-talskrisen var den svenska arbetslösheten knappt hälften så hög som
arbetslösheten i de övriga nordiska länderna. Den genomsnittliga arbetslösheten i Sverige
mellan 1945 och 1990 låg på en genomsnittlig nivå omkring 3 procent för att sedan efter 1990talskrisen öka till mer än det dubbla. Finanskrisen under 1900-talet slog hårt mot Sveriges
aggregerade efterfrågan vilket resulterade i minskad efterfrågan på arbetskraft samt ökad
arbetslöshet. Den ökade arbetslösheten och minskade sysselsättningen i kölvattnet av 1990talskrisen har i Sverige till viss del blivit bestående och under 2000-talet låg den svenska
arbetslösheten på en stabil nivå omkring 7 procent. Även om dagens arbetslöshet i Sverige är
betydligt högre än under guldåren mellan 1945 - 1990 är den fortfarande ur ett internationellt
perspektiv relativt låg.1
Dagens svenska arbetsmarknad kännetecknas av en stor skillnad i arbetslöshet mellan olika
åldersgrupper och arbetslösheten skiljer sig även mellan könen. Arbetslösheten för individer i
åldersintervallet 16-74 år uppgick under 2014 till omkring 8 procent samtidigt som
arbetslösheten för individer i åldersintervallet 16-24 år för samma period uppgick till 24
procent. Sverige har även under 2000-talet haft problem med ett lågt arbetskraftsdeltagande där
individer bland annat är latent arbetssökande samt vissa individer upplever sig själva som
undersysselsatta. Latent arbetssökande är en individ som kan och vill arbeta men väljer att inte
söka arbete. Andelen arbetslösa utgör tillsammans med latent arbetssökande samt
undersysselsatta vad arbetskraftsundersökningen (AKU) beskriver som det outnyttjade
arbetskraftutbudet.2
1Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi 2 Broman
Anna, Johannsen Martin (2014): Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2014, ökning
av antalet sysselsatta 1 För att komma till rätta med den höga arbetslösheten samt den låga sysselsättningen valde
regeringen Reinfeldt att år 2007 införa reformen som kallas jobbskatteavdraget. Regeringens
avsikt med jobbskatteavdraget var att öka sysselsättningen genom att införa ett skatteavdrag på
förvärvsinkomster vilket skulle göra det mer attraktivt att arbeta samt att bedriva
näringsverksamhet.3 Avdraget verkar i form av en skatteminskning för skattepliktiga inkomster
från anställning och näringsverksamhet.4 Jobbskatteavdraget uppdelades i fyra steg och det
första steget av jobbskatteavdraget infördes den 1 januari 2007.
Storleken på jobbskatteavdraget skiljer sig mellan olika inkomstgrupper vilket framgår i nästa
kapitel av uppsatsen. Avdragets regler gynnar framförallt låg- och medelinkomsttagare då det
är dessa grupper som på marginalen får den största effekten av jobbskatteavdraget. En annan
faktor som påverkar storleken på jobbskatteavdraget är individens ålder där individer över 65 år
får ett dubbelt jobbskatteavdrag vilket ytterligare ökar incitamenten för denna grupp att arbeta.
Bakgrunden till det dubbla jobbskatteavdraget är den ökande medellivslängden i Sverige och
framförallt är det den medicinska forskningens framsteg som lett till att befolkningen idag kan
leva längre. Framstegen har även lett till att individer som går i pension idag är mycket friskare
än förr i tiden. Då befolkningen blir äldre kommer en större del av befolkningen att leva längre
på pensionen vilket leder till ökade kostnader och därmed ställer ökade krav på landets
skatteintäkter.
Jobbskatteavdraget syftade främst till att öka arbetskraftsutbudet och vid exempelvis införandet
av jobbskatteavdragets andra steg, som kostade staten 10 miljarder kronor, förväntade sig
regeringen att arbetskraftsutbudet skulle öka med 0,16 procent.5
3 Odell Mats, Reinfeld Fredrik (2007): Regeringens proposition 2007/08:22 4 Borg
Anders, Reinfeld Fredrik (2006): Regeringens proposition 2006/07:1 5 Borg
Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 2 1.2.
Problemformulering
Den totala kostnaden för jobbskatteavdragets fyra steg beräknades vid införandet uppgå till ca
70 miljarder kronor.6 Att utvärdera kostsamma reformer likt jobbskatteavdraget är viktigt då
det är av medborgarnas intresse att deras pengar används så effektivt som möjligt. Ett flertal
aktörer
som
exempelvis
finansdepartementet,
Institutet
för
arbetsmarknads-
och
utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och Riksrevisionen har genom åren utvärderat
effekterna av jobbskatteavdraget. Resultaten av de olika utvärderingarna skiljer sig mellan
varandra vilket gör det svårt för medborgarna att få en klar bild över jobbskatteavdragets
effekter. Eftersom utvärderingarnas resultat skiljer sig åt anser vi det vore intressant att jämföra
de tidigare utvärderingarnas metoder och resultat för att ta reda på om jobbskatteavdraget fått
de effekter regeringen Reinfeldt förväntade sig.
1.3.
Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera jobbskatteavdragets effekt på sysselsättningen samt
försöka utveckla en bättre metod för utvärdering av jobbskatteavdraget.
1.3.1. Frågeställningar
Vad skiljer metoderna i tidigare utvärderingar åt?
Vilken effekt har jobbskatteavdraget haft på sysselsättningen?
Vilken metod kan i framtiden användas för att utvärdera jobbskatteavdraget?
1.4.
Metod
Till den första delen av uppsatsen kommer vi använda oss av en metastudie där vi jämför
tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget. Jämförelsen av utvärderingarna delas in i två olika
grupper beroende på om utvärderingen är av kvalitativt- eller kvantitativt slag. Genom att
jämföra tidigare utvärderingars metoder, resultat samt ta lärdom om deras förtjänster och brister
försöker vi i den sista delen av uppsatsen utveckla en bättre metod som i framtiden kan
användas för att utvärdera jobbskatteavdraget.
6 Antelius Jesper, Norgren Claes (2009): Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20 3 De utvärderingar som används i metastudien väljs efter kriterier som metod, aktualitet och
utförlighet. Vi väljer att inkludera utvärderingar vars metoder skiljer sig från varandra då det
underlättar när vi försöker utveckla en bättre metod för att utvärdera jobbskatteavdraget. Ett
annat urvalskriterium är att utvärderingen ska vara aktuell vilket betyder att utvärderingen ska
vara färdigställd och att det inte finns någon ytterligare utveckling av utvärderingen.
Exempelvis finns det utvärderingar som fortfarande är under arbete vilket gör det vanskligt att
inkludera dem i arbetet och vi väljer därför att enbart ta med färdigställda utvärderingar. För att
vi på bästa sätt ska kunna dra slutsatser och analysera utvärderingarna är det viktigt att
utvärderingarna uppvisar en öppenhet där utvärderingarnas metod och resultat på ett tydligt sätt
framgår.
Då vi dels har ett intresse av att studera utvärderingar av jobbskatteavdraget som författats av
tidigare studenter och dels utvärderingar som skrivits av myndigheter och andra organisationer
väljer vi att söka utvärderingar genom ett flertal kanaler. Framförallt använder vi oss av katalog
sök på Linköpings Universitets bibliotekshemsida men vi kompletterar även genom att använda
oss av andra sökmotorer på internet. Vi väljer att både söka utvärderingar på engelska samt
svenska då det ökar antalet träffar.
De första utvärderingarna av jobbskatteavdraget skrevs 2006 och efter det har ett flertal
ytterligare utvärderingar genomförts. En stor del av de tidigare utvärderingarna av
jobbskatteavdraget
har
genomförts
av
myndigheter
som
finansdepartementet
och
Riksrevisionen men även intresseorganisationer som LO och Svenskt Näringsliv har tidigare
utvärderat jobbskatteavdraget. Utvärderingarna av jobbskatteavdraget skiljer sig från varandra
bland annat genom vilka steg av jobbskatteavdraget de valt att utvärdera samt vilken metod de
använt.
Vi har i uppsatsen valt att avgränsa oss till att studera jobbskatteavdragets fyra första steg vilket
begränsar antalet utvärderingar författade av myndigheter och ideella organisationer till sju
stycken. Vi har inkluderat samtliga av dessa utvärderingar i uppsatsen då de ger oss en bred
bild över hur jobbskatteavdraget utretts och jobbskatteavdragets effekter. Utöver dessa
utvärderingar väljer vi även att inkludera en kandidatuppsats från Luleå som syftat till att
utvärdera jobbskatteavdragets fyra första steg.
4 För att få ytterligare perspektiv på jobbskatteavdraget väljer vi även att vända blickarna mot
USA och deras motsvarighet till jobbskatteavdraget, Earned Income Tax Credit (EITC).
Jobbskatteavdrag liknande det svenska finns i många länder och anledningen till att vi väljer att
avgränsa oss till att studera det amerikanska jobbskatteavdraget är att det finns ett flertal
utvärderingar om det amerikanska jobbskatteavdraget och forskningen i USA har kommit långt.
Vi kommer i uppsatsen enbart analysera de metoder som används vid utvärdering av det
amerikanska jobbskatteavdraget eftersom det är svårt att exakt jämföra resultaten mellan EITC
och det svenska jobbskatteavdraget. Resultaten från de båda reformerna är svåra att jämföra då
utformningen av dem skiljer sig åt.
5 2. Hur fungerar jobbskatteavdraget?
I det här kapitlet ämnar vi förklara hur jobbskatteavdraget fungerar genom att beskriva vilka
effekter det får på inkomsten och hur beräkningarna av jobbskatteavdraget ser ut. Kapitlet
innehåller även en redogörelse för andra reformer som kan tänkas påverka arbetskraftsutbudet
under perioden 2007 till 2011 samt en redogörelse för liknande reformer i andra länder och
den effekt reformerna fått i dessa länder.
2.1.
Effekterna på inkomsten
Den individ som är bosatt i Sverige är obegränsat skatteskyldig vilket innebär att individen
måste betala skatt på all förvärvsinkomst oavsett om inkomsten kommer från Sverige eller
utlandet. Den direkta skatten på inkomst består av statlig och kommunal inkomstskatt.7
Jobbskatteavdraget innebär en sänkning av genomsnittsskatten för samtliga förvärvsarbetande
och är utformat som en skattereduktion där det framförallt är individer med låga inkomster som
får den största minskningen i genomsnittsskatt. Även marginalskatten påverkas av
jobbskatteavdraget och i Figur 2.1 framgår att för inkomster mellan 135 000 och 300 000 har
marginalskatten minskat med omkring 6 procentenheter samtidigt som genomsnittsskatten för
samma grupp minskat med omkring 7 procentenheter.
7 Rabe Gunnar (2010): Det Svenska skattesystemet 6 Den lägre genomsnittsskatten som ett resultat av jobbskatteavdraget har bidragit till att
inkomsten efter skatt för 99 procent av de heltidsarbetande har ökat med 1000 kronor per
månad och för 75 procent av de heltidsarbetande har nettoinkomsten ökat med 1500 kronor per
månad.
7 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 1 000 000 950 000 900 000 850 000 800 000 750 000 700 000 650 000 600 000 550 000 500 000 450 000 400 000 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 0,0 50 000 2,0 0 Förändring av nettoinkomsten, %
Figur 2.2. Jobbskatteavdragets effekt på nettoinkomsten
Årsinkomst
Källa: Ekonomifakta (2015): Jobbskatteavdraget
I Figur 2.2 kan vi se hur jobbskatteavdraget påverkat nettoinkomsten beroende på vilken
inkomstgrupp individen tillhör. För individer som innan införandet av jobbskatteavdraget
tjänade mindre än 150 000 kronor i månaden har jobbskatteavdraget inneburit en procentuell
ökning av nettoinkomsten med omkring 11 procent medan jobbskatteavdraget för individer
med en inkomst mellan 750 000 - 900 000 inneburit en inkomstökning på omkring 5 procent.
Det är inte bara individens inkomst som avgör storleken på jobbskatteavdraget utan storleken
varierar även beroende på inkomstskatten i individens hemkommun. Individer folkbokförda i
en hemkommun med hög kommunalskattesats får ett större jobbskatteavdrag än individer vars
hemkommun har en låg skattesats. En tredje faktor som påverkar storleken på
jobbskatteavdraget är individens ålder där individer över 65 år med förvärvsinkomst fått en
större skattereduktion än övriga samhällsgrupper.8
8 Björklund Anders, Edin Per-Anders, Fredriksson Peter, Holmlund Bertil, Wademsjö Eskil
(2014): Arbetsmarknaden 8 2.2.
Beräkningar av jobbskatteavdragets storlek
Tabell 2.1 visar hur jobbskatteavdraget ser ut beroende på vilken inkomstklass individen tillhör.
Tabellen visar hur stor skattereduceringen i kronor och procent blir för individer i olika
inkomstklasser. Det framgår i tabell 2.1 att individer i den lägsta inkomstklassen har möjlighet
att få den procentuellt sett största skattereduceringen av jobbskatteavdraget vilket är 17 procent
beräknat på den genomsnittliga kommunala inkomstskatten. En individ i den andra
inkomstklassen får en reducering på mellan 9 till 17 procent, i den tredje inkomstklassen blir
reduceringen mellan 7 och 9 procent och i den högsta inkomstklassen blir reduceringen som
högst 7 procent.
Inkomst betyder i detta fall den totalt fastställda förvärvsinkomsten under ett år.
Förvärvsinkomst är summan av tjänsteinkomst samt inkomst av näringsverksamhet med de
allmänna avdragen borträknade. Grundavdrag är ett avdrag individer får göra vid beräkning av
sin beskattningsbara förvärvsinkomst och fås fram genom skatteverkets tabeller. Det är
individens inkomst som styr storleken på grundavdraget och år 2015 var grundavdraget som
lägst 13 100 och högst 34 200. Kommunalskatt är den kommunala inkomstskatten
förvärvsarbetande individer betalar på sin förvärvsinkomst.9
Tabell 2.1: Beräkning av jobbskatteavdraget (≥65 år)
Arbetsinkomst
(SEK)
0 ≤ x ≤ 40 404
Skattereduceringsmodell
Skattereducering
(SEK)
0 ≤ x ≤ 6 851,17
(inkomst-grundavdrag)
*kommunalskatt
40 404 < x ≤
[(0,332*(inkomst-40 404)+
6 851,17 < x ≤ 11
130 536
40404)- grundavdrag]*
510,33
kommunalskatt
130 536 < x ≤
[(0,111*(inkomst-130 536)
11 510,89 < x 26
358 725
+70 329,6- grundavdrag]
304,12
*kommunalskatt
358 725 <
(95 682-grundavdrag)
26 310,63 <
*kommunalskatt
Källa: Skatteverket (2015): Skatteuträkningsbroschyren 2015
Skattereducering,
%
O till 16,95 %
16,95 till 8,81 %
8,81 till 7,33 %
Från 7,33 %
9 Skatteverket (2015): Skatteuträkningsbroschyren 2015 9 Vid beräkningarna i tabell 2.1 har en genomsnittlig kommunal inkomstskatt på 31,7 procent
använts.10 Skattereduceringsmodellens värden 0,332, 0,111, 40 404 samt 70 329,6 är värden
som används för beräkning av jobbskatteavdraget och tagits fram av skatteverket.
2.3.
Övriga arbetsmarknadsreformer för åren 2007 - 2011
År 2006 tillsattes regeringen Reinfeldt och ett av de stora målen enligt regeringen var att
upprätta en tydlig arbetslinje och öka sysselsättningen. Arbetslinjen grundar sig i tanken att det
ska vara mer lönsamt att arbeta i jämförelse med att leva på bidrag.
Utöver jobbskatteavdraget valde regeringen Reinfeldt att år 2007 reformera utformningen av
arbetslöshetsersättningen, vilket syftade till att öka incitamenten för arbetslösa att söka och
acceptera jobberbjudanden. Reformen av arbetslöshetsersättningen innebar bland annat att
avgifterna till de olika arbetskassorna höjdes och att den förhöjda dagpenningen som arbetslösa
individer fick ut under de 100 första dagarna i arbetslöshet slopades. Som en följd av
förändringen i arbetslöshetsersättningen föll medlemstalen i a - kassorna från år 2006 till 2007
med 10 procentenheter.
Införandet av jobbskatteavdraget och reformeringen av arbetslöshetsersättningen var två
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som främst genomfördes för att öka arbetskraftsutbudet och
därmed öka sysselsättningen. Regeringen valde även år 2007 att genomföra reformer som
syftade till att öka företagens efterfrågan på arbetskraft och bland annat har de subventionerade
anställningarna sedan 2007 ökat. En orsak till ökningen av de subventionerade anställningarna
är införandet av nystartsjobb som inneburit att företagen vid anställning av en långtidsarbetslös
kan få en subvention motsvarande en hel eller dubbel arbetsgivaravgift.11
År 2011 valde regeringen att halvera mervärdesskattesatsen på restaurang- och cateringtjänster
från 25 till 12 procent. Halveringen av skatten motiverades av att reformen på sikt förväntades
öka sysselsättningen med 6000 helårsarbetskrafter.12
10 Ekonomifakta (2013): Jobbskatteavdraget 11 Björklund
Anders, Edin Per-Anders, Fredriksson Peter, Holmlund Bertil, Wademsjö Eskil
(2014): Arbetsmarknaden 12 Fries
Fredrik (2011) : Sänkt restaurang- och cateringmoms 10 2.4.
Jobbskatteavdraget i ett internationellt perspektiv
Införande av jobbskatteavdrag har blivit populärt internationellt och vid införandet av det
svenska jobbskatteavdraget 2007 hade redan 16 av 30 OECD - länder infört någon form av
jobbskatteavdrag.
Den mest kända och utredda varianten av jobbskatteavdrag är det amerikanska EITC vilket är
ett avdrag som gynnar låg- och medelinkomsttagare genom en skatterabatt där maximibeloppet
för en familj med 3 eller fler barn uppgår till 6 143 dollar.
Det svenska jobbskatteavdraget utgår till skillnad från det amerikanska jobbskatteavdraget till
samtliga förvärvsarbetande. I USA avtar jobbskatteavdraget kraftigt med en stigande inkomst
och vid höga inkomster utgår ingen skattereduktion överhuvudtaget. En annan skillnad mellan
det svenska och det amerikanska jobbskatteavdraget är att familjens sammansättning är
avgörande för storleken på avdraget i USA. Exempelvis får ensamstående kvinnor med barn i
USA ett högre jobbskatteavdrag än ensamstående kvinnor utan barn.13
Ett flertal studier har genomförts för att utvärdera EITCs effekter på sysselsättningen och
gemensamt för studierna är att samtliga tyder på att EITC haft positiva effekter på
sysselsättningen. Exempelvis tyder en studie av Nada Eissa och Jeffrey B. Liebman på att
sysselsättningen som en konsekvens av EITC ökat med 2,4 procent i USA.14
13 Borjas George J., (2010) Labour Economics 14 Eissa
Nada, Liebman Jeffery B. (1996): Labour supply response to the earned income tax
credit 11 3. Teori
I detta avsnitt kommer vi från nationalekonomiskteori förklara hur ett jobbskatteavdrag kan
tänkas påverka sysselsättningen. Vi anser det vara av stor vikt att från nationalekonomiskteori
förklara hur jobbskatteavdraget fungerar då regeringen tidigare fått kritik för att vara slarviga
i sin förklaring.15
3.1.
Extensiva och intensiva marginalen
Enligt nationalekonomisk teori kan en ökning av inkomsten påverka det aggregerade utbudet av
arbetskraft genom två skilda kanaler. En ökning av inkomsten kan dels påverka individer som
tidigare valt att stå utanför arbetsmarknaden att träda in på arbetsmarknaden och dels kan en
inkomstökning påverka antalet timmar en individ väljer att arbeta. Inkomstökningens effekt på
valet mellan att kliva in på eller stå utanför arbetsmarknaden brukar beskrivas som den
extensiva marginalen. Att en inkomstökning påverkar antalet timmar en individ väljer att arbeta
brukar beskrivas som den intensiva marginalen. Den extensiva- och intensiva marginalen utgör
tillsammans den totala effekten på arbetsutbudet av en inkomstförändring.16
3.2.
Jobbskatteavdragets effekt på extensiva marginalen
Jämvikt på arbetsmarknaden uppstår i den punkt där utbudskurvan på arbetskraft korsar
efterfrågan på arbetskraft, vilket visas av punkt A i figur 3.1. Utbudskurvan i figur 3.1 antar en
uppåtlutande form vilket beror på att vid en högre inkomst väljer fler individer att bjuda ut sin
arbetskraft. På samma vis antar efterfrågekurvan på arbetskraft en negativt lutad form vilket
beror på en avtagande marginalproduktivitet på arbetskraft. Inkomsten på arbetsmarknaden
bestäms av jämvikten mellan utbud och efterfrågan.
15 Andersen Torben, Bergman Michael, Calmfors Lars, Flodén Martin, Hartman Laura, Svaleryd
Helena, Tobisson Lars, Åsbrink Erik (2010): Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport
2010 16 Borjas
George J., (2010): Labour Economics 12 Källa: Finanspolitiska rådets rapport 2010
För att en individ ska välja att kliva in på arbetsmarknaden och inte spendera all sin tid på fritid
krävs att inkomsten från att arbeta är högre än reservationsinkomsten, när detta sker förskjuts
utbudskurvan i figur 3.1 från S1 till S2. Reservationsinkomsten är den nivå på inkomsten där en
individ är indifferent mellan att bjuda ut arbete och att vara ledig. Om inkomsten är lägre än
reservationsinkomsten kommer individen inte att bjuda ut arbete men om inkomsten överstiger
reservationsinkomsten kommer individen att kliva in på arbetsmarknaden och bjuda ut arbete.
En individs reservationsinkomst beror på en individs preferenser mellan arbete och fritid, en
individ med hög reservationsinkomst kommer att ha lägre incitament att arbeta jämfört med en
individ med låg reservationsinkomst.
Då jobbskatteavdraget ökar nettoinkomsten kommer inkomstnivån överstiga fler individers
reservationsinkomst vilket ökar arbetskraftsutbudet. Vid ett ökat arbetskraftsutbud pressas
inkomsten innan skatt till en nivå som är lägre än inkomsten före det ökade arbetskraftsutbudet,
i figur 3.1 ses denna minskning i inkomst som skillnaden mellan punkt A och B. Samtidigt
13 innebär jobbskatteavdraget att nettoinkomsten trots minskningen av bruttoinkomsten blir högre
än innan ökningen i arbetskraftsutbud.17
3.3.
Jobbskatteavdragets effekt på den intensiva marginalen
För att analysera arbetskraftsutbudet i en ekonomi används en modell som beskriver valet
mellan arbete och fritid. Det grundläggande antagandet i denna modell är att individer
värdesätter både konsumtion av varor (C) och konsumtion av fritid (L). Den totala nyttan (U)
av att konsumera fritid och varor kan sammanfattas i nyttofunktionen:
U = f(C,L)
(1)
Konsumtionen av varor och fritid begränsas av nivån på individens inkomst samt tid. Om h är
antalet timmar individen spenderar på att bjuda ut arbete, w är nivån på individens inkomst och
V är inkomst från annat håll än arbete som exempelvis avkastning på aktier eller lotterivinster
kan individens budgetrestriktion skrivas som:
C = wh +V
(2)
Individens tidsrestriktion kan beskrivas med T = h + L där T är den totala tiden individen under
en period har till förfogande, h är antalet timmar individen spenderar på att bjuda ut arbete och
L är den tid individen väljer att spendera på fritid. Genom att ta hänsyn till individens
tidsrestriktion kan den slutgiltiga budgetrestriktionen skrivas som:
C = (wT + V) – wL
(3)
Vilket även motsvarar lutningen på budgetlinjen i Figur 3.2 (A). Tolkningen av budgetlinjen är
att om en individ väljer att avstå en timme fritid (F) har han eller hon råd att köpa ytterligare
varor till ett värde av w.18
17 Borjas George J. (2010): Labour Economics 18 Ibid. 14 Källa: Borjas George J. (2010): Labour Economics
Budgetrestriktionen symboliserar individens möjliga val mellan fritid och inkomst med hänsyn
tagen till individens timlön och tid. Exempelvis symboliserar punkten M2 den inkomstnivå en
individ med timlönen w kan uppnå om individen väljer att lägga all sin tid på förvärvsarbete.
En nyttomaximerande individ väljer den kombinationen av fritid och arbete där
indifferencekurvan tangerar budgetrestriktionen vilket för olika inkomst nivåer visas i figur 3.2
(A) av punkterna Q,R,H.
Vid en inkomstökning blir lutningen på budgetrestriktionen brantare då en ökad inkomst leder
till att individens potentiella inkomst ökar vilket illustreras av skillnaden i intercept mellan M0,
M1 och M2. Den totala effekten på antalet arbetade timmar av en inkomstökning beror på vilken
av inkomst- eller substitutionseffekten som är störst.
När inkomsten ökar blir alternativkostnaden för fritid högre vilket kan göra att individerna
väljer att använda mer av sin tid till att arbeta och mindre tid till fritid. Att individer vid en
inkomstökning väljer att använda mer av sin tid till förvärvsarbete och mindre tid till fritid
kallas substitutionseffekten och visas i figur 3.2 (B) av skillnaden mellan L0 och L1.
En ökning av inkomsten innebär inte bara att alternativkostnaden för fritid ökar utan det
innebär även att individens inkomst under en viss tidsperiod ökar. Då timlönen ökar kan
15 individen välja att gå ner i arbetstid och fortfarande behålla samma inkomst som innan
inkomstökningen. Denna effekt kallas inkomsteffekten och innebär att en ökad inkomst leder
till ett minskat antal arbetade timmar vilket visas i figur 3.2 (B) som skillnaden mellan L0 och
L2.
Den totala effekten på arbetskraftsutbudet av en inkomstökning beror därmed på vilken av
inkomst- eller substitutionseffekten som är störst. För individer med höga inkomster antas att
inkomsteffekten väger ut substitutionseffekten medan det omvända gäller individer med låga
inkomster vilket illustreras i figur 3.2 (B). Tidigare empiriska undersökningar tyder på att
substitutionseffekten totalt sett för samhället är större än inkomsteffekten och att en
inkomstökning därför ökar arbetskraftsutbudet.19
3.4.
Efterfrågan på arbetskraft
3.4.1. Keynesiansk arbetslöshet
Arbetslöshet som orsakas av för låg arbetskraftsefterfrågan benämns keynesiansk arbetslöshet.
Den keynesianska arbetslösheten påverkas i hög utsträckning av konjunkturen och kallas därför
ofta för konjunkturell arbetslöshet. Exempelvis minskar efterfrågan på arbetskraft i en
lågkonjunktur då den allmänna efterfrågan på företagens produkter minskar. Det är den
konjunkturella arbetslösheten som ofta skiftar nivån på arbetslöshet.20
3.4.2. Jämviktsarbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet är den nivå på arbetslöshet som uppstår då inflödet till arbetslöshet är lika
stort som utflödet från arbetslöshet. Jämviktsarbetslösheten kan observeras genom att titta på
den genomsnittliga arbetslösheten under en period då arbetslösheten inte trendmässigt stiger
eller sjunker. Jämviktsarbetslösheten kan delas upp i två olika delar där den ena består av
friktionsarbetslöshet och den andra av klassisk arbetslöshet. Friktionsarbetslöshet uppkommer
då det tar tid att matcha en arbetssökande med ett arbete medan klassisk arbetslöshet
uppkommer då nivån på realinkomsterna ligger högre än vad som skulle uppstå på en fri
19 Borjas George J.(2010): Labour Economics 20 Fregert
Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner 16 marknad. Tillsammans utgör den keynesianska arbetslösheten och jämviktsarbetslösheten den
faktiska arbetslösheten.21
3.4.3. Philipskurvan
Philipskurvan beskriver sambandet mellan en inflationsförändring och arbetslöshet. Vid en
expansiv politik där målet är att bekämpa arbetslöshet kommer en högre inflation att behöva
accepteras och vice versa behöver en högre arbetslöshet accepteras om målet är att bekämpa
inflation.
Phillipskurvans utseende påverkas av inflationsförväntningar. Då inflationsförväntningarna är
höga kommer arbetarna att fordra en högre inkomst för att väga upp den höga inflationen
medan om inflationsförväntningarna är låga kommer arbetarna att fordra en lägre inkomst.
Källa: Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner
Det tar tid för arbetarna att ta till sig en ny inflationstakt. Inflationstakten behöver först
observeras och sedan behöver nya löneavtal anpassas till den ändrade inflationen. Då löneavtal
upphandlas för flera år åt gången kommer löneavtalen att grunda sin löneökningstakt på en viss
förväntad inflationsnivå. Om förändringen i faktisk inflation är större än förväntad inflation
21 Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner 17 kommer den faktiska realinkomsten vara större än förväntade realinkomsten. Detta leder till att
det är billigare att anställa individer samt att låta dem arbeta övertid vilket gör att produktionen
stiger och arbetslösheten sjunker.
Arbetsmarknaden kommer på längre sikt kunna anpassa sina inflationsförväntningar till den
reella inflationen och därmed återgår realinkomst och arbetslöshet till sina naturliga nivåer
vilket gör att det på medellång sikt inte finns något samband mellan inflation och arbetslöshet.
På lång sikt kommer den faktiska inflationen vara densamma som den förväntade inflationen
vilket gör att kurvan endast består av naturlig arbetslöshet och därmed blir vertikal.22
22 Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner 18 4. Metoder vid utvärderingar av jobbskatteavdraget
För att utvärdera tillförlitligheten i tidigare utvärderingars resultat samt besvara
frågeställningen om vilken metod som i framtiden kan användas för att analysera
jobbskatteavdraget ska vi i detta avsnitt jämföra metoderna i tidigare utvärderingar. Genom att
först jämföra de tidigare metoderna kan vi sedan analysera dess styrkor och svagheter vilket
underlättar då vi ska utveckla en metod.
Jämförelsen inleds med att vi redogör för de metoder som tidigare använts för att utvärdera
jobbskatteavdraget och sedan analyserar vi likheter och skillnader mellan metoderna. För att
göra jämförelsen tydlig väljer vi att dela in utvärderingsmetoderna i kvantitativa- och
kvalitativa metoder.
4.1.
Kvalitativa metoder
4.1.1. Empirisk analys
Regeringen analyserar datan i utvärderingen “Utvärdering av jobbskatteavdraget” från 2011
med en empirisk analys. Analysens mål är att redogöra för om de förväntade effekterna av
jobbskatteavdraget har börjat synas i utvecklingen av arbetskraften, sysselsättningen samt
antalet arbetade timmar under perioden 2007 till 2011.
Regeringen inleder sin empiriska analys genom att beskriva arbetsmarknadsutvecklingen i
Sverige för att sedan jämföra denna utveckling med USA och euroområdet. Regeringen bygger
sin analys på data över arbetskraft, sysselsättning, medelarbetstid samt arbetskraft deltagande
och sysselsättningsgrad som andel av befolkningen i olika åldersgrupper. Regeringen väljer att
uttrycka arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad som andel av befolkningen då de till
stor del beror på antalet individer i arbetsför ålder. Regeringen åskådliggör denna korrelation
genom att jämföra ökningen av individer i arbetsför ålder med ökningen i antalet sysselsatta.
Utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) samt faktisk arbetslöshet och förväntad
arbetslöshet givet BNP tas också med i analysen. Regeringen visar på Okunsambandet, som
beskriver förhållandet mellan BNP och sysselsättning, med hjälp av datan och kan därigenom
visa om det inträffat strukturella förändringar i den svenska ekonomin som påverkat
sysselsättningen.
19 Regeringen analyserar sedan den svenska arbetskraften från 2007 till 2011 genom att jämföra
utvecklingen av arbetskraften med den demografiska utvecklingen. Regeringen beskriver att
utvecklingen av arbetskraften huvudsakligen styrs av demografiska faktorer, konjunkturläget
samt strukturella förändringar som påverkar incitamenten att delta i arbetskraften. Genom att
analysera den faktiska och förväntade arbetskraften enligt demografisk framskridning tar
regeringen bort faktorer som regel- och beteendeförändringar, strukturella reformer samt
konjunkturvariationer och kan därmed visa utvecklingen av arbetskraften som speglas av
befolkningens sammansättning och tillväxt. Regeringen visar sedan på arbetskraftens
utveckling jämfört med den konjunkturella variationen genom data för arbetskraft, befolkning,
arbetskraft gap och sysselsättnings gap.
Under den undersökta perioden har en kraftig lågkonjunktur uppstått och för att kunna
analysera arbetskraftens utveckling behöver konjunktureffektens utveckling skattas. För att ta
hänsyn till konjunkturutvecklingen gör regeringen en skattning av den historiska konjunkturen
som sedan bifogas till den tidigare skattade demografiska framskrivningen.
För att skatta en trend för den cykliska avvikelsen av konjunktur beräknar regeringen ett
Hodric-Prescott filter vilket är ett matematiskt verktyg som används för att korrigera för det
cykliska beroendet hos en tidsserie. Med hjälp av den skattade konjunktureffekten kan
sysselsättnings- och arbetskrafts gap beräknas och tolkas. Genom att inkludera den skattade
konjunktureffekten kan en bättre analys av arbetskraft och arbetskraftsdeltagande ske.
Som avslutning analyserar regeringen utvecklingen av sysselsättning och medelarbetstid
tillsammans med den demografiska utvecklingen och konjunkturläget. Genom att kombinera de
två tidigare analyserna kan regeringen uppskatta om variablerna blir över eller underskattade
jämfört med nivån på den demografiska- och konjunkturella utvecklingen. Därmed kan
regeringen uttala sig om utvecklingen av sysselsättningen samt medelarbetstiden varit högre
eller lägre än förväntat efter införandet av jobbskatteavdraget.23
23 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 20 4.1.2. Teoretisk analys
En annan metod som regeringen använde i sin “Utvärdering av jobbskatteavdraget” var en
teoretisk metod som syftade till att skatta de långsiktiga effekterna av jobbskatteavdraget. Den
teoretiska metoden i regeringens utvärdering inleds med att de beskriver hur jobbskatteavdraget
påverkat det ekonomiska utbytet av arbete dels för befolkningen i stort men även för olika
samhällsgrupper. Några centrala mått som regeringen redovisar är hur jobbskatteavdraget
påverkat nettovinsten av att gå från arbetslöshet till sysselsättning samt hur ersättningsgraden
vid arbetslöshet förändrats i och med jobbskatteavdraget. Även förändringen i marginell
nettotimlön redovisas i denna del av utvärderingen.
Efter att regeringen i sin utvärdering beskrivit hur jobbskatteavdraget förändrat det ekonomiska
utbytet av arbete analyserar de vilken effekt denna förändring enligt nationalekonomiska teori
bör få på arbetskraftsdeltagandet, arbetad tid samt jämviktsarbetslösheten. För att analysera
jobbskatteavdragets förväntade effekt på den extensiva marginalen använder regeringen teorin
om reservationsinkomstens betydelse för individens val mellan att arbeta eller inte. Regeringen
redogör även för vilken påverkan jobbskatteavdraget enligt nationalekonomisk teori bör få på
den intensiva marginalen. Då effekterna på den intensiva marginalen beror på två effekter,
inkomst- och substitutionseffekten som båda motverkar varandra anser regeringen det vara
omöjligt att med nationalekonomisk teori prognostisera den förväntade effekten på den
intensiva marginalen av jobbskatteavdraget. Enligt regeringen saknas empirisk forskning för att
kunna uttala sig om vilken av inkomst- och substitutionseffekten som ger störst effekt vid en
ökad nettolön.
Utöver att analysera jobbskatteavdragets förväntade effekt på den extensiva- och intensiva
marginalen med hjälp av mikroekonomisk teori använde regeringen även makroekonomisk
teori som beskriver hur jobbskatteavdraget påverkar löneökningstakten och på sikt även
inflationstakten. Att bedöma jobbskatteavdragets effekt på löneökningstakten är enligt
regeringen av betydelse då det enligt ekonomisk teori finns ett negativt samband mellan en
ökad inkomstnivå och företagens arbetskraftsefterfrågan.
Något som enligt regeringen försvårar att beräkna de förväntade effekterna av
jobbskatteavdraget med hjälp av nationalekonomisk teori, och framförallt makroekonomisk
21 teori, är att utgången av reformen i stor grad påverkas av andra arbetsmarknadspolitiska
reformer.24
Finanspolitiska rådet använder även de en teoretisk metod för att prognostisera effekterna av
jobbskatteavdraget. De ställer upp sin teoretiska metod på ett liknande sätt som regeringen där
Finanspolitiska rådet både studerar vilka effekter som kan tänkas uppstå på den extensiva- men
även på den intensiva marginalen. Finanspolitiska rådet drar likt regeringen slutsatsen att det är
fullt möjligt att analysera effekterna på den extensiva marginalen av jobbskatteavdraget men att
det är betydligt svårare att dra slutsatser om den intensiva marginalen. Dock är det enligt både
regeringen och Finanspolitiska rådet möjligt att beräkna den intensiva marginalen för de
grupper vars inkomst ligger inom intervallen där jobbskatteavdraget inte påverkar
marginalskatten. Exempelvis påverkas inte marginalskatten för individer vars inkomst befinner
sig mellan 100 000 och 300 000 kronor av jobbskatteavdraget och därför uppstår det för denna
grupp ingen substitutions effekt utan endast en inkomsteffekt uppstår.
Finanspolitiska rådet utvecklar i sin teoretiska framläggning teorin om hur den långsiktiga
jämviktsarbetslösheten minskar som ett resultat av jobbskatteavdraget. Resonemanget bygger
på Laynard, Nickell och Jackmans teorier om samspelet mellan utbud och efterfrågan på
arbetsmarknaden. Enligt dessa teorier skulle jobbskatteavdraget leda till en minskning av
jämviktsarbetslösheten då den fackliga sidan för att tillfredsställa det ökade arbetskraftsutbudet
är villiga att dämpa inkomstutvecklingen.25
24 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 25 Andersen
Torben, Bergman Michael, Calmfors Lars, Flodén Martin, Hartman Laura, Svaleryd
Helena, Tobisson Lars, Åsbrink Erik (2010): Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets rapport
2010 22 4.2.
Kvantitativa metoder
4.2.1. Mikrosimuleringsmodeller
En av de vanligast förekommande metoderna för att analysera jobbskatteavdraget är
användandet av mikrosimuleringsmodeller. Exempel på aktörer som i sina utvärderingar använt
mikrosimuleringsmodeller är Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS), Riksrevisionen,
Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.
Den grundläggande iden bakom mikrosimuleringsmodellerna är att beräkna individers val
mellan konsumtion och fritid med hjälp av data på individ och hushållsnivå. En förutsättning
för användandet av en mikrosimuleringsmodell är att det finns ett stort dataunderlag som
beskriver hushållens förmögenhet, inkomster, transfereringar och direkta skatter.26
Det
finns
två
olika
mikrosimuleringsmodeller
som
använts
vid
utvärdering
av
jobbskatteavdraget. Den ena modellen, Swetaxben, som används i SNS utvärdering använder
sig av dataunderlaget Linda (longitudinell individdatabas) vilket är en databas som beskriver
inkomstutvecklingen för olika grupper. Linda tillhandahålls av SCB och baseras på ett
stickprov som motsvarar 8 procent av Sveriges befolkning.27
Den andra mikrosimuleringsmodellen som används av Riksrevisionen, finansdepartementet och
Konjunkturinstitutet bygger på data från SCBs årliga inkomstfördelningsundersökning om
hushållens ekonomi (HEK). HEK består av data angående förmögenhet, inkomster och
transfereringar. Datan i HEK är hämtad från försäkringskassan, centrala studiestödsnämnden
(CSN) och kommunerna. HEK består av ett stickprov på omkring 15 000 hushåll vilket
motsvarar ca 38 000 individer.28
26 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 27 Flood
Lennart (2010):En skattepolitik för både innan- och utanförskapet. 28 Antelius
Jesper, Norgren Claes (2009): Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20 23 Mikrosimuleringsmodellerna består i stora drag av två enskilda steg som tillsammans kopplas
ihop för att bilda den slutgiltiga mikrosimuleringsmodellen. Det första steget i
mikrosimuleringsmodellen går ut på att med hjälp av FASIT (Fördelnings Analytiskt Statistik
system för Inkomster och Transfereringar) beräkna hushållens “budgetmängd” vilket beskriver
hushållens inkomst vid olika val av arbetstid. Resultatet från FASIT beräkningarna kopplas
sedan samman med en ekonometrisk modell som beräknar förväntad arbetsstatus för olika
individer givet de skattesystem som gällde innan jobbskatteavdraget. I nästa steg upprepas
denna process med enda skillnaden att jobbskatteavdraget adderas till beräkningarna vilket
betyder att vi har en modell som beskriver hushållens arbetsstatus före införandet av
jobbskatteavdraget och en modell som beskriver hushållens arbetsstatus efter införandet av
jobbskatteavdraget. Genom att jämföra resultaten från dessa “före” och “efter” beräkningar fås
effekten av jobbskatteavdraget på arbetsmarknaden.29
4.2.2. Makroekonomisk metod
För att avgöra vilken påverkan en förändring av ersättningsgraden och inkomstskatten får på
arbetskraftsdeltagandet
och
arbetslösheten
använder
regeringen
i
utvärderingen
av
jobbskatteavdraget (2011) en makroekonomisk modell. Den makroekonomiska modellen syftar
till att skatta de långsiktiga effekterna av en förändring i inkomstskatten och bygger på teorin
om vad som bestämmer arbetslösheten och arbetskraftsdeltagandet. Modellen är skattad för
perioden 1994-2011.
Totalt består regeringens makroekonomiska modell av tre regressionsekvationer vars
beroendevariabler är förändring i löneandel, förändring i arbetskraftsdeltagande samt
förändring
i
arbetslöshet.
Beroendevariablerna
skattas
som
en
funktion
av
förklaringsvariablerna skattekil, omvärldskonjunktur, ersättningsgrad och demografiutveckling.
Utöver dessa förklaringsvariabler ingår även beroende variabeln lagad en period.
Genom att inkludera beroende variablerna omvärldskonjunktur och demografiutveckling rensar
modellerna för den cykliska effekten och modellerna bör därför enligt regeringen ge
29 Sacklén Hans (2009):Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet2007-2009 24 förändringen av arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande som en funktion av skattekilen och
ersättningsgraden.30
4.2.3. Difference-in-difference
Difference-in-difference är en analysmetod där utredaren delar in materialet i två grupper, en
behandlingsgrupp som har fått ta del av en reform eller förändring och en kontrollgrupp som
inte har tagit del av reformen eller förändringen. Genom att jämföra utfallet i dessa två grupper
kan den som utreder frågan dra slutsatser huruvida en reform eller förändring har varit gynnsam
eller misslyckad. De grupper som väljs ska vara så lika som möjligt för att undvika att andra
faktorer än den som testas för påverkar någon av grupperna mer än den andra.31
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering använder i studien
“Jobbskatteavdraget” från 2012 metoden difference-in-difference för att studera effekterna av
jobbskatteavdraget på sysselsättningen. Eftersom jobbskatteavdraget påverkar samtliga
individer med förvärvsinkomst går det inte att särskilja en behandlingsgrupp och en
kontrollgrupp likt EITC-utvärderingen. IFAU väljer att använda sig av faktumet att olika
individer får olika stort jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget beräknas utifrån en individs
förvärvsinkomst och storleken på den kommunala inkomstskattesatsen. Eftersom den
kommunala inkomstskattesatsen varierar påverkas individer olika beroende på vilken kommun
de betalar skatt i. IFAU inriktar sin modell på att undersöka om gruppen individer där
genomsnittsskatten minskat mer har ökat sin sysselsättning i en högre grad är den grupp
individer där genomsnittsskattesatsen minskat mindre. För att IFAUs slutsats ska kunna säga
om en sådan skillnad beror på reformen eller inte krävs det att de individer som fått en stor
skattereduktion inte hade börjat jobba mer även om reformen inte införts.
Det får inte heller finnas andra faktorer som påverkar sysselsättningen som förändras samtidigt
som jobbskatteavdraget. IFAU tar hänsyn till detta genom att använda sig av en kontroll av
individspecifika egenskaper som påverkar arbetsinkomsten samt kontroller för i vilken
kommun en individ bor.
30 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
Utvärdering av jobbskatteavdraget 31 Borjas
George J. (2010): Labour Economics 25 För att ytterligare säkerställa att IFAUs resultat blir tillförlitliga genomför IFAU
placeboestimeringar. Genom att testa att införa jobbskatteavdraget tidigare i datan vill IFAU ta
reda på om det redan innan införandet av reformen finns någon trend i sysselsättningen. Om
resultaten av estimeringen hittar estimat för jobbskatteavdraget som är signifikant tyder det på
att det finns en trend i sysselsättningen redan innan införandet och därmed blir resultaten av
IFAUs difference-in-difference mindre trovärdiga.32
Regeringen väljer att i utvärderingen av jobbskatteavdraget (2011) använda sig av en
difference-in-difference analys för att identifiera om jobbskatteavdraget lett till någon
förändring i arbetsutbudet mellan individer över och under 65 år. Regeringen genomför även en
difference-in-difference analys för 66 åringar födda tidigt respektive sent på året för att ta reda
på om det uppstått någon förändring i deras arbetsutbud.
I den första analysen väljer regeringen individer som är 64 respektive 66 år gamla. Dels för att
ålderskategorierna ska var så snäva som möjligt och dels för att det förhöjda jobbskatteavdraget
införs det året individen är 65 år vid årets ingång. Genom att dela in grupperna i individer som
är 64- respektive 66 år fås homogena grupper där alla har eller inte har rätt till ett förhöjt
jobbskatteavdrag.
I den andra analysen delas individer i 66 års ålder in i grupper beroende på om de är födda i det
första eller sista kvartalet. Regeringen vill undersöka om de ekonomiska drivkrafterna att
stanna kvar i arbete är större för dem födda i sista kvartalet då dessa har en kortare tid kvar
innan de får ta del av det utvidgade jobbskatteavdraget än de som är födda i det första
kvartalet.33
För att regeringens analyser ska identifiera effekterna av jobbskatteavdraget får det inte ske
några andra förändringar som påverkar kontroll- och behandlingsgruppen. Regeringen tar upp
sänkta socialavgifter för individer över 65 som en reform som skett samtidigt som
jobbskatteavdragets införande, detta leder till att skattningarna av jobbskatteavdraget även
32 Edmark Karin, Liang Che-Yuan, Selin Håkan, Mörk Eva (2012): Jobbskatteavdraget, rapport
2012:2 33 Borg
Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
Utvärdering av jobbskatteavdraget 26 kommer att innefatta sänkningen av de sociala avgifterna. År 2009 infördes även ett förhöjt
grundavdrag för äldre vilket också kan tänkas påverka skattningarna enligt regeringen, dock
kan grundavdragets förändring bortses från då den även påverkar pensionen och därmed med
stor sannolikhet får en negativ inverkan på sysselsättningen via inkomsteffekten.
För att utvärdera EITC brukar amerikanska utredare använda en difference-in-difference metod
där utredaren utnyttjar att exempelvis ensamstående kvinnor med barn får ett betydligt högre
jobbskatteavdrag än ensamstående kvinnor utan barn. Genom att studera förändringen i
sysselsättningsgrad för gruppen ensamstående kvinnor med barn efter införandet med EITC
och sedan jämföra denna förändring med förändringen i sysselsättningsgrad för gifta kvinnor
med barn efter införandet av EITC fås effekten av reformen. Ensamstående kvinnor med barn
används i detta fall som en behandlingsgrupp som påverkats mer av reformen medan gifta
kvinnor med barn utgör en kontrollgrupp som påverkats mindre av reformen.
4.2.4. Regregression med hjälp av dummyvariabler
I examensarbetet “Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat arbetskraft deltagande”
använder författarna Sanna Dahlberg och Johan Wilhede sig av en regressionsmodell för att
undersöka huruvida jobbskatteavdraget lett till att deltagandet i arbetskraften ökat och om
sysselsättningen har påverkats.
Författarnas regressionsmodell är en regression med två skattade utbudsfunktioner som båda
har en dummyvariabel för reformen inkluderad. Genom att inkludera en dummyvariabel kan
slutsatser dras om reformen har haft påverkan på beroendevariablerna för relativt arbetskraftstal
samt
sysselsättning.
Examensarbetets
två
regressionsmodeller
består
av
samma
förklaringsvariabler vilket framgår av ekvationerna 4 och 5:
Relativt
arbetskraftstal
=
β1 +
β2enhetsarbetskostnad+ β3 Totaltarbetadetimmar
β4realbnptillväxt + β6Jobbskatteavdraget
+
(6)
Sysselsättning = β1+ β2enhetsarbetskostnad+ β3 Totaltarbetadetimmar + β4realbnptillväxt +
β6Jobbskatteavdraget
(5)
27 Enhetsarbetskostnad är ett mått på inkomstnivån i ett land och mäts som genomsnittskostnaden
för en anställd i förhållande till kostnaden för en producerad enhet. Författarna väljer att ta med
denna variabel då de anser att den är “en bra konjunkturindikator och anpassar sig snabbare i
takt till konjunkturen än vad inkomster gör eftersom de är trögrörliga i och med befintliga
kollektivavtal”
Totalt antal arbetstimmar är en variabel som mäter det aggregerade antalet timmar som arbetats
under mätperioden. Författarna motiverar variabeln med att den är “ett bra mått då det är en
indikator på hur mycket de individer som befinner sig i arbetskraften väljer att arbeta.” Valet av
variabeln hänvisas även till tidigare studier där EITC har utretts och totalt antal arbetade
timmar har ingått i modellens förklaringsvariabler.
Real BNP-tillväxt mäter hur mycket BNP förändras från period till period och används enligt
författarna för att fånga det konjunkturläget landet befinner sig i och se hur det påverkar de två
beroendevariablerna. Författarna anser att detta är relevant, då det råder BNP-tillväxt är
efterfrågan på arbetskraft hög och detta bör locka flera individer till arbetskraften medan det i
lågkonjunktur råder brist på arbete vilket troligen leder till lägre inkomster samt lägre
efterfrågan på arbetskraft.
Dummyvariabeln jobbskatteavdraget fungerar som en vanlig dummyvariabel och antar värdet 0
före införandet av jobbskatteavdraget och 1 efter införandet. Författarna väljer att inkludera en
dummyvariabel i modellen eftersom de vill ta reda på om reformen har haft någon påverkan på
de två beroendevariablerna samt hur stor denna påverkan är.34
34 Dahlberg Sanna, Wilhede Johan (2013): Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat
arbetskraftsdeltagande 28 4.3.
Jämförelse av tidigare utvärderingars metoder
Tabell 4.1 Sammanställning av metoder Organisation
Regeringen
Utredning
Utvärdering av
jobbskatteavdraget
(2011)
Finanspolitiska rådet Finanspolitiska rådets
rapport 2010 (2010)
Finansdepartementet Arbetsutbudseffekter av
reformer på
inkomstskatteområdet
2007-2009 (2009)
Konjunkturinstitutet Konjunkturläget
december 2011 –
Långsiktiga effekter på
arbetsmarknaden (2011)
Riksrevisionen
Jobbskatteavdraget
(2009)
Studieförbundet
En skattepolitik för både
Näringsliv och
innan- och utanförskapet
Samhälle
(2010)
IFAU
Jobbskatteavdraget
(2012)
Harvard University
Labour supply respone to
the earned income tax
credit (1996)
Luleå universitet
Jobbskatteavdraget – Ett
incitament till ökat
arbetskraftsdeltagande
(2013)
Metoder
Empirisk och teoretisk analys,
makromodell, difference-in-difference
Teoretisk analys
Mikrosimuleringsmodell
Mikrosimuleringsmodell
Mikrosimuleringsmodell
Mikrosimuleringsmodell
Difference-in-difference
Difference-in-difference
Regression med hjälp av dummyvariabler
Något som skiljer den makroekonomiska metoden och den teoretiska metoden från
mikrosimuleringsmodellerna är att mikrosimuleringsmodellerna utgår från individdata. Den
makroekonomiska
och
den
teoretiska
metoden
däremot
beräknar
effekten
av
jobbskatteavdraget på makrodata. Den stora skillnaden mellan dessa metoder är att den
teoretiska metoden och den makroekonomiska metoden utgår från att alla individer reagerar på
samma sätt av en ökning i nettoinkomsten medan mikrosimuleringsmodellerna tar hänsyn till
att varje enskild individ reagerar olika.
29 Mikrosimuleringsmodellerna består huvudsakligen av två olika metoder där SNS använt
Swetaxben som utvecklats av forskare vid handelshögskolan i Göteborg medan övriga
mikrosimuleringsmodeller bygger på en metod som utvecklats av SCB. De båda metoderna
påminner mycket om varandra men det finns även vissa skillnader. En skillnad mellan
metoderna är att i swetaxben - modellen inkluderas pensionsbeslutet vilket inte inkluderas i
SCB modellen. En annan skillnad är att en skatteförändring kan tänkas påverka timlönen i
swetaxben-modellen men inte i SCB modellen.
Något som generellt skiljer de olika mikrosimuleringsstudierna åt och som kan tänkas få effekt
på resultatet är vilken data de använt. Exempelvis använder SNS i sin studie databasen LINDA
medan Riksrevisionen, finansdepartementet och Konjunkturinstitutet använder data från HEK.
Mikrosimuleringingsmodellerna skiljer sig även då SNS och Riksrevisionen bygger på data för
2007 medan finansdepartementet och Konjunkturinstitutets mikrosimulering bygger på data
från 2008.
De metoder som använts för analysera jobbskatteavdraget kan delas in i två delar beroende på
om de är genomförda på utfallsdata (ex ante) eller är prognoser av den tänkta utvecklingen (ex
post). Metoder som bygger på utfallsdata är difference-in-difference, utvärdering med hjälp av
dummy variabel samt empirisk jämförelse. Metoder som bygger på prognoser är
mikrosimuleringsmodeller, teoretiska metoden och den makroekonomiska metoden.
Vid en jämförelse av difference-in-difference modellerna framgår att det finns ett flertal
skillnader mellan de svenska och de amerikanska metoderna. De båda metoderna skiljer sig
framförallt i valet av kontrollgrupp och det är intressant att vi inte hittat någon amerikansk
studie som använt en liknande metod som IFAU.
30 5. Resultat av tidigare utvärderingar av jobbskatteavdraget
I det här kapitlet redovisar vi resultatet från de tidigare utvärderingarna och jämför dessa för
att se vilken effekt jobbskatteavdraget har haft på sysselsättningen. Vi kommer inte att redovisa
resultaten för regeringens difference-in-difference analys då resultatet av den inte speglar hela
jobbskatteavdragets effekt.
5.1.
Kvalitativa metoders resultat
5.1.1. Empirisk analys
I regeringens empiriska analys av arbetsmarknadsutvecklingen i Sverige mellan 2007 till 2011
visar datan att antalet individer i arbetskraften, 15-74 år, ökat med 20 000 fler än antalet
sysselsatta har gjort under samma tidsperiod. Även medelarbetstiden har under perioden stigit
trots att Sverige genomgick en lågkonjunktur och regeringen säger att ökningen i dessa
variabler sannolikt inte har berott på konjunkturläget.
För åldersgruppen 15-74 år har arbetskraftutbudet ökat marginellt medan sysselsättningen
minskat marginellt. Regeringen använder sig även av åldersgrupper indelade i mindre intervall
och redovisar en ökning i nästan samtliga grupper för både sysselsättningsgrad och
arbetskraftsdeltagande. Att denna generella ökning inte gäller i samma utsträckning för
åldersgruppen 15-74 år beror på att arbetskraftsutbudet ökat i en snabbare takt än antalet
arbetstillfällen samt att det skett en drastisk minskning i arbetskraftsdeltagande och
sysselsättningsgrad för åldersgruppen 15-19 åringar.
Vid en jämförelse av den svenska sysselsättningsutvecklingen med andra länder för åren efter
2007 och framåt kommer regeringen fram till att Sverige har upplevt en större ökning av
sysselsättningen jämfört med USA och euroområdet. Enligt regeringen är förklaringen delvis
ett
starkare
konjunkturläge
i
Sverige
samt
att
Sverige
har
haft
en
snabbare
konjunkturåterhämtning efter lågkonjunkturen.
Regeringens resultat tyder på att det skett en strukturell förändring i Svensk ekonomi då BNPoch arbetslöshetssambandet har förändrats. Sett till Okunsambandet, som beskriver sambandet
mellan arbetslöshet och BNP, har Sverige haft ett stabilt förhållande mellan arbetslöshet och
BNP från 2000 till 2007. Från och med 2008 har förhållandet mellan BNP och arbetslöshet
31 förändrats och arbetslösheten har sedan 2008 legat på en lägre nivå än vad tidigare skattningar
av Okunsambandet indikerar. Detta tyder på en förändring i ekonomin som under de senaste
åren lett till att sysselsättningen har ökat.
Det finns fler faktorer som enligt regeringen kan ha bidragit till den strukturella förändringen. I
samband med finanskrisen minskade BNP främst till följd av att den exportberoende
tillverkningsindustrin
backade,
dock
är
tillverkningsindustrin
i
Sverige
mindre
sysselsättningsintensiv än andra branscher vilket gör att syssättningsminskningen inte var lika
stor som om en sysselsättningsintensiv bransch påverkats. Arbetslöshetsökningen var också
mindre än beräknat tack vare krisavtalen som industrin tecknade.
Regeringen
redogör
för
de
skattade
konjunktureffekterna
och
den
demografiska
framskrivningen tillsammans. Resultatet visar att den faktiska arbetskraften är ungefär 95 000130 000 individer större än den som beräknas fram genom den demografiska framskrivningen
med konjunkturskattningen, detta tolkar regeringen som att det finns fler faktorer utöver
demografi och konjunktur som har bidragit till att arbetskraftsdeltagandet har ökat under
perioden. Enligt regeringen är det troligt att jobbskatteavdraget är en viktig orsak till att
arbetskraftsdeltagandet ökat mer än vad modellen med demografi och konjunkturläget kan
förklara. På samma sätt tyder regeringens empiriska analys på att sysselsättningen efter 2007
ökat med 150 000 fler än vad ökningen i den demografiska framskrivningen med
konjunkturskattning kan förklara.
Regeringen analyserar även medelarbetstidens utveckling och under perioden har den faktiska
medelarbetstiden ökat med 25 000 arbetstimmar mer än vad den demografiska framskrivningen
med konjunkturskattning kan förklara.35
35 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 32 5.1.3. Teoretisk analys
Ett första steg att skatta de förväntade resultatet av jobbskatteavdraget räknas i regeringens
utvärdering fram med hjälp av deltagande elasticiteter som studerats i olika empiriska
mikrostudier. Då elasticiteterna som används bygger på internationella studier är resultatet
enligt regeringen förknippad med stor osäkerhet. Enligt regeringen finns det skäl att tro att
deltagande elasticiteten i Sverige ligger något lägre än i omvärlden. Deltagandeelasticiteten bör
enligt regeringen ligga mellan 0,10-0,20 procent i Sverige medan deltagandeelasticiteten i
omvärlden ligger på 0,20 procent.
Då jobbskatteavdraget innebär att nettovinsten av att gå från icke arbete till arbete ökar med i
genomsnitt 10 procent skulle arbetskraftsdeltagandet vid en deltagandeelasticitet på mellan
0,10-0,20 procent leda till en ökning i arbetskraftsdeltagande med 50 000 - 100 000
arbetskrafter. Jämviktsarbetslösheten bör enligt teorin minska med 20 000 - 40 000 individer
vilket betyder att det totala arbetskraftsdeltagandet som en effekt av jobbskatteavdraget ökar
med 70 000 - 140 000 individer.
Den empiriska forskningen tyder på att effekten av jobbskatteavdraget på antalet arbetade
timmar skiljer sig åt mellan kvinnor och män. För män som redan innan införandet av
jobbskatteavdraget arbetade förväntades en ökning i önskat antal arbetade timmar med 0,27 0,54 procent medan samma siffra för kvinnor låg på 0,82 - 1,64 procent. Den förväntade totala
effekten på antalet arbetade timmar uppgick därför till en ökning med 93 000 - 186 000
årsarbetskrafter.36
36 Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 33 5.2.
Kvantitativa modeller
5.2.1. Jämförande diagram av tidigare kvantitativa utvärderingar
Tabell 5.1. Resultat av tidigare utvärderingar Årsarbetskrafter Sysselsättning,
förändring %
Mikrosimuleringsmodeller
SNS
Finansdepartementet
Konjunkturinstitutet
Riksrevisionen
Makromodell
Regeringen (2011)
Difference-in-difference
modell
IFAU arbetsinkomst > 0
IFAU arbetsinkomst >
inkomstbasbelopp
Dummyvariabel
Examensarbete Luleå
Jämviktsarbetslöshet,
förändring %
72 000
111 000
93 000
117 000
1,6
2,4
2,0
2,6
–
– 0,2 %
– 0,4 %
–
79 000
1,7
– 0,6 %
154 000
103 000
3,3
2,2
–
–
344 000
7,3
–
Tabellen visar de tidigare utvärderingarnas resultat dels som förändring i antalet
årsarbetskrafter samt sysselsättningen i procent. Datjan har hämtats från tidigare utvärderingar
samt kompletterats med egna beräkningar. Förändringen i jämviktsarbetslöshet har hämtats
direkt från utvärderingarna.
5.2.2. Mikrosimulerings modeller
Enligt
SNS
mikrosimuleringsberäkningar
skulle
jobbskatteavdragets
fyra
steg
öka
sysselsättningen med 72 000 helårsarbetskrafter. Ökningen i sysselsättningen uppkommer både
som en effekt av ett ökat arbetskraftsdeltagande och en ökning i arbetad tid hos dem som redan
innan jobbskatteavdraget arbetade.37
37 Flood Lennart (2010): En skattepolitik för både innan- och utanförskapet 34 Finansdepartementets beräkningar tyder på att den totala effekten av jobbskatteavdraget på
sysselsättningen uppgår till 2,4 procent vilket motsvarar en ökning med 111 000
årsarbetskrafter. Enligt finansdepartementet kan 80 procent av ökningen av sysselsättningen
förväntas uppkomma på den extensiva marginalen. Den största effekten av jobbskatteavdraget
uppkommer enligt finansdepartementet hos den grupp av individer som har lägst inkomster och
ökningen förväntas även bli högre för kvinnor än för män. Finansdepartementet beräknade även
i sin utvärdering jobbskatteavdragets effekt på arbetslösheten och beräkningarna tyder på att
framförallt friktionsarbetslösheten kan förväntas minska av jobbskatteavdraget. Totalt förväntas
arbetslösheten minska med 0,2 procentenheter som en konsekvens av jobbskatteavdraget.38
Konjunkturinstitutet använde i sin mikrosimuleringsmodell data från SCBs undersökning av
hushållens
ekonomi
från
2011.
Konjunkturinstitutets
utvärdering
tyder
på
att
jobbskatteavdragets fyra första steg resulterat i ett ökat arbetskraftsutbud med 1,6 procent
samtidigt som jämviktsarbetslösheten minskat med 0,4 procentenheter. Det ökade
arbetskraftsutbudet och den minskade jämviktsarbetslösheten, som en konsekvens av
jobbskatteavdraget, innebär därför att sysselsättningen på lång sikt ökar med 2,0 procent vilket
motsvarar 90 000 individer.39
Även
Riksrevisionen
jobbskatteavdraget.
En
använde
skillnad
en
mikrosimuleringsmodell
mellan
Riksrevisionens
vid
utvärderingen
utvärdering
och
av
övriga
mikrosimuleringar är att Riksrevisionen i sin utvärdering räknade ut effekterna för varje enskilt
steg av jobbskatteavdraget för att sedan summera dessa steg för att få fram den totala effekten
av reformen. Resultatet från Riksrevisionens beräkningar ligger i linje med övriga
mikrosimuleringar och enligt Riksrevisionen skulle jobbskatteavdraget bidragit till att öka
sysselsättningen med 2,6 procent vilket motsvarar 117 000 fler individer i arbete. Ökningen av
individer i arbete består enligt Riksrevisionen till största delen av individer som väljer att gå
från heltidsfrånvaro till deltidsarbete. Enligt Riksrevisionen är kostnaden för varje sysselsatt
38 Bergvall Anders, Häkkinen Skans Iida, Johansson Pernilla, Richardson Katrina, Sacklén Hans,
Söderström Martin, Öster Anna (2011): Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt
bedömas? 39 Hansson
Jesper (2011): Konjunkturläget december 2011 - Långsiktiga effekter på
arbetsmarknaden 35 densamma mellan jobbskatteavdragets fyra steg vilket betyder att det inte går att urskilja några
avtagande reform effekter av jobbskatteavdraget.
Enligt
Riksrevisionens
beräkningar
ökar
arbetskraftsutbudet
som
ett
resultat
av
jobbskatteavdraget i större utsträckning för grupper som innan jobbskatteavdraget hade lägre
arbetskraftsutbud än befolkningen i stort. Exempelvis förväntas arbetsutbudet i grupperna 20 25 åringar och 55 - 64 åringar öka med omkring 3,5 procent medan arbetskraftsutbudet för
befolkningen i stort förväntas öka med 2,6 procent. För individer som är utrikes födda ökar
arbetskraftsutbudet med omkring 4,0 procent enligt Riksrevisionen.40
5.2.3. Makroekonomisk modell
Enligt regeringens beräkningar på makrodata leder jobbskatteavdraget på lång sikt till att
sysselsättningen ökar med omkring 1,7 procentenheter vilket motsvarar 79 000 individer. Då
resultatet från den makroekonomiska modellen enligt regeringen är förknippad med viss
osäkerhet valde regeringen även att genomföra en känslighetsberäkning. Resultatet från
regeringens känslighetsberäkning visar att ökning på sysselsättningen av jobbskatteavdraget
utifrån makroekonomisk data med största sannolikhet ligger mellan 40 000 - 120 000 individer.
Resultatet stämmer enligt regeringen väl överens med internationella studier.41
5.2.4. Difference-in-difference modeller
IFAUs resultat av difference-in-difference modellen redovisas för två definitioner på
sysselsättning.42 Resultatet tolkas som den genomsnittliga effekten av jobbskatteavdraget, d.v.s.
hur många procentenheter sysselsättningen har ändrats sedan införandet av jobbskatteavdraget.
IFAUs resultat av skattningen för arbetsinkomst > 0 är att sysselsättningen har ökat med 3,29
procent och i skattningen för arbetsinkomst > inkomstbasbelopp har sysselsättningen ökat med
2,18 procent. Detta är enligt IFAU en stor ökning i sysselsättning med tanke på att
sysselsättningen låg på 86 procent under 2006. Då IFAU redovisar resultatet för två olika
definitioner på sysselsättning kan vi se att det finns en skillnad i jobbskatteavdragets påverkan
40 Antelius Jesper, Norgren Claes (2009): Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20 41 Borg
Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget” 42 Definitioner
av sysselsättning: Arbetsinkomst > 0 och Arbetsinkomst > inkomstbasbelopp.
36 på olika grupper i samhället. När definitionen på sysselsättning är arbetsinkomsten > 0 ses en
högre påverkan än då definitionen är arbetsinkomst > inkomstbasbelopp vilket betyder att
sysselsättningsgraden för individer med en lägre inkomst påverkas i högre grad av
jobbskatteavdraget än de med en högre inkomst.
För att IFAU med säkerhet ska kunna tolka resultatet som en effekt av jobbskatteavdraget
behöver IFAU vara säkra på att de “har lyckats ta hänsyn till allt annat som skulle kunnat
påverkat sysselsättningen mellan dessa år”43. IFAU genomför därför ett placebotest för att ta
reda på om modellen tar hänsyn till andra faktorer som eventuellt kunde påverka
sysselsättningen. Resultatet av placebotestet visar att det finns en effekt redan innan införandet
av jobbskatteavdraget och det finns trender i sysselsättningen som kovarierar med införandet av
jobbskatteavdraget som de inte lyckats ta hänsyn till i sin modell.
Placebotestets positiva skattning betyder att IFAUs resultat av difference-in-difference
modellen inte kan anses vara korrekta då resultaten inkluderar andra faktorer som kunnat
påverka sysselsättningen. IFAU utesluter inte att jobbskatteavdraget har påverkat
sysselsättningen men säger att läsaren bör vara försiktig då den drar slutsatser från deras
utvärdering då det är oklart vad modellens resultat egentligen visar.44
5.2.5. Regression med hjälp av dummyvariabler
Resultatet av regressionen, genomförd i examensarbetet “Jobbskatteavdraget - Ett incitament
till ökat arbetskraftsdeltagande”, visar att sysselsättningen har ökat med 343 616 individer
sedan införandet av jobbskatteavdraget medan regressionen för arbetskraftstalet inte är
tolkningsbar då den blir osignifikant och därmed inte korrekt. I regressionen för
sysselsättningen får dummyvariabeln för jobbskatteavdraget ett positivt värde och en
signifikans på 1 procentsnivå. Dahlberg och Wilhede tolkar detta som att jobbskatteavdraget
har ökat sysselsättningen med 343 616 individer sedan införandet, dock anser Dahlberg och
43 Edmark Karin, Liang Che-Yuan, Selin Håkan, Mörk Eva (2012): Jobbskatteavdraget, rapport
2012:2 44 Ibid. 37 Wilhede att viss försiktighet bör iakttas eftersom dummyvariabeln troligtvis fångar upp även
andra faktorer än jobbskatteavdraget.45
5.3.
Sammanfattning av resultat
Sammantaget kan vi se att samtliga utvärderingar kommer fram till att jobbskatteavdragets
effekt har påverkat arbetsmarknaden i positiv riktning, dock har många inte lyckas isolera
jobbskatteavdraget helt och hållet vilket gör att även andra förändringar som påverkat
arbetsmarknaden har tagits med i resultatet. Vid en jämförelse av resultaten ser vi att resultatet
från examensarbetet i Luleå samt IFAUs utvärdering skiljer en del från övriga studier. Om vi
tar bort dessa två studier kan vi dock se att resultaten från de tidigare utvärderingarna indikerar
att jobbskatteavdraget ökat sysselsättningen med mellan 72 000 - 117 000 årsarbetskrafter.
45 Dahlberg Sanna, Wilhede Johan (2013): Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat
arbetskraftsdeltagande 38 6. Analys av metoder och resultat
I detta kapitel ämnar vi analysera de olika modellernas för- och nackdelar då det skapar
förutsättningar för att utveckla en modell i nästa kapitel.
6.1.
Empirisk analys
Den empiriska analysens data påverkas av många olika faktorer, vilket gör det svårt att dra
slutsatser om jobbskatteavdragets effekt ifrån enbart den. Då den empiriska analysens
beräkning av en demografisk modell med skattning av konjunkturläget jämförs med faktisk
data fångas inte bara jobbskatteavdragets effekt upp utan även andra faktorers påverkan. Detta
gör att den empiriska analysen inte kan säga vad skillnaden mellan den demografiska modellen
med skattning av konjunkturläget och den faktiska data exakt beror på. Därför kan modellen
endast bidra med resonemang om att förändringen kan bero på jobbskatteavdraget men
förändringen kan även bero på andra reformer som skett under samma period.
I den empiriska analysen ingår även en jämförelse mellan olika länder för att påvisa att Sverige
har haft en bättre utveckling än dem. Det är dock möjligt att det i andra länder också införts
arbetsmarknadsreformer eller andra faktorer som påverkat deras data. Eftersom länderna
troligtvis inte har varit av allt annat lika förutom införandet av jobbskatteavdraget i Sverige är
det svårt att dra trovärdiga slutsatser ifrån en jämförelse länder emellan.
Den korta undersökningsperioden, 2007-2011, medför att den empiriska analysen endast fångar
upp effekter på kort eller medellång sikt. Jobbskatteavdraget väntas få genomslag först på lång
sikt vilket gör att resultatet av analysen inte kommer att kunna tolkas för jobbskatteavdraget
som helhet och därmed missas effekter som kan bero på jobbskatteavdraget.
6.2.
Teoretisk analys
Då den nationalekonomiska teorin inte på ett entydigt sätt kan förklara vilken effekt en ökad
nettotimlön får på den intensiva marginalen kan den teoretiska analysen endast uttala sig om de
förväntade effekterna på den extensiva marginalen. Detta kan anses kritiskt då övriga metoder
visat på en stor effekt av jobbskatteavdraget på den intensiva marginalen. En annan brist med
den teoretiska metoden är att den utgår från makrodata och inte tar hänsyn till att preferenserna
skiljer sig mellan olika individer.
39 Ett problem som vi anser den teoretiska analysen har gemensamt med många andra ex-ante
studier är att den bygger på tidigare empirisk forskning. Vi tänker att endast för att individer
historiskt sett har reagerat på ett visst sätt på grund av exempelvis en ökad inkomstnivå behöver
det inte betyda att samma effekter uppkommer vid framtida reformer.
Dock tyder bland annat brittisk forskning på att ex-ante utvärderingar som utnyttjar tidigare
skattade mikro- och makroekonomiska elasticiteter likt den teoretiska analysen kommer fram
till ungefär samma resultat som ex-post utvärderingarna vilka genomförs på utfallsdata46.
6.3.
Mikrosimuleringsmodeller
Finanspolitiska rådet har kritiserat många av mikrosimuleringsmodellerna för att inte beakta
effekterna
av
jobbskatteavdraget
på
pensionärer,
studerande
och
föräldralediga.
Mikrosimuleringsmodellerna har även fått kritik för att bygga på skattningar av statistiska
parametrar, vilka är behäftade med en viss osäkerhet.
Det positiva med mikrosimuleringsmodellerna jämfört med exempelvis de makroekonomiska
modellerna är att mikrosimuleringsmodellerna tar i beaktande att alla individer har olika
preferenser. Genom att ta hänsyn till att preferenserna skiljer sig mellan olika individer kan
mikrosimuleringsmodellerna på ett bättre sätt än andra metoder ta hänsyn till befolkningens
sammansättning.
6.4.
Makromodeller
Den makroekonomiska modellen har samma brist som den teoretiska då den utgår från att alla
individer har samma preferenser. Resultatet från den makroekonomiska modellens
känslighetsberäkning tyder även på att modellen har svårt att uttala sig om de exakta effekterna
av jobbskatteavdraget. Enligt känslighetsberäkningarna från den makroekonomiska modellen
ökar sysselsättningen som en effekt av jobbskatteavdraget med mellan 40 000 - 120 000
individer vilket får anses som ett brett intervall då det är en tre gånger större effekt vid det
största värdet som vid det lägsta.
46 Blundell Richard (2006): Earned income tax credit policies: Impact and optimally The Adam
Smith Lecture, 2005 40 6.5.
Difference-in-Difference
En fördel med difference-in-difference är att den i jämförelse med andra metoder är väldigt
enkel att jobba med. Problemet med difference-in-difference är att resultatets tillförlitlighet till
stor del beror på kontrollgruppens utformning. Den optimala kontrollgruppen vid en differencein-difference analys är den grupp som är så lik behandlingsgruppen som möjligt.47
Det svenska jobbskatteavdraget påverkar samtliga individer med förvärvsinkomst, vilket gör
det svårt att hitta en perfekt kontrollgrupp för att utvärdera jobbskatteavdraget med hjälp av
difference-in-difference. Problemet med att hitta en passande kontrollgrupp är något som
jobbskatteavdraget har gemensamt med många andra politiska reformer.
IFAU vill med sin difference-in-difference ta reda på om jobbskatteavdraget har påverkat de
som får en större genomsnittsminskning av skattesatsen mer än de som har fått en mindre
genomsnittsminskning av skattesatsen. Ett problem med IFAUs modell är att deras valda
behandlings- och kontrollgrupp har olika sysselsättningstrender och IFAUs modell klarar inte
av att ta hand om det. Detta gör att resultaten av analysen är känsliga och varierar mycket. Ett
annat problem med IFAUs metod är att skillnaden i storlek mellan de individer som fått ett stort
jobbskatteavdrag och de som fått ett mindre jobbskatteavdrag är för liten vilket gör det svårt att
få några signifikanta skattningar.
Difference-in-difference är den metod som i de fall den fungerar ofta anses vara den bästa
metoden för att utvärdera effekterna av en reform, vilket bland annat blev tydligt då vi
studerade utvärderingar av det amerikanska jobbskatteavdraget. Difference-in-difference
metodens svaghet ligger därför snarare i metodens begränsade användningsområde än
metodens tillförlitlighet.
47 Borjas George J. (2010): Labour Economics 41 6.6.
Regression med hjälp av dummyvariabler
Examensarbetet Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat arbetskraftsdeltagande väljer att
använda sig av regression med dummyvariabler för att utvärdera effekterna av
jobbskatteavdraget. Ett problem med att använda sig av en dummyvariabel som kodas 0 innan
införandet av reformen och 1 efter är att det kan ha skett förändringar av andra faktorer utöver
den tilltänkta som påverkat dummyvariabeln vilket gör det svårt att uttala sig om de exakta
effekterna av reformen. Utöver problemen med att uttala sig om de exakta effekterna av en
specifik reform kan en regression även lida av problem med multikolinjäritet, autokorrelation
och stationäritet vilket gör det svårt att dra slutsatser från modellens skattningar.
Fördelen med att använda sig av en regressionsanalys med dummyvariabel är förutom dess
enkelhet att den använder sig av utfallsdata för att skatta det faktiska utfallet av en reform
istället för att prognostisera de förväntade effekterna.
42 7. Utveckling av metod
Efter att ha redogjort för de olika modellernas likheter, skillnader och resultat tidigare i denna
uppsats samt analyserat modellernas metoder och resultat i föregående kapitel så är detta
kapitel ämnat till att föreslå en utvecklad modell för utvärdering av jobbskatteavdraget i
framtiden.
7.1.
Regressionsmodell för utvärdering
Då majoriteten av de tidigare använda metoderna har baserats på prognoser och de
utvärderingar som skattats på utfallsdata har förknippats med stor osäkerhet anser vi det vore
önskvärt att utveckla en ex-post metod som i framtiden kan användas för att utvärdera
jobbskatteavdraget. Vi väljer att utveckla en ex-post metod då vi anser att den passar bättre till
att utvärdera utfallet av en reform medan ex-ante modellerna mer är anpassade till att i förväg
prognostisera effekterna av en reform.
Den modell vi väljer att utforma påminner om den regressionsmodell som Dahlberg och
Wilhede
använder
i
examensarbetet
“Jobbskatteavdraget
ett
incitament
till
ökat
arbetskraftsdeltagande”. Den stora skillnaden mellan vår modell och Dahlberg och Wilhedes är
att vi väljer att inkludera en regressionsekvation för den intensiva marginalen. Resultaten från
bland annat tidigare mikrosimuleringsmodeller tyder på att jobbskatteavdraget bör få effekter
på den extensiva- men även den intensiva marginalen. Att inte inkludera en regressionsekvation
för den intensiva marginalen anser vi därför riskerar att underskatta jobbskatteavdragets effekt
på antalet arbetade timmar.
För att beräkna effekterna av jobbskatteavdraget på den extensiva marginalen använder vi oss
av beroendevariabeln arbetskraftutbud. Jobbskatteavdragets huvudsakliga syfte är att öka
arbetskraftutbudet, vilket är den andel av befolkningen som har ett arbete eller aktivt söker efter
ett arbete. För att beräkna jobbskatteavdragets effekt på den extensiva marginalen väljer vi att
inkludera konjunktur, inkomstnivå, inflation, demografi samt en dummyvariabel för
jobbskatteavdraget som förklaringsvariabler
Arbetskraftutbud= β1 + β2konjunktur + β3inkomstnivå + β4inflation + β5demografi +
β6jobbskatteavdraget
(6)
43 Effekterna på den intensiva marginalen beräknas fram genom att vi använder oss av
medelarbetstimmar som beroendevariabel. Jobbskatteavdraget syftar förutom att öka
arbetskraftutbudet även till att öka den intensiva marginalen, d.v.s. antalet arbetade timmar. Vi
använder oss av samma förklaringsvariabler som i fallet med den extensiva marginalen då
teorierna om vad som påverkar den extensiva och intensiva marginalen är i stort sett desamma.
Anledningen till att vi anser att medelarbetstiden är en lämplig beroendevariabel för den
intensiva marginalen är då den intensiva marginalen definieras som förändring i antalet
arbetade timmar bland de sysselsatta
Medelarbetstid= β1 + β2konjunktur + β3inkomstnivå + β4inflation + β5demografi +
β6jobbskatteavdraget
(7)
Konjunktur
Med variabeln konjunktur vill vi kontrollera arbetskraftutbudet för den cykliska faktor som
konjunkturen är för att försäkra oss om att modellen har tagit hänsyn till detta. I regeringens
makroekonomiska modell från utvärdering om jobbskatteavdraget (2011) väljer de att använda
sig av en variabel för konjunktur, omvärldskonjunkturen. Denna variabel används eftersom den
kontrollerar modellen för den cykliska effekt som modellen annars skulle haft.
Som konjunkturvariabel vill vi använda oss av BNP-tillväxten. BNP mäter värdet av Sveriges
samlade produktion av varor och tjänster under ett år och är ett mått på den ekonomiska
aktiviteten i ett land. Sambandet mellan arbetslöshet och BNP-tillväxt kallas vanligtvis
Okunsambandet och är ett negativt samband mellan BNP-tillväxten och förändringar i
arbetslösheten. Okunsambandet utgår ifrån att det finns en nivå på BNP-tillväxt som innebär att
arbetslösheten är oförändrad, om BNP-tillväxten frångår denna nivå kommer arbetslösheten att
minska eller öka beroende på hur BNP-tillväxten förändras.48,49 En ökad BNP innebär i regel
att möjligheten för de arbetssökande att få jobb ökar vilket enligt oss borde leda till en ökad
motivation att söka jobb för de som idag väljer att inte söka jobb och bjuda ut arbete. I
48 Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner 49 Aranki
Ted, Friberg Kent, Sjödin Maria (2010): Sambandet mellan konjunkturen och
arbetsmarknaden i Sverige 44 examensarbetet från Luleå universitet väljer författarna att använda sig av den reala BNP
tillväxten då de vill se konjunkturlägets påverkan arbetskraftutbudet.
Inkomstnivå
I teori avsnittet framgick att storleken på inkomsten från att förvärvsarbeta är av stor betydelse
för individens beslut om att kliva in på arbetsmarknaden eller inte. En högre inkomst leder
enligt teorin till att fler individer lockas in på arbetsmarknaden vilket betyder att
arbetskraftutbudet ökar. Effekterna på medelarbetstiden av en ökad inkomstnivå är enligt teorin
inte lika givet då det till stor del beror på vilken av inkomst- och substitutionseffekten som är
störst. Däremot tyder den empiriska forskningen på att substitutionseffekten för samhället i
stort dominerar över inkomsteffekten och det vore därför intressant om vår metod kunde bringa
mer klarhet i vilken av effekterna som egentligen dominerar. För att ta hänsyn till inkomstnivån
väljer vi att i regressionsmodellen använda oss av bruttoinkomsten som förklaringsvariabel. Vi
väljer bruttoinkomsten framför nettoinkomsten då bruttoinkomsten inte korrelerar lika kraftigt
med dummyvariabeln jobbskatteavdraget.
Några andra aktörer som tidigare har använt sig av inkomstnivån som förklaringsvariabel för
att beräkna effekterna av jobbskatteavdraget är regeringen i sin makroekonomiska analys samt
Johan Wilhede och Sanna Dahlberg i sin regressionsmodell. Regeringen använder i sin
makroekonomiska modell variabeln löneandel och Wilhede och Dahlberg använder variabeln
enhetsarbetskostnad som ett mått på lönenivån. Anledningen till att vi väljer att använda oss av
bruttoinkomsten som mått på inkomstnivån är att bruttoinkomsten tydligare kopplar till
teorierna om vad som styr arbetskraftsutbudet och antalet arbetade timmar. Vi anser även att
bruttoinkomsten är en bra variabel på inkomstnivån då bruttoinkomsten beskriver inkomsten ur
arbetstagarnas synvinkel medan enhetsarbetskostnaden och löneandelen snarare beskriver
företagens kostnader för anställda.
Inflation
Då inflationen stiger blir nettoinkomsterna mindre värda eftersom prisförändringen är större än
vad som var beräknat i förhandlingarna av kollektivavtalen. När inflationen istället sjunker
kommer arbetarnas nettoinkomster att bli mer värda eftersom en lägre inflation betyder en
mindre prisminskning. Om inflationen är lägre än vad som var beräknat vid
löneförhandlingarna kommer individer som idag inte bjuder ut sin arbetskraft att få större
45 ekonomiska incitament att bjuda ut arbete och därmed påverkas arbetskraftutbudet av inflation.
En lägre inflation än beräknat leder till att fler individers reservationsinkomster kommer att
överstigas och därmed bör arbetskraftutbudet öka. Vi väljer att ta med inflation som
förklaringsvariabel eftersom vi anser att inflationen kan ha påverkat arbetskraftutbudet under
undersökningsperioden.
Demografi
Vi inkluderar en variabel för demografi i den utvecklade modellen eftersom både den
extensiva- och den intensiva marginalen påverkas av befolkningens sammansättning eftersom
arbetskraftsdeltagandet skiljer sig mellan olika samhällsgrupper. Som demografisk variabel kan
exempelvis antalet utlandsfödda i arbetsför ålder användas då arbetskraftsdeltagandet skiljer sig
mellan grupperna inrikes- och utrikesfödda. Gruppen utrikesfödda deltar i en lägre grad i
arbetskraften än inrikesfödda vilket borde betyda att framförallt den extensiva marginalen
påverkas av andelen utrikesfödda i befolkningen.50
En annan demografisk variabel som kunde inkluderas är befolkningens medelålder. I bakgrunds
kapitlet beskrev vi hur befolkningen i Sverige förväntas bli äldre vilket riskerar att urholka den
svenska välfärden. En äldre befolkning tror vi kan påverka både den extensiva- och den
intensiva marginalen då många individer när de blir äldre exempelvis väljer att gå ned i
arbetstid och börja jobba deltid.
I regeringens empiriska analys samt makroekonomiska modell väljer de att använda sig av kön,
ursprungsland samt ålder som demografiska förklaringsvariabler för att skatta
arbetskraftsutbudets förväntade utveckling. Med bakgrund av detta känns det motiverat att
inkludera en demografisk variabel i vår modell.
Jobbskatteavdraget
Dummyvariabeln jobbskatteavdraget är den variabel vi använder för att ta reda på om
jobbskatteavdraget påverkar våra beroendevariabler. En dummyvariabel är en variabel som kan
kodas 0 för observationer innan en förändring och 1 efteråt och därigenom går det att få reda på
huruvida jobbskatteavdraget inneburit en strukturell förändring eller inte.
50 Israelsson Torbjörn, Gustavsson Bo (2004): Arbetskraftutbudet i Sverige- en utblick mot 2030 46 Ett alternativ till att använda sig av en dummyvariabel vid analys av en tidsserie är att
genomföra ett Chow-test som testar för om det har skett en strukturell förändring av
arbetskraftsutbudet efter 2007 och införandet av jobbskatteavdraget. Anledningen till att vi
anser det vara mer lämpligt att använda sig av en dummyvariabel istället för ett Chow-test är att
vid användande av dummyvariabel får vi ett beta värde som uttalar sig om storleken på den
strukturella förändringen, vilket vi inte får vid ett chow-test.
7.2.
Analys av den utvecklade regressionsmodellen
Den regressionsmodell vi tar fram innehåller två regressioner, en för den extensiva marginalen
och en för den intensiva marginalen, vilket vi anser bättre fångar upp jobbskatteavdragets effekt
på beroendevariablerna än den modell som Dahlgren och Wilhede använder sig av i sitt
examensarbete.
Den föreslagna regressionsmodellens förklaringsvariabler bygger på regeringens utvärdering av
jobbskatteavdragets (2011) empiriska analys, makromodell samt teoretiska analys men även på
Dahlgren och Wilhedes regressionsmodells förklaringsvariabler. Förklaringsvariablerna i
regressionsmodellen ligger även i linje med teorierna om vad som påverkar arbetskraftsutbudet,
vilket gör att vi anser variablerna vara motiverade.
Ett problem som vår regressionsmodell har gemensamt med många andra metoder är att avgöra
hur stor del av förändringen i beroendevariabeln som beror på jobbskatteavdraget. Tidigare i
denna uppsats framgick att regeringen år 2007 utöver jobbskatteavdraget valde att genomföra
ett
flertal
andra
arbetsmarknadspolitiska
reformer
som
exempelvis
sänkt
arbetslöshetsersättning. Då den utvecklade modellen består av en dummyvariabel som kodas 0
innan 2007 och 1 efter 2007 kan modellen endast uttala sig om det skett en förändring av
arbetskraftutbudet utan att beskriva vad förändringen beror på. Detta betyder att modellen
kommer att ta med samtliga reformers påverkan på arbetskraftutbudet och modellens
dummyvariabel kommer att överskatta jobbskatteavdragets effekt. Vid en jämförelse av
reformernas storlek framgår dock att övriga arbetsmarknadsreformer är små i jämförelse med
47 jobbskatteavdraget51 vilket enligt oss talar för att den effekt dummyvariabeln fångar upp till
största del beror på jobbskatteavdraget.
Ett annat problem som kan uppstå i vår regressionsmodell är multikolinjäritet, dvs. variablerna
bidrar till stor del med samma information till modellen. Problemet med multikolinjäritet kan
exempelvis yttra sig i form av vi får konstiga värden i modellen eller att ingen av modellens
förklaringsvariabler blir signifikanta trots att ett F-testet påvisar detta. För att undersöka om en
modell lider av multikolinjäritet bör ett Variance inflation factor test (VIF) genomföras för att
avgöra om några av de inkluderade variablerna korrelerar kraftigt med varandra.
I vår modell är det troligast att det uppstår en hög korrelation mellan variablerna inkomst och
inflation eftersom inkomsten förhandlas fram med tanke på en tilltänkt inflationsutveckling
men även andra variabler kan tänkas korrelera med varandra. Vid en för hög korrelation mellan
två variabler och ett VIF-värde > 10 bör utredaren utgå från teorin för att plocka bort den
variabel som anses vara minst viktig för att förklara beroendevariabeln.52
51 Gudmundson Per “Allt du behöver veta inför valrörelsen” 52 Gujarati
Damodar N., Porter Dawn C. (2009): Basic Econometrics 48 8. Reflektion
För att utvärdera jobbskatteavdraget anser vi att den bästa metoden borde vara difference-indifference, detta beror på att i en difference-in-difference metod fås effekten av
jobbskatteavdraget exklusive de andra reformerna vilket inte är säkert i exempelvis en
regressionsanalys. Dock går det inte att applicera en difference-in-difference metod på
jobbskatteavdraget då alla individer med förvärvsinkomst kan ta del av jobbskatteavdraget och
det därmed saknas kontrollgrupp.
Avsaknaden av kontrollgrupp är något som jobbskatteavdraget har gemensamt med många
andra politiska reformer och frågan är om inte politikerna medvetet borde skapa
kontrollgrupper vid reformer likt jobbskatteavdraget då det skulle underlätta utvärderingen.
Denna typ av resonemang framhålls av flera nationalekonomer och vi tror att det i framtiden
vore bra att försäkra sig om att införa kontrollgrupper eftersom korrekta utvärderingar leder till
bättre beslutsunderlag till framtida reformer.
Om politikerna fortsätter att genomföra reformer där det saknas kontrollgrupper står
alternativen för utvärdering mellan att använda ex-ante metoder som mikrosimulering eller expost metoder som regressionsanalys. Vid användandet av ex-post metoder som inte är
difference-in-difference är det svårt att urskilja de exakta effekterna av en specifik reform. Det
positiva med att utvärdera samtliga arbetsmarknadsreformer samtidigt är, som vi såg i
teoriavsnittet, att de olika reformerna påverkar varandra vilket gör att utfallet av en reform till
viss del beror på övriga reformer. Den stora nackdelen med att utvärdera flera
arbetsmarknadspolitiska reformer samtidigt är att det inte går att väga kostnaden mot nyttan av
en specifik reform vilket gör det svårt att avgöra om reformen är samhällsekonomiskt
försvarbar.
49 Referenser
Andersen Torben, Bergman Michael, Calmfors Lars, Flodén Martin, Hartman Laura, Svaleryd
Helena, Tobisson Lars, Åsbrink Erik (2010): Svensk finanspolitik, Finanspolitiska rådets
rapport 2010. http://www.finanspolitiskaradet.se/ 2015-04-10
Andrén Thomas (2011): Kvinnor och mäns arbetsutbudspreferenser: analys med en strukturell
diskret arbetsutbudsmodell. http://www.konj.se/ 2014-05-07
Antelius Jesper, Norgren Claes (2009): Jobbskatteavdraget, RiR 2009:20.
http://www.riksrevisionen.se/ 2015-04-10
Aranki Ted, Friberg Kent, Sjödin Maria (2010): Sambandet mellan konjunkturen och
arbetsmarknaden i Sverige. http://www.riksbank.se/ 2014-05-06
Bergvall Anders, Häkkinen Skans Iida, Johansson Pernilla, Richardson Katrina, Sacklén Hans,
Söderström Martin, Öster Anna (2011): Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens
funktionssätt bedömas?. http://www.regeringen.se 2015-05-05
Björklund Anders, Edin Per-Anders, Fredriksson Peter, Holmlund Bertil, Wademsjö Eskil
(2014): Arbetsmarknaden. Fjärde upplagan. Lund:Studentlitteratur
Blundell Richard (20006): Earned income tax credit policies: Impact and optimally The Adam
Smith Lecture, 2005. http://www.ucl.ac.uk/ 2015-05-03
Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2006): Regeringens proposition 2006/07:1.
http://www.regeringen.se/ 2015-04-08
Borg Anders, Reinfeld Fredrik (2011): Regeringens proposition 2011/12:100 Bilaga 5
“Utvärdering av jobbskatteavdraget”. http://www.regeringen.se/ 2015-04-14
Borjas George J., (2010) Labour Economics. Femte upplagan. McGraw-Hill International
Edition
Broman Anna, Johannsen Martin (2014): Arbetskraftsundersökningarna (AKU) januari 2014,
ökning av antalet sysselsatta. http://www.scb.se/ 2014-04-06
Dahlberg Sanna, Wilhede Johan (2013): Jobbskatteavdraget - Ett incitament till ökat
arbetskraftsdeltagande. https://www.ltu.se 2015-04-10
Edmark Karin, Liang Che-Yuan, Selin Håkan, Mörk Eva (2012): Jobbskatteavdraget, rapport
2012:2. http://www.ifau.se/ 2015-04-10
Eissa Nada, Liebman Jeffery B. (1996): Labour supply response to the earned income tax
credit. http://www.hks.harvard.edu 2015-04-24
50 Ekonomifakta (2013): Jobbskatteavdrage.t http://www.ekonomifakta.se 2015-04-20
Ekonomifakta (2015): Jobbskatteavdraget http://www.ekonomifakta.se 2015-04-20
Flood Lennart (2010):En skattepolitik för både innan- och utanförskapet. http://www.sns.se/
2015-05-03
Fregert Klas, Jonung Lars (2010): Makroekonomi. Teori, politik, institutioner. Tredje upplagan.
Lund: Studentlitteratur.
Fries Fredrik (2011) : Sänkt restaurang- och cateringmoms. http://www.regeringen.se/, 201404-12
Hansson Jesper (2011): Konjunkturläget december 2011 - Långsiktiga effekter på
arbetsmarknaden http://www.konj.se/ 2015-05-13
Israelsson Torbjörn, Gustavsson Bo (2004): Arbetskraftutbudet i Sverige- en utblick mot 2030.
http://www.arbetsformedlingen.se/ 2015-05-25
Gudmundson Per “Allt du behöver veta inför valrörelsen”. Svd, Ledare 2015-05-25
Gujarati Damodar N., Porter Dawn C. (2009): Basic Econometrics. Femte upplagan. McGrawHill International Edition
Odell Mats, Reinfeld Fredrik (2007): Regeringens proposition 2007/08:22,
http://www.regeringen.se/ 2015-04-08
Rabe Gunnar (2010): Det Svenska skattesystemet. 23 upplagan Stockholm:Nordstedts juridik
Sacklén Hans (2009):Arbetsutbudseffekter av reformer på inkomstskatteområdet 2007-2009.
http://www.government.se 2015-05-05
Skatteverket (2015): Skatteuträkningsbroschyren 2015. http://www.skatteverket.se/ 2015-04-15
51 
Fly UP