...

Webbpublicering av elevaktiviteter – en deskriptiv studie av gymnasieelevernas upplevelser

by user

on
Category: Documents
1

views

Report

Comments

Transcript

Webbpublicering av elevaktiviteter – en deskriptiv studie av gymnasieelevernas upplevelser
Magisteruppsats i teknik, design, kommunikation
vid Linköpings universitet
Webbpublicering av elevaktiviteter –
en deskriptiv studie av gymnasieelevernas upplevelser
R A G N E WA H L Q U I S T
© Författaren
Mångfaldigande eller spridande av innehållet i denna uppsats – helt eller delvis – är förbjudet utan medgivande av författaren.
Svensk titel:
Webbpubliceringar av elevaktiviteter – en deskriptiv studie av gymnasieelevers
upplevelser.
Engelsk titel:
Web publishing of student activities – a descriptive study on the experiences of
high school students.
Författare:
Ragne Wahlquist
Färdigställt:
April 2011
Handledare:
Agneta Lantz
Abstract:
The aim of the present study is to describe the experiences of high school students
as regards the effects of their activities, in and out of lessons, being published on
the web. In addition, a further purpose is to acquire knowledge about whether a
website could be used as means of increasing the students level of attention, and
focus, to their activities in school; and, furthermore, how such a website should be
designed to correspond with the students requests.
The implemented methods are interviews with students, school administrators
and teachers. A survey was conducted covering the student’s personal experiences
and opinions. Furthermore, an interface test of the website was performed. Grades
and absences from earlier students were also included in the study.
According to the interviews the students experienced that they were affected by
the increased level of attention but also that their fellow-students were more affected than they were themselves; and, furthermore, higher grades and fewer absences were registered.
The study was conducted at a high school in Stockholm where courses in art and
design, with concentrations in industrial design, architecture and urban planning are
offered in the Technical Program. Altogether 62 students were included while doing their first year of a total of three years.
Nyckelord:
IT, ICT, web-publishing, school, high school students, motivation, achievement,
feedback, response, experiences of web publishing, social and cultural education
Innehåll
1 I N LE DNI NG ......................................................................................... 5
2 B AKG R UN D O CH P RO B LE M ................................................................ 6
2.1 IT och IKT i skolan, ett utvecklingsperspektiv .........................................................................................7
2.2 Tidigare forskning IKT och lärande.........................................................................................................11
3 SY FT E ............................................................................................... 1 4
4 T E ORE T I S K RE FE RE N S R AM .............................................................. 1 4
4.1 Elevernas webbpublicering, ur ett sociokulturellt perspektiv ................................................................14
4.2 Motivation och miljö ................................................................................................................................19
5 METOD O C H M AT E RI AL .................................................................... 2 6
5.1 Inventering av relevant litteratur ..............................................................................................................27
5.2 Synliggörande via publicering på en webbplats .....................................................................................28
5.2.1 Webbplatsens innehåll och gränssnitt, dess användbarhet .........................................................29
5.3 Övergripande metodologisk ansats..........................................................................................................30
5.3.1 Urval ..............................................................................................................................................32
5.3.2 I studien ingående instrument ......................................................................................................33
5.3.3 Bortfall ...........................................................................................................................................33
5.4 Genomförande...........................................................................................................................................35
5.4.1 Aktiviteter för att göra webbplatsen officiell...............................................................................36
5.4.2 Förundersökning (A), samtal kring en webbplats för ämnet formgivning ...............................36
5.4.3 Undersökning (B), intervjuer gällande omfattningen av intresset för en webbplats ...............36
5.4.4 Undersökning (C), intervju i samtalsform med skolledare gällande gränssnittet.....................37
5.4.5 Undersökning (D), intervjuer gällande webbplatsens innehåll..................................................37
5.4.6 Undersökning (E), intervjuer med lärare gällande webbplatsens gränssnitt och innehåll .......37
5.4.7 Undersökning (F), intervjuer med elever gällande gränssnittet.................................................37
5.4.8 Undersökning (G), användartester av gränssnittet......................................................................38
5.4.9 Undersökning (H), enkätundersökning .......................................................................................38
5.4.10 Undersökning (I), behandling av data gällande närvaro och betyg ...........................................39
5.5 Gränssnittet ................................................................................................................................................39
5.6 Analys och tolkning, läsning och reflektion............................................................................................40
5.7 Studiens etiska förhållningssätt ................................................................................................................42
6 RE SU LTAT E T ..................................................................................... 4 4
6.1 Elevernas besöksfrekvens på Formgivningssidan ..................................................................................44
6.2 Betygsförändringar ...................................................................................................................................45
6.2.1 Jämförelse med tidigare årgångar ................................................................................................48
6.3 Närvaroförändringar .................................................................................................................................50
6.3.1 Jämförelse med tidigare årgångar ................................................................................................51
6.4 Intervjuerna och enkätundersökningen med jämförelser av närvaro- och betygsdokumentation.......53
6.4.1 Elevernas upplevelser av webbplasten ........................................................................................53
6.4.2 Upplevelsens inverkan på prestationen .......................................................................................56
6.4.3 Upplevelsens inverkan på närvaron.............................................................................................61
6.4.4 Viljan att visa formgivningssidan för personer utanför skolan ..................................................64
6.4.5 Responsen från externa besökare, så som eleverna upplevde dessa .........................................65
6.4.6 Värdet av en webbplats för ett annat ämne .................................................................................66
6.4.7 Publicering av bilder från arbetsprocesserna...............................................................................68
6.4.8 Publicering av bilder på elevernas färdiga modeller/arbeten .....................................................69
6.4.9 Publicering av bilder på upphovsmannen ...................................................................................70
6.4.10 Publicering av upphovsmannens namn.......................................................................................71
6.4.11 Publicering av elevens egna funderingar och analyser, till exempel genom rapporter ............72
6.4.12 Uppfattningen gällande publicering av översikter på de moment/uppgifter kursen omfattar .73
6.4.13 Respondenternas uppfattning gällande publicering av uppgiftsbeskrivningarna.....................73
6.4.14 Elevernas egna förslag till innehåll på webbplatsen ...................................................................74
6.5 Gränssnittet ................................................................................................................................................74
6.5.1 Tilltalet i ord och bild ....................................................................................................................74
6.5.2 Antalet bilder i förhållande till textmängden...............................................................................75
6.5.3 Bildernas storlek i bredd och höjd ...............................................................................................75
6.5.4 Logotyp i webbplatsens huvud ....................................................................................................76
6.5.5 Layouten, satsytans uppbyggnad .................................................................................................76
6.5.6 Webbplatsens bredd i browserfönstret.........................................................................................77
6.5.7 Teckensnittens typ och storlek .....................................................................................................77
6.5.8 Färger .............................................................................................................................................78
6.5.9 Användartester ..............................................................................................................................78
6.6 Sammanfattning av resultatet ...................................................................................................................79
6.6.1 Jämförelser mellan upplevd och mätbar förändring gällande prestationen ..............................79
6.6.2 Jämförelser mellan upplevd och mätbar förändring gällande närvaron....................................79
6.6.3 Sammanfattning av resultaten från intervjuerna och enkäten gällande Formgivningssidans
innehåll ..........................................................................................................................................80
6.6.4 Externa besökare...........................................................................................................................80
6.6.5 Sammanfattning av resultatet gällande Formgivningssidans gränssnitt ...................................81
7 DI S KU S SI O N ..................................................................................... 8 1
7.1 Elevernas upplevelse av synliggörandet..................................................................................................82
7.2 Betygen och närvaron ...............................................................................................................................85
7.3 Metoddiskussion .......................................................................................................................................86
7.4 En analys av synliggörandet relaterat till studiens teoretiska referensram................................................89
7.5 Teoretiska implikationer och vidare forskning........................................................................................91
7.6 Praktiska implikationer .............................................................................................................................93
8 LI T T E R AT U R FÖ RT E C K NI N G ............................................................. 9 4
8.1 Personlig kommunikation ........................................................................................................................99
9 B I LAG O R ......................................................................................... 1 0 0
4 (Antal sidor totalt: 100)
1 Inledning
Jag har ofta funderat kring hur väsentligt det är att synliggöra elevernas aktiviteter och om
det kunde vara möjligt att påverka elevernas motivation – deras vilja att öka sina insatser i
skolan – om deras insatser synliggjordes bättre.
Med denna studie vill jag söka inblick i elevers upplevelser av ett ökat synliggörande av
deras aktiviteter. Ett grundläggande problem var att finna en lämplig metod för synliggörandet
och att det också skulle vara möjligt att ta del av elevernas upplevelser. Vidare ville jag försöka mäta och utvärdera en eventuell förändring av deras prestationer. Studien kom att omfatta
ett synliggörande via en webbplats där olika material publicerats. Några exempel på sådant
material är bilder på elevarbeten och bilder på eleverna samt uppgiftsbeskrivningar.
Ett annat problem var att finna en grupp elever som kunde anses representera elever i allmänhet. Ytterligare ett problem var att finna en grupp som gjorde det möjligt att jämföra en
eventuell förändring orsakad av synliggörandet med en jämförbar grupp av elever som inte
fått sina prestationer synliggjorda på ett likartat sätt. Samtliga elever som ingår i denna undersökning är elever vid en gymnasieskola i Stockholm, den tekniska inriktningen årskurs ett.
Respondenter och informanter är två klasser från årskullen 2008/2009. Dessa fick alltså sina
prestationer synliggjorda. Årskullarna från hösten 2004 till våren 2008 vid samma gymnasieskola utgör referensgrupper.
När informationsinhämtningen var avslutad i juni 2009 och analyserna och en första utvärderingen av materialet var avklarat i september gick jag vidare med att ytterligare söka fördjupa mig i IT, IKT och webbpublicering samt deras betydelse och roll i skolan.
I diskussionsdelen försöker jag med hjälp av miljön, emotionerna och motivationerna belysa några tänkbara orsaker till upplevelserna.
Bundsgaards1 resonemang kring webbpublicering som metod i skolan har varit inspirerande
och bidragit med goda ingångar.
Utredningarna och beskrivningarna av IT-användningen i svenska skolorna kretsar i huvudsak kring hur många datorer som finns per elev och antalet datorer per lärare. Vidare finns
visst fokus kring hur ofta IT-tekniken utnyttjas samt något om vad tekniken används till. Vilka
effekter IT-användningen har på till exempel prestationer och motivationsnivå hos individen
är inte lika utrett. Hur eleven upplever och uppfattar att IT-tekniken påverkar dennes individuella inställning till viljan att prestera eller närvara på lektioner är något som kan vara värt att
fördjupa sig i. Denna studie är begränsad till ett publicerande på en webbplats och det är läraren som är redaktör samt administrerar publiceringarna.
Vid Linköpings universitet har jag på distans haft nöjet att delta i ett äventyr som innebär
studier i teknik, design och kommunikation och ur detta föddes föreliggande studie. Övriga
studier som främst har relevans för arbetet är mina sju terminer vid Institutionen för tillämpad
kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. Dessa studier inbegriper en del psykologi, beteendevetenskap och perception, samt även medieproduktion, design och formgivning.
Vid tiden för denna undersökning var jag utövande lärare vid Thorildsplans gymnasium i
Stockholm. De två inriktningar jag var verksam vid var (1) Industridesign samt (2) Arkitektur
och samhällsbyggande, som båda hörde hemma inom teknikprogrammet. Vid Thorildsplans
gymnasium undervisade jag i ämnena: estetisk verksamhet/bild, formgivning, design, digitalt
skapande samt teknikutveckling och företagande. Jag finner läraryrket mycket inspirerande
och andra ämnen jag undervisat i är teknik, webbdesign, multimedia, databashantering och
datorkunskap. Under tre år var jag verksam vid en specialskola för elever med dyslexi.
Tidigare har jag genomfört marknadsundersökningar och varit moderator vid fokusgruppintervjuer. Dessa erfarenheter kom väl till pass vid denna studie.
1
Bundsgaard, Jeppe (2005) Bidrag til dansfagets it-didaktik – PhD-avhandling vid Danmarks pedagogiska universitet.
I ett flertal år har jag, som art director och produktionsledare, arbetat med design och utveckling av gränssnitt för webbplatser. Dessa erfarenheter i kombination med lärargärningen
samt studier i bland annat teknik, design och psykologi har haft stor betydelse för inledande
tankar och resonemang. Jag har haft mycket god hjälp av Agneta Lantz vid Linköpings universitet samt av kollegor och skolledare. Men, utan mina underbara elever vid Thorildsplans
gymnasium hade denna undersökning inte varit möjlig. Tack vare dessa människors stöd och
goda vilja har jag kunnat, och vågat, pröva dessa tankar.
2 Bakgrund och problem
Sedan 1976 har jag varit verksam vid ett flertal gymnasieskolor. I lärarrummen har jag noterat
en ständigt pågående diskurs om hur läraren och skolan bättre ska kunna motivera och inspirera eleverna till att ta sin skoltid på allvar. Jag har med stort intresse deltagit i sådana samtal.
Enligt ett resonemang finns det en grupp elever i varje klass som finner sig väl till rätta och tar
väl vara på sin skoltid medan andra elever av olika anledningar inte får sina behov tillgodosedda, ofta med försämrade studieresultat till följd av detta, och här finner man både högpresterande och lågpresterande elever. Den sannolika orsaken till problemet är att dessa elevers
behov inte är möjliga att tillgodose under ”normala” omständigheter.
Enligt Haug2 (1998) har elever med inlärningsproblem sedan länge erbjudits stödverksamheter, till exempel specialundervisning, som är anpassade till deras personliga behov. Denna
verksamhet har rönt viss framgång och gjort det möjligt för elever som annars inte skulle klara av sin skolgång att faktiskt genomföra en ”lärorik” och ”utvecklande skoltid”3.
En del samtal jag deltagit i handlar om att de högpresterande eleverna inte alltid får utmaningar som är anpassade till deras behov. Av ett pressmeddelande från Skolverket den 15 januari 2009,4 framgår att ett försök till förändring inletts; tio gymnasieskolor har fått tillstånd
att starta så kallade spetsutbildningar med en undervisning som är särskilt anpassad för elever
med särskilda begåvningar.
Jag har uppfattat det som att det centrala tycks vara elevens motivation och inspiration och
detta oavsett vilka förutsättningar individen har. Ett försök till att sammanfatta motivation och
inspiration kan vara begreppet ”mening”. Min uppfattning är att om eleverna känner mer mening med skolverksamheten så kan det uppstå en positiv spiral som ger än mer ökad känsla av
mening och det skulle kunna leda till att eleverna bättre tar vara på sin skoltid. Somliga samtal
jag deltagit i har fokus på att se eleverna, att göra dem medvetna om att det de gör blir uppmärksammat och att skolan visar att prestationerna ges värde och betydelse. En tanke är alltså
att om skolan bättre kunde synliggöra elevernas verksamhet skulle det kanske kunna leda till
att eleverna får en mer seriös inställning till sitt skolarbete. Det är just synliggörandet denna
studie till stor del handlar om.
Nedan vill jag visa att mycket talar för att motivationen har väsentlig betydelse för elevernas
prestationer under studierna och om detta stämmer så behöver skolan verktyg som erbjuder en
möjlighet att påverka motivationen. Genom inblick i elevernas upplevelser av ett ökat synliggörande av deras aktiviteter, där synliggörandet sker genom publicering på en webbplats, kan vi bättre förstå huruvida webbpublicering kan vara ett verktyg för att öka motivationen hos skoleleverna.
I det följande vill jag därför försöka belysa några studier och projekt gällande IT, IKT och
webbpublicering och dess användning i skolan samt något om synliggörande av elevers aktiviteter
2
3
4
Haug,Peder (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning, Stockholm: Skolverket.
Lpf 94 (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna, gymnasieskolan, gymnasiesärskolam, den kommunala
vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för utvecklinsstörda. Ödeshög: Fritzes.
Skolverket, pressmeddelande den 15 januari 2009 <http://www.skolverket.se/sb/D/2573/14549> [09-0915]
6 (Antal sidor totalt: 100)
genom IT och IKT och några projekt inom individualpsykologi. Vidare vill jag belysa några resonemang kring miljö och emotion samt något om deras betydelse för motivation och prestation.
Hur IT används i den pedagogiska situationen och på vilket sätt IT eventuellt kan bidra till
att höja den pedagogiska kvaliteten är ett område som kan utredas närmare.
2.1 IT och IKT i skolan, ett utvecklingsperspektiv
Av Jedeskog5 framgår att det har gjorts många studier och skrivits mycket om IT (Informationsteknik), IKT (informations- och kommunikationsteknik) och webbpublicering i sammanhanget skolan. Det senare begreppet betonar kopplingen mellan informationsteknik och
kommunikation. IT:s användning inom kommunikation har ju utvecklats och vuxit mycket
starkt under framförallt 2000-talet och kanske kommer framtiden visa att det är kombinationen av de två, det vill säga IKT, som tillför samhället mest nytta. Datorns användning i skolan
går tillbaka till 1970-talet och sedan dess har mycket hänt både i skolan och i samhället. Enligt
Säljö6 har IT medfört en dramatisk förändring av människans förutsättningar att ta del av det
som händer inte bara i vår omgivning utan i världen och det medför nya möjligheter för tillägnande av kunskaper och färdigheter.
Thomas Fürth är docent i historia vid Stockholms universitet och arbetar sedan flera år som
forskningsledare på ”Kairos Future”, ett forsknings- och konsultföretag som genomför framtidsanalyser för att hjälpa företag och organisationer att förstå och forma framtiden. På skolverkets webbplats återfinns en elektronisk publikation där Jämteryd7 intervjuat Fürth. Enligt
Fürth kommer den digitala världen att på sikt helt förändra vårt sätt att se på kunskapsinhämtning, läromedel och skola. Fürth är helt övertygad om att skolan som funktion kommer att
finnas kvar men han är tveksam till i vilken form.
Av följande avsnitt framgår att det finns många studier som ser på teknologin med snabbheten i uppkopplingarna och antalet datorer per elev och antalet datorer per lärare samt i vilken omfattning IT används i skolan. En försiktig slutsats indikerar att det främst rör sig om
administrativa uppgifter och kommunikation. Det är vanligt med informationssökning och
användning av programvaror för att skapa lektionsmaterial. Eleverna använder ofta Internet
för att söka information och för att lösa uppgifter. Lika omfattande är inte den forskning som
belyser hur eleverna upplever detta samt på vilket sätt IT eventuellt bidrar till att höja den
pedagogiska kvaliteten. Aktuella frågeställningar kan vara: Hur kan IT integreras i den pedagogiska situationen? Vilken betydelse har IT för den pedagogiska verksamheten? På vilket
sätt påverkas eleverna av IT-användandet? Den typen av frågor är formulerade och uppmärksammade i många utredningar och studier men svaren tycks utebli. Enligt Karlberg8
finns det förmodligen ett stort antal lärare som på olika sätt implementerat IT i sin pedagogiska verksamhet, men på vilket sätt det skett och vilket resultat det gett är ännu inte så systematiskt dokumenterat. Ytterligare en frågeställning kan vara: Hur upplever eleverna användningen av IT i den pedagogiska verksamheten?
Det framgår att det finns en ambition hos Myndigheten för skolutveckling och förmodligen även hos kommuner och skolledningar att IT och IKT ska implementeras i undervisningen och övertygelsen om att detta positivt bidrar till måluppfyllelsen är tydlig. Jedeskog9 menar att IKT bland annat kan bidra till en demokratisk utveckling. DSU 2002:5510
5
6
7
8
9
Jedeskog, Gunilla (2005) Changing School – implementation of ICT in Swedish school, campaigns and experiences 19842004, Uppsala: Uppsala universitet.
Säljö, Roger i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red) (2002) Utmaningar och e-frestelser – IT och skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Jämteryd, Ulf (2009) IT och skola i möjlighetsmaximerarnas land.
<http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Intervjuer/mojlighetsmaximerarna> [09-10-26]
Karlberg, Peter (2009) Skolverket, Telefonintervju 09-10-28, Stockholm.
Jedeskog 2005
(Antal sidor totalt: 100)
7
redovisar fem viktiga argument till varför IT ska introduceras i skolan. Dessa handlar om att
eleverna behöver kunskaper inom IT för att kunna möta arbetslivets behov. Rättvise- och jämlikhetsskäl är ett annat argument. Vidare menar man att IT gör det möjligt att i högre grad individanpassa undervisningen med hänsyn till elevens personliga förutsättningar. Ytterligare ett
argument är att IT har en potential som gör det möjligt att öka förståelsen för abstrakta företeelser och komplexa samband, det rör sig bland annat om möjligheter till visualiseringar och
laborationer. Slutligen påvisas att skolans organisation och arbetssätt kan förändras på ett sätt
som innebär nya lärmiljöer och att undervisningen i högre grad ska kunna anpassas till individens lärstil.
Skolverket har vid flera tillfällen sökt erhålla översikt över svensk och internationell forskning kring Informationsteknik och dess betydelse för elevers lärande och skolans måluppfyllelse. Av dessa översikter kan man utläsa att informationstekniken har inneburit stora förändringar i samhället där skolan och utbildningsväsendet inte utgör något undantag. Skolorna
har i varierande grad implementerat IT i sin verksamhet där variationen inte enbart är på
kommunal nivå. I samma skola kan det variera mycket, ofta beroende på läraren i respektive
ämne och dennes intresse och kunskapsnivå inom IT. Enligt Jedeskog11 har inte lärarna varit
involverade i besluten om att introducera datorerna i skolan, dessa beslut har fattats av politiker och skoladministratörer samt antagligen med visst stöd av producenterna av teknologin.
Av Jedeskog12 framgår att lärarna är både offer för datorn och ”masters”, de är offer så tillvida
att de har liten, eller saknar helt, möjlighet att påverka externa aktörer, och ”masters” genom
att de kan bestämma när och hur datorn ska användas i undervisningen. Enligt Jedeskog13 kan
både elever och externa aktörer med hjälp av datorn påverka lärarens roll, arbete och gärning.
Riis14, professor vid Pedagogiska institutionen i Uppsala och redaktör för forskningsöversikten ”IT i skolan mellan vision och praktik” skrev en historisk översikt ”Skolans datorisering under 1980- och 90-talen”, och av denna kan man utläsa att i början av 1970-talet fick
skolöverstyrelsen i uppdrag att inleda försöksverksamhet med datorer i skolan. Vidare kom
Skolöverstyrelsen med en rapport 1980 som gick under namnet ”Datorn i skolan”, SÖ:s
handlingsprogram och slutrapport SÖ-projekt 62815, och av den framgår att det var möjligt att
använda datorer i skolan och på ett sätt som kunde fungera för lärare och elever. I rapporten
framfördes att det är viktigt att eleven har kontroll och styr användningen av datorn, det vill
säga att det inte är datorn som styr eleven.
Av Riis16 historiska översikt framgår att i 1980 års läroplan för grundskolan blev datalära
ett moment i matematiken på högstadiet och 1984 beslöt riskdagen att datatekniken skulle introduceras och användas i grundskolan. Vidare drevs en kampanj under åren 1988-1991 med
ledorden ”Datorn som pedagogiskt hjälpmedel”. Under denna period var det främst språkämnena som involverades.
Enligt Jedeskog17 genomfördes flera nationella kampanjer i Sverige under 1980-talet vars
syfte var att introducera datoranvändningen i skolan. Jedeskog pekar på att datorn till en början inte hade en givan plats eller roll i klassrummet men i takt med att programmen och datorerna blev enklare att hantera blev också allt fler lärare nyfikna på att använda informationsteknologin och datorn i sin undervisning åtminstone som ett komplement. Riis18 klargör
10
11
12
13
14
15
16
17
18
DSU 2002:55, Utbildningsdepartementet (2002) E-lärande som utmaning: Slutrapport från Arbetsgruppen för nya nationell ITstrategi för skolan, Stockholm: Fritzes.
Jedeskog, Gunilla (2000) Teachers and computers – teacher’s computer usage and the relationship between computers and
the role of the teacher, as described in international research, Uppsala: Uppsala universitet.
Jedeskog 2000
Jedeskog 2005
Riis, Ulla (2000a) ”Skolans datorisering under 1980- och 90-talen” i Riis, Ulla (Red) IT i skolan mellan vision och praktik – en
forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Skolöverstyrelsen (1980). Datorn i skolan. SÖ:s handlingsprogram och slutrapport SÖ-projekt 628. Stockholm
Riis 2000a
Jedeskog 2000
Riis 2000a
8 (Antal sidor totalt: 100)
också att det under perioden fanns de som menade att det krävdes en satsning på lärarnas färdigheter med datorn för att få till en förändring. Man menade att lärarna behövde ha kunskaper i när, varför och hur de ska använda datorerna.
Vidare framgår av Riis19 att 1994 gick utvecklingen in i en ny fas då Skolverket fick i uppgift att utveckla och ansvara för ett skoldatanät. Senare inleddes på svenskt initiativ ett arbete
med att utveckla ett europeiskt skoldatanät. Stiftelsen för Kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) bildades detta år, 1994. Av Söderlund20 framgår att stiftelsens mål var att
främja kompetensutveckling och att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt. KKstiftelsen satsade 1,5 miljarder på olika skolprojekt där kommunerna också satsade samma belopp som stiftelsen bidrog med. Från vändpunkten 1994 satte IT-satsningarna i skolan fart och
även intresset för IT växte i takt med utvecklingen.
Av Thullberg och Millstam21 framgår att IT har använts i den svenska skolan sedan början
av 1980-talet och att användningen har genomgått stora förändringar. Dessa förändringar har
skett i samband med att samhällets användning av informationsteknik blivit allt mer kvalificerad. Utvecklingen har gått från fokus på programmering till fokus på digital kompetens. Vidare blev datorn under 1990-talet allt mer ett verktyg i den pedagogiska verksamheten och under 2000-talets första år började IT användas mer generellt i skolan för att senare bli allt mer
integrerad i lärandemiljön. Pedersen22 menar att förväntningarna på vad IT kan tillföra har
förändrats över tid och även experternas bedömningar om vad vi bör göra uppvisar en snarlik
trend, under de två senaste decennierna har trenden förändrats från mycket positiv till mer realistisk och så småningom har tekniken som ett hjälpmedel bland andra integrerats i undervisningen. 23Riis menar att när tekniken väl fungerar så minskar förväntningarna på ett tekniskt
fokus till förmån för ett mer pedagogiskt. Enligt Jedeskogs forskning från år 2000 kan relationen mellan datorn och lärarens roll beskrivas som att datorn påverkar ”the role of teacher, teachers’ work, and teachers’ deeds.”24 Vidare visar Jedeskog att datorns inverkan är beroende på
individen/läraren och inverkan kan vara både positiv och negativ, vissa lärare upplever datorn
som ett hot mot deras autonomi. Jedeskog påvisar också att datorn kan anta en roll i klassrummet och att det är viktigt att denna inte får samma status som de andra aktörerna i klasrummet. Axelsson25 menar att det blir ett minskat motstånd mot tekniken om man får lärarna
att se nyttan med datorerna och därigenom självmant, som av eget intresse, implementerar
tekniken i sin pedagogiska gärning.
Inom Utbildningsdepartementet tillsattes en arbetsgrupp under sommaren 2001 vars syfte
var att utarbeta förslag till ny nationell strategi för att gå vidare med att utveckla bredda och
fördjupa kunnandet om IT i svenska skolor26. Vidare var tanken att strategin skulle omfatta
stöd för användandet av IT som ett verktyg med vars hjälp det skulle vara möjligt att bättre
uppnå läroplanens mål.
I flera studier och utredningar, både i Sverige och internationellt, förs resonemang kring lärarens betydelse för IKT implementeringens framgång i skolan. Leijon och Söderquist27 me19
20
21
22
23
24
25
26
27
Riis 2000a
Söderlund, Anders (2000) Det långa mötet IT och Skolan, om spridning och anammande av IT i den svenska skolan, Luleå:
Luleå tekniska universitet.
Thullberg, Per & Millstam, Pär (2009) Redovisning av uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola vuxenutbildning, Utbildningsdepartementet, Dnr U2007/7921/SAM/G, Stockholm: Skolverket.
<http://www.skolverket.se/publilkationer?id=2192> [09-10-26]
Pedersen, Jens (2000) ”Kommer informations- och kommunikationstekniken att förändra skolan?” i Tydén, Thomas & Thelin
Annika A. (Red) Tankar om lärande och IT – en forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Riis, Ulla (2000b) ”Elever, lärare och organisationer kring informationstekniken i skolan ELOÎS” i Tydén, Thomas & Thelin
Annika A. (Red) Tankar om lärande och IT – en forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Jedeskog 2000, s. 37
Axelsson, Birgitta (2000) ”Reflektioner kring projektet Forskarcirklar för pedagoger i Mora. Hur IT blev ett naturligt redskap ” i
Tydén, Thomas & Thelin Annika A. (Red) Tankar om lärande och IT – en forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
DSU 2002:55
Leijon, Marie & Söderquist, Elisabeth (2005) Gymnasieskola i förändring, IT & mediekultur - skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan, Malmö: Malmö högskola.
(Antal sidor totalt: 100)
9
nar att IT blivit ett måste och att diskussionen till stor del handlar om tid och tillgång till tekniken och att det ”saknas en diskussion om lärande där IT som medium didakteras”28. Jedeskog29 poängterar ökat fokus på pedagogen men även behovet av tid och teknik. Thullberg
och Szekeley30 framhåller att IT-användningen i skolan behöver utvecklas för att bättre kunna
dra fördel av IT-användningen i klassrummet. För att IT ska bidra positivt till ämnesundervisningen behöver digitala kompetenser lyftas fram i läroplanerna och lärarna behöver mer
kompetensutveckling inom IT. Det konstateras att IT-användning i klassrummet inte är ett
självändamål. Vidare framhålls att IT-användningen i klassrummet är relativt låg.
En ökning av den relativt låga IT-användningen i klassrummet kräver tydliga strategier och en
kontinuerlig pedagogisk diskussion om IT:s möjligheter och begränsningar. Lärare måste också utifrån såväl strategier som verktyg öka sin kompetens och förtrogenhet med IT. Detta måste ske utifrån en långsiktig plan för hur IT integreras i den pedagogiska vardagen. IT i sig kan
inte förbättra elevernas lärande, däremot finns en stor pedagogisk potential om läraren har ITkompetens och reflekterar över sin roll samt över hur undervisningen ska kunna utvecklas med
ny teknik.31
Enligt DSU 2002:55 framgår att det finns risker med tekniken och särskilt om man i bilden tar
med så kallad e-learning och datorförrmedlat lärande ”computer mediated learning [. . .] en direktöversättning till ”datorförmedlat lärande” innebär att man kommer bort från att se lärande
som en process. Kvar blir en statisk syn som beskriver lärande som något som kan förmedlas.”32
Av Thullberg och Millstam33 framgår att år 2008 dokumenterades elevernas frånvaro med
hjälp av IT i en mycket stor andel av gymnasieskolorna, 93,1 %. När det gäller dokumentation av betyg samma år användes också IT på de flesta gymnasiekolor, 93,2 %. När det gäller
kommunikation, av typen dialog med vårdnadshavare, var det 60 % av grund- och gymnasieskolorna som använde IT året 2008.
Riis34 påtalar att skolverket vart annat år har räknat antalet datorer i skolan samt att KKstiftelsen med tiden kom att satsa på lärarnas kompetensutveckling. År 1998 bildades delegationen för IT i skolan ”ITiS”. Den bildades för att genomdriva en stor kampanj under beteckningen
”Lärandets verktyg”. Det var en så kallad ”breddkampanj” för 1,500 miljoner kronor. Av Söderlund35 framgår att satsningen omfattade förskola, den obligatoriska skolan och gymnasieskolan.
Satsningen var till stor del riktad till kompetensutveckling av lärare. Trots detta tycks pedagogernas behov av mer kompetensutveckling kvarstå ännu år 2005 enligt Jedeskog36 och även år
2009 enligt Karlberg37. Enligt Jedeskog38 för en lyckad implementering av IKT i den svenska
skolan behöver implementeringen ske på en mer vardaglig nivå och då bör pedagogen stå mer i
fokus. Karlberg39 menar att lärarna uttrycker ett behov av kompetensutveckling i att arbeta kreativt med IT och det kan handla om bild, ljud och video. I en översikt av IKT i svenska skolor
under åren 1984-2004 skriver Jedeskog: ”Furthermore, human aspects are increasingly more
important than technology in school activities. Teachers and students are in focus instead of
the technology.”40
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
Leijon & Söderquist 2005, s. 140.
Jedeskog 2005
Thullberg, Per & Szekeley, Christina (2009) Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser, Dnr 842008:3780, Stockholm: Skolverket, <http://www.skolverket.se/publikationer?id2244> [09-10-24]
Thullberg & Szekeley 2009, s. 3 f
DSU 2002:55, s. 15
Thullberg & Millstam 2009
Riis 2000a
Söderlund 2000
Jedeskog 2005
Karlberg, Peter (2009) Kunskap om IT viktigt. Nyhetsbrev från Skolverkets webbplats.
<http://www.skolverket.se/sb/d/2780%3Bjsessionid=8CDD39594D05521629C56C9EB577FD73> [09-10-27]
Jedeskog 2005
Karlberg, Peter 2009
Jedeskog, Gunilla (2007) ICT in Swedish Schools 1984 – 2004: How computers work in the teachers’ world,
<http://seminar.net/images/stories/vol3-issue1/gunilla_jedeskog-ict_in_swedish_schools.pdf> [11-04-03]
10 (Antal sidor totalt: 100)
Från KK-stiftelsens webbplats kan man hämta dokumentet ”Blir man verkligen klokare av
IT?”41. Här ger flera ledande personer i samhället uttryck för sina tankar kring IT. Tre av dessa återges här nedan:
För att IT ska kunna bidra till verklig utveckling på arbetsplatsen måste tekniken främja processerna. Idag är tekniken ofta hämmande och ibland till och med konserverande. 42
Wanja Lundby-Wedin, LOs ordförande.
– Om 90-talet handlade om att sprida IT i skolan och påverka attityder så kan man säga att vi
idag har nått en mognadsfas där det handlar om att få IT att bli en del av lärarens pedagogiska
arsenal. IT är ett komplext verktyg som påverkar lärandet i grunden. Vi har tagit första steget.
För att komma vidare behöver vi forskningsresultat som ger svar på frågor som: Vad lär sig
eleverna? Hur ska pedagogerna jobba? Hur skapar vi lärprocesser som hjälper eleverna att lära? 43
Peter Fowelin ansvarig för KK-stiftelsens satsning på skola och IT.
Vi vet att de flesta lärare och skolor inte utan vidare blir ”konsumenter” av andras erfarenheter
och att erfarenhetsspridning är svårt”. . . . ”Den största utmaningen ligger kanske just i att skapa incitamentet till att ständigt vilja pröva och ompröva det man gör”.44
Göran Isberg, stabschef, Myndigheten för skolutveckling.
2.2 Tidigare forskning IKT och lärande
Enligt Skolverkets redovisning av regeringsuppdrag45 finns det få forskningsrapporter eller
andra studier som belyser IT-användningen i skolan. Enligt denna redovisning inleddes ett antal forskningsprogram under 1990-talet som har avslutats och få nya har tillkommit.
Av en telefonintervju med Karlberg46 vid Skolverket framkom att det finns många studier
som beskriver den tekniska nivån och antalet personer per dator och den typen av information
men att det saknas övergripande studier på hur IT faktiskt används i skolorna och hur det påverkar eller förändrar den pedagogiska situationen eller effekten av IT-användningen. Karlberg menar att de fått frågan av regeringen, men att det knappast finns några studier på en mer
övergripande nivå. Det finns endast ”nerslag”. Karlberg menar att om man skulle göra samma
sak i en annan konstellation så kan man inte vara säker på att resultatet blir detsamma. Det
finns också inslag som ger indikationer på att det kan vara eldsjälar/lärare som i en pedagogisk situation genomför något som kan vara svårt för andra att implementera.
Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) är högskolornas forskningsfinansiär och är initiativtagare till forskningsprogrammet LearnIT. I december 1999 beslutade KK-stiftelsens styrelse47 att inrätta ett forskningsprogram om lärande och IT, det fick
namnet ”LearnIT”. Syftet med LearnIT var att på lång sikt bygga upp kunskap om lärande
och IT i arbetsliv och skola. Inom LearnIT bedrevs därför forskning om hur IT påverkade lärande, kunskapsbildning och utbildning på både samhälls- organisations- och individnivå.
LearnIT:s forskningsprojekt avslutades 2007. Tanken är dock att arbetet ska fortsätta genom
att summera och sprida resultaten från forskningen.
Enligt Skarin48 är ett alternativt angreppssätt i värderingen av IT i skolan att studera de effekter som IT-användningen skapar. Skarin menar att de flesta studier som genomförts pekar
41
42
43
44
45
46
47
48
KK-stiftelsen (2004) Blir man verkligen klokare av IT, Stockholm
<http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/blir_man_verkligen_klokare_med_it_2004_publ.pdf.>
[09-10-26] s. 6 f.
KK-stiftelsen 2004, s. 6
KK-stiftelsen 2004, s. 6
KK-stiftelsen 2004, s. 7
Thullberg & Szekeley 2009
Karlberg, Peter, 2009, Skolverket. Telefonintervju den 28 oktober 2009.
LearnIT KK-stiftelsens forskningsprogram för studiet av lärande och informationsteknik. Dokumentation och sammanfattning
av pågående verksamheter, maj 2005,
<http://www.learnit.org.gu.se/digitalAssets/759/759130_dokumentation_LearnIT_2005.pdf> [11-03-31]
Skarin, Torbjörn (2007) Effektivt användande av IT i skolan: Analys av internationell forskning, Rapport 17,
Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.
(Antal sidor totalt: 100)
11
på positiva effekter av IT. Vilka effekterna är skiljer sig dock åt. Vidare är sambanden inte enkla, utan det avgörande för positiva effekter är i vilket sammanhang och med vilka utgångspunkter IT används. Av Jedeskog49 framgår att under mitten av 1980-talet kunde man i debatten kring datorer i skolan utläsa tre motiv, nämligen demokrati, förberedelse för yrkeslivet och
förbättrad inlärning. Och under slutet av 1990-talet tillkom ytterligare ett motiv som kan beskrivas som att IT har en inneboende en kraft som leder till förändring. Enligt Schofield50 har
IKT en naturlig koppling – som en inneboende kraft – till samarbete och interaktion mellan
individer/elever i avsikt att tillägna sig kunskaper. Enligt Ludvigsen kan IKT ”vara ett medel
för lärande, men det är också ett komplext och kraftfullt medium som kan utnyttjas på många
olika sätt, såväl för att främja som att hämma pedagogisk utveckling.”51 John & Sutherland52
menar, för att komma fram till hur man med hjälp av IKT kan förbättra inlärningen i skolan
bör man se på förhållandet mellan de pedagogiska aktiviteterna inom det specifika ämnet,
ämnets område/domän och kultur samt den aktuella teknologin. För att en teknologi ska vara
användbar i en läroprocess ska den vara synlig som ett verktyg/instrument för lärande men
samtidigt påtagligt osynlig som ett medierande verktyg. Vidare menar de att vi måste vara försiktiga när vi tillskriver nya teknologier vissa pedagogiska egenskaper. Det finns inget i inbyggt i teknologier som automatiskt medför en lärande process.
Av en studie av Hassel53, KK-stiftelsen från år 2006, framgår att antalet forskningsprojekt
kring IT och lärande minskar över tid, perioden 2002 till 2006. Samtidigt framgår av Thullbergs
och Szekeleys översikt54 att en förändring är på gång och att med tiden bör detta öka möjligheterna för att besluten gällande IT-användningen i skolan leder till förbättrad användning.
DSU 2002:5555 redovisar att Internet är en teknologi som är synnerligen formbar och anpassningsbar till användarna. ”Vissa forskare menar till och med att datorerna används för ensidigt
till just informationssökning medan andra möjliga användningssätt glöms bort”56. Enligt Jedeskog57, under 1990-talet användes datorn i undervisningssammanhang främst som en ordbehandlare och detta gällde inte bara i Sverige utan även internationellt.
Enligt Broady58 bör lärare på allvar engagera sig i hur IT används i undervisningen. Han
menar att den framtida arbetssituationen kommer att påverkas långtgående av de standarder
som utvecklas och att detta inte bör överlåtas till teknikerna eller industrin. Enligt Jedeskog59
behöver pedagogerna vara i fokus för ett pedagogiskt nyttjande av IKT i skolan annars riskerar det att bli en förändring vars syfte är att skolan vill uppvisa ett aktivt förbättringsarbete.
Skarin60 framhåller att studier som fokuserar på mätbara effekter faktiskt har genomförts i
en del europeiska länder och framförallt i Storbritannien. Resultaten från dessa pekar på positiva samband – genomtänkt användning av IT i klassrummet bidrar till förbättrade studieresultat hos eleverna. Den viktigaste generella slutsatsen som dras av dessa studier är emellertid
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
Jedeskog 2000
Schofield, Janet W. (1995) Computers and classroom culture, Cambridge: Cambridge university press.
Ludvigsen, Sten R. Rasmussen, Ingvill & Solheim, Ivar (2002) ”Lärande i multimediala miljöer – samtal mellan elever och lärare” i
Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red) Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma, s 225.
John, Peter & Sutherland, Rosamund (2005) Affordance, opportunity and the pedagocial implications of ICT, Educational review, 57(4), 405-413. <http://www.interactiveeducation.ac.uk/Publications/John%20&%20Sutherland%20-%20proof.pdf>
[11-04-04]
Hassel, Patrik (2006) IT och lärande: En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande,
<http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_och_larande_en_oversikt_av_aktuell_forskning_inom_it_och_lar
ande_2006_publ.pdf> [09-10-01].
Thullberg & Szekeley 2009
DSU 2002:55.
DSU 2002:55, s 7.
Jedeskog 2000
Broady, Donald (2001) Groth, Johan (Ed) IT i skolan: mirakelmedicin eller sockerpiller? IT-kommissionen
<http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020124/e2257239b4e5ab1208b5fc3e2cf869a8/45_2001%20IT%20i
%20Skolan%20-%20mirakelmedicin%20eller%20sockerpiller.pdf> [09-11-30]
Jedeskog 2005
Skarin 2007
12 (Antal sidor totalt: 100)
att det inte är IT allena som skapar goda resultat. Hur IT används har avgörande betydelse, det
vill säga att det bland annat är lärarens förmåga, intresse och tillgång till utrustning som är de
mest betydelsefulla framgångsfaktorerna för positiv resultatutveckling.
År 2009 kom Skarin61 med ytterligare en studie och av den framgår att många grundskolor
upplevde att det tog längre tid att få pedagogiskt IT-stöd än teknisk IT-support men samtidigt
framgår att de faktorer som upplevdes vara mest begränsande var av teknisk karaktär såsom till
exempel gamla datorer, långsam IT-support och programvaror men även att det förelåg behov
av kompetensutveckling av lärarna samt brist på nationella insatser kring digital kompetens.
Möjligen kan man av det utläsa att det största behovet omfattar ökade satsningar på just pedagogiskt IT-stöd. År 2010 kom Skarin med en ny forskningsöversikt62 och av den framgår att det
krävs en sammanhållen nationell strategi för hur IKT ska användas i utbildningen. En strategi
med mer tydligt uppsatta nationella mål som syftar mot ett mer pedagogiskt fokus, annars riskerar IKT-politiken att handla om tillgång på datorer och kompetensutveckling för lärare vilket
kan beskrivas som ett tekniskt fokus till skillnad från ett pedagogiskt fokus. Enligt Skarin63 finns
få större studier gjorda i Sverige kring IKT och dess betydelse för betygsutvecklingen hos eleverna. Vidare skriver Skarin: ”Generellt sett är bevisen för att IKT har effekt på kunskapsinlärningen inte helt entydiga, eftersom många studier baserar sina slutsatser på den upplevda effekten hos lärare och övriga”.64 Samtidigt framgår av Skarin65 att inom naturvetenskapliga ämnen
tycks det finnas ett samband mellan studieresultaten och datoranvändandet samt att inom flertalet OECD länder medför högre datoranvändning i hemmet bättre studieresultat.
Danmarks evalueringsinstitut (EVA) är en fristående myndighet som genomför utvärderingar av pedagogiska verksamheter i Danmark, från förskola till högskola. År 2009 kom
rapporten ”IT i skolen: Undersøgelse af erfaringer og perspektiver”66. Enligt den bör skolorna i
högre utsträckning öppna sig mot omvärlden via Internet. Vidare menar man att lärarna främst
använder IT för organisatoriska och administrativa uppgifter och att IT tekniken inte används i
tillräckligt stor utsträckning i den faktiska pedagogiska verksamheten. Det beskrivs som att IT
används som ett supplement och att det inte är integrerat i ämnena. Vidare framgår att förutsättningarna för att använda IT i olika ämnen påverkas av ämnets karaktär samt att detta bör
leda till att kompetensutvecklingen av lärarna anpassas till omständigheterna kring ämnet.
Mot ovan skissade bakgrund framstår behovet av att nå ökad förståelse för elevernas upplevelser av ett ökat synliggörande. Ur ett vetenskapligt perspektiv vore det intressant att söka inblick i elevernas upplevelser av ett ökat synliggörande genom IKT. Därför vore det intressant
att utveckla en webbplats där bilder från elevernas aktiviteter under lektionerna publiceras och
att sedan följa upp elevernas upplevelser av detta.
Enligt skollagen67 ska utbildningen ge eleverna kunskaper och färdigheter samt främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Problemet med omotiverade elever är allvarligt för både samhället och individen själv. Ökad inblick i
elevernas upplevelser, och i synnerhet de upplevelser som har betydelse för motivationen, kan
ha betydelse för skolans uppgift.
61
62
63
64
65
66
67
Skarin, Torbjörn (2009) Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan, Stockholm: Metamatrix.
Skarin, Torbjörn (2010) Framtidens lärande i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola,
Stockholm: Teknikdelegationen.
Skarin 2010
Skarin 2010, s. 19.
Skarin 2010
Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) (2009) IT i skolen: Undersøgelse af erfarigner of perspektiver (EVA 2009 IT)
<http://www.eva.dk/projekter/2008/it-i-folkeskolen/projektprodukter/it-i-skolen-erfaringer-og-perspektiver> [09-10-09].
SFS 185:1100 Skollagen <http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K1> [10-02-05]
(Antal sidor totalt: 100)
13
3 Syfte
Det övergripande syftet med denna studie är att söka ökad inblick i gymnasieelevers upplevelser av ett ökat synliggörande av deras arbeten via en webbplats. Vidare vill jag få ökade
insikter huruvida en webbplats kan vara ett lämpligt media för att åstadkomma ett ökat synliggörande samt hur en sådan webbplats bör vara beskaffad med utgångspunkt i elevernas
åsikter. Slutligen vill jag försöka jämföra skillnaderna mellan upplevd och uppmätt förändring
gällande prestationer och närvaro.
En webbpublicering innebär ett synliggörande av individen och det vore intressant att erhålla inblick i hur eleverna upplever ett sådant synliggörande och huruvida det upplevs ha betydelse för motivationen och prestationen. Begreppet prestationer omfattar elevernas närvaro
och kvaliteten på de arbeten de utför och de uppgifter de löser. Vidare skulle det vara intressant att undersöka om föräldrar och andra intresserade nyttjade möjligheten att via Formgivningssidan få inblick i verksamheten.
Synliggörandet sker i första hand genom publicering av bilder och texter på en webbplats
som är särskilt framtagen för studien. Webbplatsens innehåll och utseende har betydelse för
studien. Därför omfattar studien även att:
- få fram information som gör det möjligt att skapa ett gränssnitt som understödjer synliggörandet
- undersöka elevernas uppfattningar/önskemål om vilket innehåll en sådan webbplats bör ha
- söka ge webbplasten ett innehåll som lever upp till elevernas önskemål
- undersöka webbplatsens användbarhet, det vill säga att i någon mån undersöka huruvida
den understödjer synliggörandet.
4 Teoretisk referensram
I det följande vill jag fördjupa mig något i några resonemang och teorier som inspirerat och kan
sägas utgöra studiens utgångspunkt. Jag har en förhoppning om att det kan öka förståelsen för
elevernas upplevelser av publiceringarna via webbplatsen. Vidare vill jag något belysa vissa
sammanhang som kan ha betydelse för de skillnader och likheter i upplevd och mätbar förändring som studien indikerar. Av avsnittet nedan framgår att många forskare är överrens om att
motivation och miljö har stor betydelse för människans förmåga att tillägna sig kunskap.
4.1 Elevernas webbpublicering, ur ett sociokulturellt perspektiv
Nedan följer helt kort några teorier kring inlärning och en något mer djuplodande del kring ett
sociokulturellt perspektiv
Behaviorismen: en empirisk idétradition – rationalismens motsats – sett som filosofisk tradition. Det yttre observerbara beteendet är reellt, konkret och verkligt. Lärandet utgår från de
fysiska erfarenheter en individ gör. Företeelser som har med tänkande och reflektion att göra
kan inte förklaras av vetenskapen. Dessa processer, våra föreställningar om världen, är inte
möjliga att studera med objektiva metoder.
Konstruktivismen (kognitivism, rationalism): individen är inte passiv, genom egen aktivitet
konstruerar individen sin förståelse av omvärlden.
Konstruktivismen är antagandet att barns uppfattning av objekt och händelser inte är medfödd
eller given av naturen utan konstrueras av organismen. . . . . . . Utifrån ett konstruktivistiskt
synsätt är barnets aktivitet alltid ett kärnelement i utvecklingen. 68
68
Tetzchner 2005, s. 30
14 (Antal sidor totalt: 100)
Sociokulturellt perspektiv: individens utveckling sker i ett samspel med kollektiva resurser.
Människor föds in i och utvecklas inom ramen för samspel med andra människor. Vi förstår
världen inom ramen för de tankemönster – de semiotiska resurser – omgivningen tillhandahåller. Våra medaktörer hjälper oss – oftast helt oavsiktligt – att förstå världen.
Socialkonstruktivism. Tradition inom psykologin; bygger på att barn konstruerar sin insikt om
omvärlden i samspel och samverkan med andra människor. 69
Ur ett sociokulturellt perspektiv är inslaget av intellektuella och språkliga redskap centralt
och det är genom att skaffa oss inblick i – eller tillgång till – ”kontextualiseringar av företeelser och händelser”70 som vi tillängar oss förståelse för hur de uppfattas och förstås i olika
verksamheter.
Enligt Skinner71 (behaviorist) kan man indela inlärning i tre delar där alla tre representeras
av en uppsättning förstärkningsprinciper. Ingen av dessa kan studeras helt fristående från de
andra och vid all beskrivning av inlärning måste man ha dem alla i minnet. Enligt Skinner är
läroprocessen en fostran, ett transformativt lärande, ett erfarenhetsbaserat lärande där inlärning sker när en respons följs av en förstärkning72 och begrepp som fri vilja och samvete är
ointressanta. Om ingen respons uppstår på ett agerande/beteende så upphör beteendet. Detta
kallar Skinner ”utsläckning”. Enligt Skinner73 inträffar en utsläckning när en respons utförs ett
antal gånger utan att någon förstärkning eller straff följer.
Piaget74 står för en kognitivistiskt betonad teori om utveckling och inlärning. Piaget såg sig
själv som kunskapsteoretiker och gick stick i stäv med behaviorismen. Han ställde intellektet i
fokus, han menar att människan bildar kunskap i samspel med sin omgivning. Vidare menar
Piaget att varje handling svarar mot ett behov; varje rörelse, tanke, känsla. Och detta gäller
både barn och vuxna, det vill säga varje individ. Behovet skapar en drivkraft. Detta behov rubbar jämvikten och skapar en önskan att återställa jämvikten men också att uppnå en mer stabil
jämvikt än den som föregick behovet. Piaget menar att genom samspelet med omvärlden justeras våra uppfattningar. Två samtidiga processer sker: ”assimilation” och ”ackommodation”.
Båda dessa är delar av intellektets anpassning till omvärlden – intellektets ”adaptation”. Genom dessa processer anpassar sig det mänskliga intellektet på ett ändamålsenligt sätt. Enligt
Piaget75 innebär assimilation att schemata som utvecklas i umgänget med vissa objekt eller i
vissa situationer framkallas av nya objekt eller situationer som därmed inpassas i befintliga organisationer. Vidare menar Piaget att ackommodation av schemata sker när omgivningen kräver nya svar, det vill säga när det inlärda beteendet ej längre är adekvat utan måste anpassas till
den nya situationen. Båda dessa funktioner ingår i varje intellektuell handling oavsett vilken
typ av handling det rör sig om och på vilken utvecklingsnivå den förekommer. När ackommodations- eller assimilationsprocessen befinner sig i jämvikt – Piagets ”ekvilibrium” – resulterar
detta i nya schemata, som utgör omorganiseringar och samordningar av befintliga schemata.
A schema is a cognitive structure that helps us perceive, organize, process and utilize information. A self-schema consists of cognitive generalizations about the self, derived from past
experience, that organize and guide the processing of self-related information.76
Broady77 skriver om Bourdieus begrepp ”habitus”, som starkt påminner om det beteendevetenskapliga begreppet self-schemas, som är en variant av schemata.
69
70
71
72
73
74
75
76
77
Tetzchner 2005, s. 646
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Norstedts Akademiska förlag, s. 97
Skinner, Burrhus F (2007) Undervisningsteknologi, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skinner 2007
Skinner 2007
Piaget, Jean (1968) Barnets själsliga utveckling, Stockholm: Norstedts förlag.
Piaget 1968
Atkinson, Rita L. Atkinson, Richard C. Smith, Edward E. Bern, Daryl J. Nolen-Hoeksema, Susan (2000)
Hilgard’s introduction to psychology, Orlando: Hatcourt Brace, s. 476
Broady, Donald (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Occasional Papers, Nr 15.
Uppsala: Skeptronhäften/Skeptron
(Antal sidor totalt: 100)
15
Med habitus avser Bourdieu system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka
och orientera sig i den sociala världen. Dessa system av dispositioner är resultatet av sociala erfarenheter, kollektiva minnen, sätt att röra sig och tänka som ristats in i människors kroppar
och sinnen.78
Enligt Vygotskij79 (1896-1934) är dialog och mening centrala begrepp för kunskapsprocessen. Vygotskij antar ett så kallat sociokulturellt konstruktivistiskt perspektiv på lärandet.
Enligt Vygotskij konstrueras inlärningen genom en social process i relationen med andra
människor där omgivningen är avgörande för individens utveckling och prestation. Enligt
Vygotskij kan lärandet ses som ett samspel mellan de tre parterna, eleven, läraren och miljön
och då är det centralt att utgå från elevens intresse, dennes upplevelser.
Vygotskij försökte formulera ett alternativ till Piaget. Enligt Piaget sammanfaller det sociala tänkandet med det förnuftiga, realistiska tänkandet. Vygotskij menar att den sociala påverkan är närvarande redan från början. Han menar att utan social kommunikation sker ingen utveckling av vare sig språk eller tänkande.
Här ser jag likheter med Vygotskijs resonemang och komponenterna Responsive Environment och Biological Structure i Fords teori MST, senare går jag mer in på Ford under rubriken 4.2 ”Motivation och miljö”.
Piaget antar ett rationalistiskt perspektiv som innebär att tänkandets utveckling är en process
som i huvudsak kommer inifrån. Vygotskij menar att verkligheten utgörs av de ting man möter
under sin praktiska verksamhet och därigenom påverkas tänkandet. Enligt Vygotskij80 blir en
reflekterande individ medveten om något genom sitt reflekterande och språket är direkt avgörande för tankeutvecklingen och formandet av medvetandet. Detta att bli medveten om sitt
medvetande – eller medveten om något – kallar Vygotskij ”meta medvetande”. Vidare, Enligt
Vygotskij är elevens upplevelser centrala för inlärningen eftersom individen själv tolkar sin
verklighet, sin upplevelse av verkligheten och därmed är det individen som själv lär sig utifrån
sina egna förutsättningar och på så sätt kan man kanske säga att individen är sin egen lärare.
Därför har uppfostran i alla länder och i alla tider varit social, hur antisocial den än varit av
ideologiska skäl. Både i prästseminariet, i det gamla gymnasiet, i kadettskolan och flickpensionen, liksom i Greklands, medeltidens och Orientens skolor var det inte lärarna och handledarna
som uppfostrade utan den sociala skolmiljö som uppstod i varje enskilt fall.81
Stora delar av de insikter eleven finner utgörs enligt detta resonemang av redan befintliga
kunskaper. Vidare, genom reflektioner och processer skapar hon delvis ny kunskap men i stor
utsträckning blir hon medveten om kunskaper hon redan har som hon kanske kan använda på
nya sätt.
Lärande syftar bland annat till att bevara och överföra de kunskaper kollektivet skapat. Enligt Säljö82 är dessa processer sociokulturellt styrda och i dessa processer behöver individen
utrymme för skapandet av sin egen utveckling. Samtidigt menar Säljö att när individen deltar
i processen bidrar denne också med något eftersom individen återskapar och förnyar, det Säljö
kallar, ”sociokulturella mönster”83. Att handlingar och praktiker konstituerar varandra är en
grundläggande analysenhet enligt en sociokulturell tradition. Vidare menar Säljö att våra
handlingar ingår i kontexten, det är inte så att kontexten kommer först och sedan handlingen
utan handlingen utgör en del av kontexten – handlingen skapar och återskapar kontexten.
Enligt Säljö är begreppet mediering centralt för att förstå ett sociokulturellt perspektiv. Medieringen kan ses som ”ett slags raster mellan oss och världen utanför”84. Genom rastret varseblir vi en del av världen, vi konstituerar företeelser och kan agera inom de ramar en viss
78
79
80
81
82
83
84
Broady 1998, s. 16
Vygotskij, Lev (2007) Tänkande och språk, Göteborg: Daidalos.
Vygotskij 2007
Vygotskij, Lev S (1999) Vygotskij och skolan, Lund: Studentlitteratur, s. 19-20
Säljö 2000
Säljö 2000, s. 127
Säljö 2000, s. 100
16 (Antal sidor totalt: 100)
praktik ställer. Enligt Säljö85, ur ett sociokulturellt perspektiv är det grundläggande att redskapen medierar verkligheten och med redskap avses både fysiska och intellektuella redskap. Begreppet medierar, pekar på att individen inte står i direktkontakt med omvärlden, redskapen är
en integrerad länk av ”sociala praktiker”86 – som en sorts förlängning av personen – som gör det
möjligt att hantera omvärlden. ”Mediering innebär att vårt tänkande och våra föreställningsvärldar är framvuxna ur, och därmed färgade av, vår kultur och dess intellektuella och fysiska redskap”.87 Säljö menar att för att förstå lärandet som en del av sociala praktiker räcker det inte att
avskiljt från mänskligt tänkande analysera de apparater som används och därefter analysera det
mänskliga tänkandet. Vi behöver se det sociala sammanhanget där individen verkar och där artefakten utgör en del av den sociala praktiken, kanske är artefakten en absolut förutsättning för
praktiken.
Säljö88 menar att mediering inte bara sker genom teknik och artefakter, språket är den reflekterande individens redskap och utgör en väsentlig del av medieringen, språket medierar
verkligheten. Viktiga förutsättningar för denna mediering är individens personliga upplevelser – det som för individen är livet – det vill säga hans ”föreställningsvärld” för att använda ett
begrepp från Säljö. Enligt Säljö är mänskliga handlingar situerade i sociala praktiker. ”Individen handlar med utgångspunkt i de egna kunskaperna och erfarenheterna och av vad man
medvetet eller omedvetet uppfattar att omgivningen kräver, tillåter eller gör möjligt i en viss
verksamhet.”89
Enlig Vygotskij90 är språkets semiotiska/semantiska möjligheter och hur språkliga uttryck
medierar världen ytterst centralt. Säljö91 menar att ur ett sociokulturellt perspektiv är det grundläggande att fysiska och intellektuella/språkliga, redskap ”medierar” verkligheten och att vid en
betraktelse av hur människor tänker och agerar måste man ta med redskap och verktyg, artefakterna. Enligt Vygotskij92 är sociala artefakter saker som människor producerar eller saker
som är effekter av deras beteende. Enligt Säljö och Linderoth93 är artefakter ting som är tillverkade av människan. Enligt Säljö; om man räknar bort verktyg och redskap så försätter man
människan i ett hjälplöst tillstånd. Genom att inte ta med de sociokulturella resurserna räknar vi,
enligt Säljö, bort en viktig del av fenomenet människa. Enligt Säljö:
”En konsekvens av denna användning av medierande redskap är att vi inte upplever världen direkt i någon ursprunglig mening, utan vi ser och agerar i den sådan den medieras för oss genom redskap som beskriver färg, form, funktion och allehanda andra egenskaper som är intressanta i en viss verksamhet.” 94
Säljö gör skillnad på information och kunskap, han menar att ur ett sociokulturellt perspektiv är kunskap något som svårligen kan ses som enheter som individen har. Steget är stort från
att ta del av information och till att göra det till sin kunskap. Säljö menar att kunskap är något
man använder som en resurs för att hantera olika typer av situationer till exempel för att lösa
problem. ”Kunskaper är det som hjälper mig att se ett problem eller en företeelse som något
bekant och som något jag har tidigare erfarenhet av.”95 Enligt Säljö är lärande ur ett sociokulturellt perspektiv en process där människor approprierar delar av de kunskaper och färdigheter
som utvecklats i samhället. ”Appropriering innebär att man lär sig behärska medierande red-
85
86
87
88
89
90
91
92
93
94
95
Säljö 2000
Säljö 2000, s. 81
Säljö 2000, s. 81
Säljö 2000
Säljö 2000, s. 129
Vygotskij 2007
Säljö 2000
Vygotskij 2007
Säljö 2002
Säljö, Roger (2010) Lärande och kulturella redskap – Om läroprocesser och det kollektiva minnet,
Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Säljö 2000, s. 125
(Antal sidor totalt: 100)
17
skap av olika slag inom ramen för institutionaliserade praktiker”96. Säljö97 ser lärande och utveckling som appropriering och behärskande av kulturella redskap. Säljö menar att vi lär oss
”se” omvärlden med hjälp av olika redskap och det resulterar i att vi lär oss att delta i allt mer
differentierade praktiker i takt med att vi approprierar och behärskar allt fler kulturella redskap
och vår förmåga att interagera med världen blir på så sätt allt mer utvecklad.
Säljö98 förklarar genom en indelning i fyra steg hur vi tillägnar oss nya redskap. Först möter vi det kulturella redskapet i vissa sammanhang och blir varse att det finns en koppling mellan redskapet och vissa aktiviteter. Därefter lär man sig – genom att använda redskapet – hur
det fungerar och när det är lämpligt att använda. I det tredje steget approprieras det kulturella
redskapet och hanteringen av det blir väl utvecklat. Säljö beskriver det som att redskapet ”ses
som en integrerad del av en speciell praktik”99. Slutligen tar vi redskapet för givet och ser det
som en självklarhet, redskapet har naturaliserats. Säljö beskriver det som att ”redskapet och
individen är så att säga kalibrerade med varandra”100.
Enligt Säljö101 materialiserar människor delar av sina kunskaper i artefakterna. Artefakterna medierar handlingarna där IKT kan ses som ”en naturlig del av mänsklig verksamhet och
därmed ett avgörande element i förståelsen av hur lärande sker” 102. Säljö103 menar att IKT
utmanar och påverkar traditionell undervisning. Ludvigsen, Rasmussen och Solheim104 gör
en tredelad indelning av hur vi förstår IKT. Primära artefakter är de verktyg (IKT) som individerna/eleverna använder. Sekundära artefakter är de medier individerna/eleverna navigerar i.
Tertiära artefakter är IKT som en idé av organiserande principer, ett nätverk som erbjuder –
eller skapar – en infrastruktur som kan användas i mer eller mindre specifika syften.
Riis menar att ”datorn skiljer sig från tidigare mekanisk teknik genom att den framstår som
en psykologisk maskin”105. Enligt Alexandersson106 erbjuder informationstekniken något mer
än bara ett verktyg för lärande, det erbjuder en arena för interaktion med samarbete och skapande av gemensam förståelse. Enligt Hernwall107 kan IKT beskrivas som en förlängning av
människans sinnen, som en protes eller en förlängning av den fysiska begränsning det innebär
att vara människa och samtidigt är det centralt att det är den kognitiva människan som ”konstruerar kunskap och vetande utifrån sina sinnens intryck”108. Dessutom menar Hernwall att
den moderna informationstekniken erbjuder lärande arenor och med sin ökande virtualisering
leder det till att kulturen transformeras och IKT medför därför att användaren med tiden får en
annan relation till världen och till sig själv. Enligt Dysthe109 är de sociala och kulturella erfarenheter individen gör centrala för hur personen formas, det är centralt att aktiviteterna
utformas så det är möjligt för eleverna att känna sig uppskattade och accepterade, kanske med
hjälp av sociala samspelformer och miljöer.
Med avstamp i ovanstående får man säga att den webbsida som skapats för studien (Formgivningssidan) uppfyller de egenskaper som kännetecknar en artefakt och vidare är den ett medierande redskap. Med hjälp av en dator kan eleverna ta del av webbsidans innehåll. Alexan-
96
97
98
99
100
101
102
103
104
105
106
107
108
109
Säljö 2010, s. 72
Säljö 2010
Säljö 2010
Säljö 2010, s. 230
Säljö 2010, s. 231
Säljö 2002
Ludvigsen, Rasmussen & Solheim 2002, s. 214
Säljö 2002
Ludvigsen, Rasmussen & Solheim 2002
Riis 2000b, s 34.
Alexandersson, Mikael (2002) ”Digital teknik, lärkultur och kommunikation” i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red) Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Hernwall, Patrik (2002) ”Barn kommunicerar – om en dimension av barns digitala rum” i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas
(Red) Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Hernwall 2002, s. 315
Dysthe, Olga (2003) Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
18 (Antal sidor totalt: 100)
dersson110 ser datorn som ett medierande redskap i elevernas samspel när de tillsammans arbetar vid datorn och som sådant erbjuder det speciella pedagogiska erfarenheter och bidrar till
utvecklingen av sociala relationer. Min tolkning av ovanstående är att miljön och motivationen är betydelsefulla för inlärningen, samt inte minst för individens personliga upplevelser
och utveckling och i skolmiljön har IKT erhållit en given plats.
4.2 Motivation och miljö
Redan vid vår tideräknings början hade många förstått miljöns betydelse för individens utveckling och inlärning. Ellenberger111 har översatt delar av de skrifter som skapades av Marcus F.
Quintilianus. Han var romersk retoriklärare, verksam kring åren 35-100 efter Kristus och anses
vara den förste professorn i retorik. I Quintilianus skrifter kan man ta del av resonemang och
tankar kring miljöns betydelse för individens utveckling, tankar som i vissa avseenden känns
aktuella än i dag.
Quintilianus menar att föräldrarnas bildning har betydelse eftersom de utgör en väsentlig
del av barnets miljö. Enligt Quintilianus börjar barnets bildning redan den dag barnet föds.
Han menar att babyn ska vara i en miljö som är anpassad till barnet. Quintilianus ger uttryck
för att amman och barnsköterskan ska tala väl och att de helst ska vara bildade i filosofi. Vidare ska barnet växa upp i en omvårdande och positiv miljö där respons och beröm ska följa på
prestationer. Min uppfattning är att i respons och beröm kan man läsa in ett synliggörande Vidare menar Quintilianus att barnet alltid ska kunna glädja sig åt sina framsteg, lärandet ska
vara en lek utan tvång, annars riskerar barnet att få avsmak för bildning. Schiller112, som haft
stor betydelse för Waldorfpedagogiken och var verksam under senare delen av 1700 talet, såg
leken som central för människans utveckling.
Lillard113 redogör för Maria Montessoris utbildningsteorier. Montessori (1870-1952) var
Italiens första kvinnliga läkare. Hon utvecklade utbildningsteorier som hon också praktiserade genom sin ”Montessoripedagogik”. Montessori menar att individens utveckling har stark
koppling till dennes förståelse av sin omgivning. Montessoris teorier114 handlar i stor utsträckning om att barnets fria vilja och genuina nyfikenhet är central för barnets utveckling.
Enlig Montessori:
Att utveckla sig själv till fullo är människans unika och yttersta mål i livet. Och barnet försöker
spontant att nå detta mål genom förståelse av sin omgivning. Barnet föds med en inneboende
önskan att erövra världen 115.
Quintilianus ger uttryck för liknande tankar i det att han menar att ”. . . alla människor har
av naturen fått förmågan att uppfatta det man lär ut till dem”116.
Hartman, Lundgren och Hartman117 har samlat ett urval av John Deweys utbildningsfilosofiska texter. Dewey (1859-1952), var amerikansk utbildningsfilosof och han utgår från två kategorier, nämligen individen och det sociala sammanhanget. Dewey behandlar relationen mellan individ och omvärld som en dialektisk process. Enligt Dewey råder ett organiskt samspel
och det är genom, eller i, detta samspel individen utvecklas.
Célestin Freinet (1896-1966) var en fransk pionjär inom didaktik. Freinet implementerade
användandet av tryckeriet i skolan118 vilket resulterade i ett synliggörande av eleverna och de110
111
112
113
114
115
116
117
118
Alexandersson 2002
Ellenberger, Bengt (2002) Quintilianus: Den fulländade talaren, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Schiller, Friedrich (2010) Schillers estetiska brev, Järna: Kosmos förlag.
Lillard, Paula P. (1972) Montessoripedagogiken i vår tid, Stockholm: Bokförlaget Forum.
Lillard 1972
Lillard 1972, s. 48
Ellenberger 2002, s. 21
Dewey, John (2004) Individ skola och samhälle, Utbildningsfilosofiska texter i urval av Sven Hartman, Ulf P Lundgren & Ros
Mari Hartman, Stockholm: Natur och Kultur.
Freinet, Célestine (1975) För folkets skola, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
(Antal sidor totalt: 100)
19
ras aktiviteter. De tryckta texterna gav eleverna en röst, de blev synliga. Vidare medgav de korrespondens mellan skolor som ytterligare förstärkte den synliggörande effekten. Man skulle
kunna beskriva det som att det genom synliggörandet och korrespondensen uppstod ett samspel mellan individerna. I dag kan tryckeriet sägas ha ersatts av IKT. Vidare kan de digitala
portfolios som görs tillgängliga via IT också sägas utgöra en förlängning, eller modernisering,
av tryckta alster. Enligt Lindström119 började portfolios användas i början av 1990-talet för bedömning och värdering inom estetiska ämnen120. Formgivningssidan kan eventuellt anses ha
funktioner som delvis liknar en portfolio. Vid bedömning och betygssättning använde min
kompanjonlärare och jag oss av de publicerade bilderna som komplement till övriga fakta.
Enligt Boggiano121 står det inre drivet, motivationen och effekten av positiv återkoppling i ett
tydligt beroendeförhållande. Lärarens återkoppling har betydelse för elevens motivation där positiv återkoppling leder till ökad motivation, en ökad vilja att arbeta med uppgiften som understöds av ett inre driv hos individen själv. Vidare konstaterar Boggiano att om arbetet upplevs
som ett tvång så minskar effekten av en positiv återkoppling. Boggiano menar också att när eleven känner ett personligt ansvar för arbetsresultatet ökar sannolikheten för att positiv återkoppling leder till ökad motivation. Enligt Boggiano riskerar negativ återkoppling att leda till minskad motivation. Negativ återkoppling tycks ha negativ inverkan på individens upplevelse av den
egna förmågan. Det vill säga att en elev som misslyckas, och får negativ återkoppling, riskerar
att uppleva sitt misslyckande som ännu mer allvarligt vilket leder till minskad motivation.
Hörnqvist122 är tydlig med hur viktigt det är för lärandet att det är elevens inre motiv som
vägleder. Av Hörnqvist framgår att när lärandet styrs av yttre motiv riskerar det att objektifiera
eleven vilket kan leda till ett lärande för någon annans skull och inte för ens egen. Vidare menar Hörnqvist att eleven upplever sig som subjekt när lusten, individens inre driv, är den kraft
som för studierna och arbetet framåt. ”Lusten intar den egna kroppen och får betydelse för det
konkreta arbetet . . . ”123.
Enligt Hultqvist 124 påverkas den miljö, eller arbetssituation, som råder i klassrummet av
samspelet mellan lärare och elev. Enligt Bernstein125 är förutsättningarna för detta samspel
föränderliga över tid. Bernstein var länge verksam som professor i pedagogisk sociologi i
England. Hultqvist126 för resonemang om synlig och osynlig pedagogik samt om klassifikation och inramning. Enligt dessa resonemang, som utgår från Bernsteins127 teorier om skolans
föränderlighet och hur denna påverkas av samhället i övrigt, har den pedagogiska situationen
och rollerna mellan elev och lärare blivit allt mer diffus. Hultqvist128 menar att läraren successivt har övergått från att vara kunskapsförmedlare till att allt mer bli en mentor som föreslår
alternativa arbetssätt eller alternativ tidsanvändning. En konsekvens av detta är att det allt mer
vilar på eleven att själv ta ansvar för sina studier och fylla tiden med det Hultqvist kallar
”självverksamhet”. Bernstein129 kallar denna pedagogik ”osynlig pedagogik”. Enligt Jöns-
119
120
121
122
123
124
125
126
127
128
129
Lindström, Lars (1992) Processinriktad utvärdering och bedömning, Forskning om utbildning, nr 3, s. 34-44,
Stockholm: Utbildningsförlaget
Lindström, Lars (1994) Portföljmetodik i estetiska ämnen, Paper framlagt vid Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning
Kongress i Vasa 10-13 mars, 1994.
Boggiano, Ann K. & Pittman, Thane S. (1993) Achievement and motivation: a social-developmental perspective, Cambridge:
Cambridge university press.
Hörnqvist, Maj-Lis (1999) Upplevd kompetens. En fenomenologisk studie av ungdomars upplevelser av sin egen kompetens i
skolarbetet, Akademisk avhandling, Luleå: Centrum för forskning i lärande, Luleå tekniska universitet.
Hörnqvist 1999, s. 161.
Hultqvist, Elisabeth (2001) Segregerande integrering: En studie av gymnasieskolans individuella program,
Stockholm: LHS Förlag.
Bernstein, Basil (1975) Class, codes and control: Theoretical studies towards a sociology of language,
New York: Schocken Books.
Hultqvist 2001
Bernstein 1975
Hultqvist 2001
Bernstein 1975
20 (Antal sidor totalt: 100)
son130 har IKT inneburit en förändring av rollerna, tidigare var läraren sändare och återkopplare medan eleven var mottagare och sökare. I och med IKT har rollerna förändrats så att både
lärare och elev är nu sändare, mottagare, sökare och återkopplare. Enligt DSU 2002:55 är det
”känt från flera undersökningar att informationsteknikens intåg i de svenska skolorna håller
på att förändra rollerna för lärare och elever.”131 Enligt Söderlund är samspelet i klassrummet
föränderligt över tid liksom att rollerna är föränderliga: ”Lärarrollen och elevrollen har påverkats av IT-användningen. Läraren som handledare har blivit vanligare, samtidigt som ansvaret
för arbetet tenderar att förskjutas från läraren till eleven.”132 Enligt Foucault133 är detta ett exempel på en maktförskjutning där eleven får allt mer makt över sitt arbete och själv styr sin tid
och samtidigt som eleven får mer makt minskar lärarens, det vill säga att klassifikationen förändras eller blir mer diffus. Makt är en relation, för att ansluta till Foucaults134 resonemang
kring maktbegreppet (1926-1984, fransk filosof och idéhistoriker). Enligt Foucault är det
makten som traditionellt syns medan de som är föremål för maktutövningen förblir i skuggan,
de belyses endast i den utsträckningen makten tillerkänner dem det. Den disciplinära makten,
å andra sidan, är osynlig och tvingar de som underkastar sig att vara synliga. ”Inom det område där den disciplinära makten råder, demonstrerar den huvudsakligen sin mäktighet genom
att inrätta objekt”135.
Enligt Hultqvist136 har klassificeringen blivit svagare och även de ramar som kan tyckas följa naturligt av ämnenas innehåll har också försvagats. Det innebär att gränserna mellan ämnena
blivit allt mer flytande och detta har förändrat arbetssituationen för både lärare och elev. Bernstein137 menar att klassifikation handlar om skillnader och likheter mellan innehållen i något
och inte om vad som klassificeras. När klassifikationen är stark är gränsen mellan innehållen
tydlig eller stark och när gränsen mellan innehållen är svag eller diffus så är klassifikationen
svag. Med inramning menar Bernstein138 att inramningen är stark när gränsen mellan det som
blir utlärt och det som inte blir utlärt är tydlig eller stark. Det gäller den specifika pedagogiska
relationen mellan läraren och det som lärs ut.
Bernsteins system för klassificering utgår från Durkheim139. Enligt Durkheim (1858-1917,
fransk sociolog, pedagog och filosof, han anses vara den sociologiska strukturalismens fader)
utgår våra gemensamma föreställningar om världen från ett klassificeringstänkande byggt på
motsatsförhållandet mellan heligt och profant. Durkheim menar att systemet för klassificering
och kategorisering är godtyckligt och kulturellt format, det finns ingen given överensstämmelse mellan naturens egen indelning och det kulturella systemet.
Flera empiriska studier och teorier har visat att motiv har signifikans i relation till prestation
och tillfredsställelse i skolan, till exempel Atkinson och Raynor140. Motivet att nå framgång
och motivet att undvika nederlag är två grundläggande koncept inom motivationsteorin.
I boken ”Trends and Prospects in Motivation Research”141 har Cock och Halvari ett kapitel
”Motivation, performance and satisfaction at school”. Av deras resonemang framgår att det
finns fem olika typer av styrning som omfattar ett kontinuum av autonomi som sträcker sig
130
131
132
133
134
135
136
137
138
139
140
141
Jönsson, Bodil (2008) Vi lär som vi lever, Malmö: Gleerups
DSU 2002:55, s 7,
Söderlund 2000, s. 115.
Foucault, Michell (2003) Övervakning och straff, Lund: Arkiv förlag.
Foucault 2003
Foucault 2003, s. 95
Hultqvist 2001
Bernstein 1975
Bernstein 1975
Durkheim, Émile (1912) Les formes élémentaires de la vie religieuse. Le système totémique en Australie,
Paris: Les Presses universitaires de France.
Atkinson, John W & Raynor, Joel O (Red) (1974) Motivation and achievement, Washington D.C: Winston & Sons.
Cock, Dagfinn & Halvari, Hallgeir (2001)”Motivation, performance and satisfaction at school: The Significans of the
Achievement Motives – Autonomy Interaction”, Trends and prospects in motivtaion research, red. Anastasia Rfklides, Juliis
Kuhl and Richard M Sorrentino, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, kap.5, s. 65-84.
(Antal sidor totalt: 100)
21
från liten till hög grad av självstyrning av ens beteende. Detta kan betraktas som relativ autonomi. Vidare framgår det att det är högst väsentligt för studieframgångarna i vilken utsträckning eleverna upplever att de är autonoma. Även Cock och Halvari kopplar
motivationen till emotionen.
Given a moderate challenging school environment the motive to achieve success should instigate positive motivation and approach behaviour and, as a consequence, be positively related
to intrinsic motivation and relative autonomy at school. In this way, the motive to achieve success may influence an adoption of reason for doing schoolwork, which are connected to a positive affective state and described by emotions such as pleasure, pride and joy. 142
Enligt Deci och Ryan143 kan människors beteende förstås utifrån tre olika typer av motivation: ”intrinsically motivated”, ”extrinsically motivated” eller ”amotivated”. De menar att
”amotivated” beteende är när omständigheterna för beteendet är utom individens kontroll och
att ”extrinsically motivated” beteende delvis är instrumentellt. Enligt Cock och Halveri144
engarerar sig elever i en aktivitet för sin egen skull, fritt och på grund av egenintresse, när de
är ”intrinsically motivated”. De menar också att då engagerar sig individen i skolarbetet utifrån en glädje eller tillfredsställelse som utgår från själva aktiviteten.
Skolverket har gett Skarin från Metamatrix i uppdrag att, med utgångspunkt i svensk och
internationell forskning, ge en bild av under vilka förutsättningar IT kan bidra till elevernas lärande och måluppfyllelse. Uppdraget utmynnade i rapporten ”Effektivt användande av IT i
skolan: Analys av internationell forskning”.145 Av studien framgår att om IT integreras i den
pedagogiska verksamheten så kan man se ett tydligt samband mellan IT och resultaten. Vidare att några av de faktorer som kan ha betydelse för detta är ökad motivation, stärkt begreppsmässig förståelse och ökad individualisering. Skarin menar också att det inte finns ett
automatiskt samband mellan IT-användande och resultat; hur IT används är avgörande för
dess inverkan på resultatet.
En ökad motivation hos eleverna leder i sin tur till ökad uppmärksamhet och ökat engagemang
under lektionerna, vilket främjar lärandet. Därtill främjas ett individualiserat lärande med hjälp
av IT, där eleven kan arbetar självständigt, i sin egen takt och kopplat till sina personliga behov. IT bidrar enligt många studier dessutom till effekter vad gäller elevers utveckling och inlärning av ett antal färdigheter, vilket innebär en möjlighet till ökad måluppfyllelse för skolan
och dess verksamhet. Det är dock själva användningen av IT i skolan som under vissa omständigheter har en effekt på elevers inlärning. Studier visar dock att man inte endast kan fokusera
på tekniken i sig för att dessa fördelar ska uppkomma, utan man måste även ha ett fokuserat
arbete kring teknikanvändningen kopplad till en pedagogisk idé. 146
Enligt Skarins147 finns det en stor mängd studier och rapporter i vilka man funnit att när IT
integreras i undervisningens pedagogiska verksamhet ökar det elevernas motivation och engagemang. Effekten på motivationen är tydligast när IT integreras i skolarbetet som helhet snarare än i att lösa vissa uppgifter. Vidare framgår det att elever, lärare och föräldrar upplever att IT
har en positiv inverkan när det gäller att förbättra elevernas inlärning samt att det är viktigt att
IT är integrerat i undervisningen; dessutom att IT fungerar som drivkraft för både reflektion
och tänkande kring nya arbetssätt för lärarna i deras utvecklingsarbete. Vidare framgår att lärarens personliga kunskaper och syn på möjligheterna att skapa omständigheter är avgörande för
att IT ska tillföra värden.
Enligt Skarin148 är det mycket som pekar på att fördelarna med IT-användning är att elevernas motivation och färdigheter ökar. En ökad motivation hos eleverna leder i sin tur till
142
143
144
145
146
147
148
Cock & Halvari 2001, s. 68
Deci, Edward L & Ryan, Richard M (1985) Intrinsic motivation and self-determination in human behavior,
New York: Plenum Press.
Cock & Halvari 2001
Skarin 2007
Skarin 2007, s. 7
Skarin 2007
Skarin 2007
22 (Antal sidor totalt: 100)
ökad uppmärksamhet och ökat engagemang under lektionerna, vilket främjar lärandet. Vidare
är ytterligare fördelar ökad självständighet samt utveckling av arbetet i grupp.
Enligt Skarin149 ökar antalet studier som visar att IT-användning positivt påverkar motivationen och leder till bättre betyg.
Becta ICT Research i England har sammanställt ett flertal rapporter om IT-användningen i
engelska skolor och dess effekter. I ett flertal av dessa framgår att IT-användningen kan ha betydelse för motivationen. År 2006 sammanställdes en rapport av Becta ICT Research ”The
Becta Review 2006”150 med syfte att skapa en övergripande bild av IT-användningen i engelska skolor och effekten av användandet samt hur IT-användningen påverkade lärandet. Rapporten baserades på ett flertal studier på nationell nivå och visade på mätbart positiva effekter för
motivation, samarbete, inlärning och betyg.
Passey och Rogers med flera151 framhåller att elevers och lärares användning av IKT ofta
resulterar i ökad motivation och understödjer ett mer fokuserat lärande. Ökad motivation var
ett tydligt resultat när IKT användes för att söka information, skriva och redigera och presentera arbeten. En större ökning av motivation erhölls när IKT användes vid både undervisning
och inlärning än när den användes vid endast undervisning.
Den danske forskaren Bundsgaard152 menar att elevers arbete med publicering på webben
ger ökad motivation. Han har studerat hur man kan använda publicering som arbetsmetod i
skolan och han menar att publiceringen får konsekvenser på flera sätt. Med utgångspunkt i
Bundsgaard kan publicering på en webbplats eventuellt få konsekvenser, eller effekter, som är
mer eller mindre kontrollerbara och har direkt eller indirekt betydelse för elevernas upplevelser. Exempel på indirekta effekter är att publiceringen på webbplatsen uppmärksammas av
personer som annars inte skulle ta del av elevernas arbeten. Några exempel på sådana personer är representanter från utställningar, museer eller andra skolor. Senare visade det sig att
elevarbetena faktiskt blev uppmärksammade av olika organisationer och institutioner samt att
webbplatsen hade betydelse för denna uppmärksamhet. Detta behandlas mer ingående under
rubriken 6.6.4 ”Externa besökare”.
Bundsgaard153 har formulerat tre motivationsfaktorer:
1) individualpsykologiska motivationsfaktorer, där det rör sig om de mål individen själv
ställt upp [”motivational system theory” som kan sägas utgöra grunden för vissa resonemang i denna studie]
2) mellanmänskliga motivationsfaktorer, där han menar att vi agerar i ett mellanmänskligt
sammanhang, i ett möte med andra människor där individen inte bara strävar efter att
uppnå sina egna behov utan också agerar utifrån kriterier som solidaritet, empati och
medmänsklighet [konstruktivistiskt perspektiv, jag menar att detta främst utvecklas i arbetsformer som projekt- och grupparbeten. Detta överensstämmer i många avseenden
med Vygotskijs154 teorier. Dessa kommer jag att beröra senare, bland anat under 2.6.1
”Schemata, artefakt, mediering, medvetande och upplevelse”]
3) livsberättelsen som motivationsfaktor, Bundsgaard liknar människans liv vid en berättelse
genom vilken hennes aktiviteter får mer innehåll. Vidare menar han att det finns en inneboende benägenhet hos henne att skapa en berättelse där hon framstår som moralisk [jag
vågar påstå att webbplatsen erbjuder varje elev möjligheten att bidra till sin berättelse].
149
150
151
152
153
154
Skarin 2007
Becta ICT Research, 2006, The Becta review 2006. < http://publications.becta .org.uk/display.cfm?resID=25948> [09-10-26]
Passey, Don. Rogers, Colin. Machel, Joan & McHugh, Gilly (2004)The motivational effect of ICT on pupils, Research Report
No 523, Department of Educational Research, University of Lancaster
<http://www.dcsf.gov.uk/research/data/uploadfiles/RR523new.pdf> [09-10-28]
Bundsgaard 2005
Bundsgaard 2005
Vygotskij 2007
(Antal sidor totalt: 100)
23
Bundsgaard bygger sin beskrivning av de individualpsykologiska motivationsfaktorerna på
Fords155 ”Motivational System Theory” (MST). Denna teori kan ge ökad förståelse för elevernas upplevelser.
Enligt Åkerlund156 utgår Fords MST från Sigmund Freuds teorier, där analysen fokuserar
på individen och sätter denne i ett biologiskt, socialt och miljömässigt sammanhang och där
denna kontext har avgörande betydelse för individens utveckling. Ford söker med sin MST
beskriva utvecklingen av individen i dennes kontext. Han menar att han inte velat formulera
en formel utan den ska ses som en presentation av hans teori där de ingående delarna påverkar
varandra: ”achievement”, ”biological structure, ”motivation”, ”skill” och ”responsive environment”. Han formulerar det så att ”achievement” är produkten av ”motivation”, ”skill” och
”responsive environment” och att dessa ska relateras till ”biological structure”.
Campbell har i sitt arbete ”Motivational Systems Theory And The Academic Performance
Of College Students”157 klargjort att han menar att motivation kan definieras som resultatet av
tre psykologiska funktioner som styr, tillför energi och reglerar målrelaterade aktiviteter såsom: personliga mål, emotionella belöningsprocesser och personlig medverkan. Campbell redovisar en formel baserad på dessa tre inbördes beroende komponenter.
Enligt Campbell är motivation en interaktiv konstruktion som indikerar den riktning en persons aktivitet har. Den emotionella energin och affektiva erfarenheten understödjer eller motverkar personens möjlighet att uppfylla sina förväntningar, att nå sina mål. Rörelsens riktning tycks
enligt Campbell avgöras av individens emotioner och erfarenheter. Enligt Ford158 är miljöns
förmåga att understödja individen i dennes strävan mot målet en förutsättning för processen.
Med utgångspunkt i Campbell159 skulle en förändring av miljön kunna leda till att det Campbell kallar ”emotional energy” and ”affective experience” påverkas och därmed även motivationen. Enligt Campbell står ju dessa tre i beroendeförhållande till varandra. Av Atkinson och Raynor160, Cock och Halvari161, Ford162, Campbell163, Bundsgaard164 och Quintilianus165 med
flera framgår att omgivningen är en av de komponenter som påverkar prestationen.
Campbell166 har velat undersöka MST:s validitet. Detta gjordes genom att undersöka förhållandet mellan motivation, inlärningsstrategier och utförande hos studenter i disciplinerna:
konst och vetenskap, filosofi, psykologi och naturvetenskap. Campbell visade i sitt arbete att
Martin E. Fords MST är en valid formel för att förutsäga en persons utförande (performance).
Campbell menar:
. . . the formula proposes that actual achievement and competence are the result of a motivated, skillful, and biologically capable person interacting with a responsive environment167.
Campbell förklarar motivationens tre inbördes beroende komponenter där motivation utgörs av ”goals”, ”emotions” och ”personal agency beliefs”.
Motivation is an interactive construct representing the direction a person is going, the emotional energy and affective experience supporting or inhibiting movement in that direction, and the
155
156
157
158
159
160
161
162
163
164
165
166
167
Ford, Martin E. (1992) Motivating humans: goals, emotions, and personal agency belief, Newbury Park,
California: Sage Publications.
Åkerlund, Dan (2008) Publicistiska arbetssätt i skolan: Webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och poddradio,
Lund: Studentlitteratur.
Campbell, Michael, M (2007) ”Motivational systems theory and the academic performance of college students” Journal of college teaching & learning, Volume 4, Number 7, Littleton: The Clute institute for academic research, s 11-24.
Ford 1992
Campbell 2007
Atkinson & Raynor 1974
Cock & Halvari 2001
Ford 1992
Campbell 2007
Bundsgaard 2005
Ellenberger 2002
Campbell 2007, s. 11-24.
Campbell 2007, s. 12
24 (Antal sidor totalt: 100)
expectancies that a person has about reaching their destination or achieving their goals. MST
does not prefer or rank, any of the three components, it views all three components as functioning in an interdependent triumvirate process. 168
Enligt Campbell måste samtliga komponenter vara närvarande för att en person ska vara
motiverad.
En annan uppställning kan enligt Ford se ut så här:
1.
2.
3.
4.
The person must have the motivation needed to initiate and maintain the activity until the
goal directing the episode is attained.
The person must have the skill necessary to construct and execute a pattern of activity that
will produce the desired result.
The person’s biological structure and functioning must be able to support the operation of
the motivation and skill components.
The person must have the cooperation of a responsive environment that will facilitate
progress towards the goal.169
Människor lever inte opåverkade av sin omgivning eller andra personer och det finns ett
flertal teorier kring individens självuppfattning och individens tolkning av sina upplevelser
och erfarenheter. Enligt Sartre170 tenderar vi att se oss själva genom andra personer i omgivningen där deras uppfattningar om oss har stor betydelse för vår självbild.
Enligt Lee171 är haloeffekten en typ av påverkan där ett första intryck av en person har avgörande betydelse för vilka egenskaper vi därefter tillskriver individen. Det skulle kunna innebära att man riskerar att inte se hela individen. Denna effekt brukar kallas haloeffekten.
Lee172 menar att haloeffekten kan ha betydelse för hur lärare med flera bedömer och uppfattar
elever och deras prestationer i skolan.
The tendency for school staff or students to have a halo bias in rating is of particular concern in
school psychology. School officials (teachers, administrators, school psychologists) can develop a positive feeling about a student, a class, or a group of students that may influence how
they rate (on a rating scale) or interact with the person. 173
Vidare menar Lee174 att omständigheter som elevers sociala klass och kön med flera kan
påverka lärares bedömning av elevprestationer. ”Social class, sex, and prior knowledge of an
individual are other factors that may influence a teacher’s ratings of student performance.”175
Det kan möjligen vara så att synliggörandet skapar en förväntan hos läraren och inte bara
hos eleverna. När lärarens förväntan påverkar elevernas resultat uppstår något som kallas Rosenthaleffekten176, eller Rosenthals Pygmalioneffekt. Enligt Tetzchner (professor i utvecklingspsykologi vid universitet i Oslo) innebär Rosenthaleffekten att en lärares förväntningar
påverkar elevernas prestationer. Det finns exempel där läraren, av olika anledningar, felaktigt
trott att en viss elev haft bättre förutsättningar till studieframgångar än vad som var fallet och
att denna förväntan påverkat eleven på ett sådant sätt att det lett till förbättrade studieresultat.
Uppfattningen om bättre förutsättningar har alltså i dessa fall saknat saklig grund men trots
det har elevens prestationer förbättrats. I denna studie kan en liknande effekt ha uppstått där
lärarens förväntningar påverkat elevernas insatser.
Enligt Tetzchner177 har undersökningar i skolan visat att lärarens egen kraft och egen tro på
effekten av sin undervisning har betydelse för resultatet med undervisningen. Att den inställning lärarna förmedlar har betydelse för elevernas prestationer och deras självvärdering. Jag
168
169
170
171
172
173
174
175
176
177
Campbell 2007, s. 12
Ford 1992, s. 69
Sartre, Jean-Paul (1992) Varat och intet i urval, Göteborg: Korpen
Lee, Steven W (Ed) (2005) Encyclopedia of school psychology, Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
Lee 2005
Lee 2005, s. 233
Lee 2005
Lee 2005, s. 233
Tetzchner, Stephen von (2001) Utvecklingspsykologi: Barn- och ungdomsåren, Lund: Studentlitteratur.
Tetzchner 2001
(Antal sidor totalt: 100)
25
uppfattar detta som att här är det tydligen inte bara fråga om en påverkan på individnivå utan
även på gruppnivå. Av det Becta review178 framgår att lärarens förväntan har stor betydelse
för elevernas prestationer.
Enligt Draper179 vid University of Glasgow: i en pedagogisk situation är läraren den variabel som har störst betydelse för resultatet vid en studie.
Although not of central importance here, of huge importance in educational research in general
is the issue of teacher effects. Tim O’Shea once told me that in all studies where one of the variables was the teacher, the effect of different teachers was always bigger than the effect of different treatments (usually what was meant to be being studied). Basically, teachers have a huge
effect but one we don’t understand at all.
If we did, we could train teachers to use best practice in the sense of getting the best effects:
but we have no idea how to do that. Assuming this is true, this is the most important effect in
the whole field of education.180
Att miljön i klassrummet är föränderlig understöds tydligt av flera teorier. Eftersom miljön
har betydelse för kunskapsinhämtningen föreligger en relation som kan beskrivas som ett
maktförhållande där den som har möjlighet att påverka miljön innehar maktpositionen. Om
denna makt kan skapa en styrande miljö som leder till självdisciplin – en vilja att av egen kraft
lösa de uppgifter som ges – så uppstår något som kan beskrivas som en ”panopticoneffekt”,
ett begrepp från Benthams181 begreppsvärld (1748-1832, engelsk jurist och filosof). Panopticon182 är ett begrepp för en maktsituation med självdisciplin. En kort beskrivning av panopticoneffekten kan lyda: Den som ska disciplineras befinner sig i en situation där han vet att han
kan bli betraktad/sedd i vilket givet ögonblick som helst men han kan inte själv se om han blir
betraktad och vet därför inte om betraktaren är närvarande eller ej. Vetskapen att kunna vara
betraktad leder till att den som blir betraktad disciplinerar sig själv.
5 Metod och material
Studien har något av en fenomenologisk ansats däri att avsikten är att söka ökad inblick i elevernas upplevelser; att söka beskriva och analysera upplevelserna så som de erfars av individen. Samtidigt ansluter den till en hermeneutiska tradition. I den del som gäller webbplatsens
gränssnitt närmare sig studien en mer fenomenografisk ansats, här rör det sig om elevernas
uppfattningar gällande webbplatsen.
Grundidén bakom studiens design kan formuleras med satsen: Kan det vara så att ett ökat
synliggörande av elevernas arbeten skulle kunna påverka deras upplevelser på ett sådant sätt att
det har betydelse för deras vilja att prestera och att det med hjälp av kvalitativa och kvantitativa
metoder skulle vara möjligt att beskriva elevernas upplevelser av ett sådant synliggörande? Vidare skull de vara intressant att utröna huruvida en förändrad prestation avspeglar sig i betyg
och närvaro och jämföra upplevd förändring med mätbar förändring. Efter att ha tillägnat mig
en första överblick av kunskapsläget fick jag en idé om att en central del av studien skulle kunna utföras genom att på en webbplats publicera elevernas arbeten och då gällde det att välja ett
ämne som erbjuder ett sådant material. I ämnet Formgivning hade jag lektioner med första årskursens elever vid de två inriktningarna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande
vid Thorildsplans gymnasium (undersökningsgruppen). För att undersöka huruvida det hos
178
179
180
181
182
Becta ICT Research 2006
Draper, Steve (2009) The hawthorne, pygmalion, placebo and other effects of expectation: some notes, University of Glasgow, oktober 2009, <http://www.psy.gla.ac.uk/~steve/hawth.html#pyg> [09-10-31]
Draper 2009
Foucault 2003
Foucault 2003
26 (Antal sidor totalt: 100)
dessa elever förelåg ett intresse av publiceringar på en sådan webbplats genomförde jag en förundersökning i form av gruppintervjuer.
Min slutsats från förundersökningen var att det var troligt att jag genom intervjuer, samtal
och enkätundersökningar skulle kunna erhålla ökade kunskaper i undersökningsgruppens
upplevelser av ett ökat synliggörande via en webbplats.
Genom att jämföra tidigare årskullars betyg och närvaro med den grupp som blev utsatt för
ett ökat synliggörande kunde det vara möjligt att utläsa förändringar av prestationerna. Då var
det nödvändigt att få tillgång till sekundärdata i form av betyg och närvaro för tidigare årskurser. Gymnasiet använde sig av datorbaserade system för både betyg och närvaro. Därmed
skulle det vara rimligt enkelt att få tillgång till denna.
Med utgångspunkt i förundersökningen valde jag att skaffa mig djupare insikter i kunskapsläget samt att utforma en design för studien, men studiens design blev inte sådan att jag
kan säkerställa att synliggörandets inverkan på miljön varit den enda orsaken till resultatet.
Studiens rön bör alltså behandlas med försiktighet.
5.1 Inventering av relevant litteratur
I första hand har jag tagit del av tryckta alster. Detta har kombinerats med sökningar via
Stockholms universitets bibliotek. Nedan redovisas de sökord som användes vid respektive
sökning samt antal träffar vid sökningen. Med avsikt att optimera sökträffarna utfördes inledningsvis ett flertal testsökningar med olika ordkombinationer. Bland annat i avsikt att ta del av
aktuell forskning utfördes sökningar vid flera än ett tillfälle. Det är de senast utförda
sökningarna som redovisas.
Den 5 april 2011 utfördes sökning i LIBRIS med sökorden ICT AND "High Schools" OR
ICT AND "High Schools" AND motivation OR ICT AND "High Schools" AND feedback
OR ICT AND "High Schools" AND achievement OR "web publishing" AND "High
Schools" AND motivation OR "web publishing" AND "High Schools" AND feedback OR
"web publishing" AND "High Schools" AND achievement OR IKT AND skola OR IKT
AND skola AND motivation OR IKT AND skola AND återkoppling OR IKT AND skola
AND prestation OR webbpublicering AND skola AND motivation OR webbpublicering
AND skola AND återkoppling OR webbpublicering AND skola AND prestation OR IT AND
skola OR IT AND skola AND motivation OR IT AND skola AND återkoppling OR IT AND
skola AND prestation vilket resulterade i 62 träffar.
Den 3 april 2011 utfördes sökning i Regina med sökorden IKT AND skola OR IKT AND
skola AND motivation OR IKT AND skola AND återkoppling OR IKT AND skola AND
prestation OR webbpublicering AND skola AND motivation OR webbpublicering AND
skola AND återkoppling OR webbpublicering AND skola AND prestation OR IT AND skola
OR IT AND motivation OR IT AND skola AND återkoppling OR IT AND skola AND
prestation vilket resulterade i 34 träffar.
Den 6 april 2011 utfördes sökning i ERIC med sökorden ICT AND "High Schools" OR
ICT AND "High Schools" AND motivation OR ICT AND "High Schools" AND feedback
OR ICT AND "High Schools" AND achievement OR "web publishing" AND "High
Schools" AND motivation OR "web publishing" AND "High Schools" AND feedback OR
"web publishing" AND "High Schools" AND achievement OR IKT AND skola OR IKT
AND skola AND motivation OR IKT AND skola AND återkoppling OR IKT AND skola
AND prestation OR webbpublicering AND skola AND motivation OR webbpublicering
AND skola AND återkoppling OR webbpublicering AND skola AND prestation OR IT AND
skola OR IT AND skola AND motivation OR IT AND skola AND återkoppling OR IT AND
skola AND prestation vilket resulterade i 51 träffar.
Den 1 april 2011 utfördes sökning i Forskning.se med sökorden IT AND "High Schools"
OR IT AND "High Schools" AND motivation OR IT AND "High Schools" AND feedback
(Antal sidor totalt: 100)
27
OR IT AND "High Schools" AND achievement OR ICT AND "High Schools" OR ICT
AND "High Schools" AND motivation OR ICT AND "High Schools" AND feedback OR
ICT AND "High Schools" AND achievement OR "web publishing" AND "High Schools"
AND motivation OR "web publishing" AND "High Schools" AND feedback OR "web publishing" AND "High Schools" AND achievement OR IKT AND skola OR IKT AND skola
AND motivation OR IKT AND skola AND återkoppling OR IKT AND skola AND
prestation OR webbpublicering AND skola AND motivation OR webbpublicering AND
skola AND återkoppling OR webbpublicering AND skola AND prestation OR IT AND skola
OR IT AND skola AND motivation OR IT AND skola AND återkoppling OR IT AND skola
AND prestation vilket resulterade i 148 träffar.
Den 1 april 2011 utfördes sökning vid KK-stiftelsen med samma sökord vilket resulterade i
148 träffar.
Den 21 mars utfördes sökning i Skolverket med sökorden IT +skola vilket resulterade i 32
träffar.
Den 7 april 2011 utfördes sökning i SSCI med sökorden ICT AND achievement OR ICT
AND "High Schools" OR ICT AND motivation vilket resulterade i 127 träffar.
Den 7 april 2011 utfördes sökning i SCOPUS med samma sökord vilket resulterade i 216
träffar.
Den 8 april utfördes sökning i PsycINFO med samma sökord vilket resulterade i 137 träffar.
Den 1 april utfördes sökning i Skolverket med sökorden skola +lärande +IKT vilket resulterade i 81 träffar.
Träffarna var av olika karaktär och de jag valde att studera vidare var avhandlingar, böcker,
forskningsöversikter och artiklar av forskare.
5.2 Synliggörande via publicering på en webbplats
Som framgår ovan innebär min studie att elevernas arbeten publiceras på en webbplats och att
syftet med publiceringen är att synliggöra elevernas verksamhet. Webbplatsen kallas hädanefter ”Formgivningssidan”. Orsaken till att jag valde en webbplats är bland annat att det erbjöd
möjligheten att snabbt publicera materialet samt att det blev publikt och att det därigenom fick
en betydande räckvidd. Nedan en lista på några tänkbara konsekvenser orsakade av synliggörandets olika dimensioner:
1) Fotograferingen är i sig ett synliggörande så till vida att eleverna blir uppmärksammade
vid själva ögonblicket för fotograferingen. Detta uppmärksammande – eller synliggörande – bör medföra en förändring av miljön i klasrummet
2) Eleverna är medvetna om att fotograferingar är förestående, vid upprepade tillfällen –
samt att en publicering följer på dessa fotograferingar – och därför bör detta också kunna
sägas vara en förändring av miljön, elevernas inre mentala miljö
3) Webbplatsen gör bilderna tillgängliga för alla, till exempel för den enskilde elevens
närmaste – familj, skolkamrater och vänner med flera samt även personer och institutioner utanför denna krets – och därför bör detta kunna betraktas som en förändring av
den omgivande miljön, omgivningen.
När elevers arbeten publiceras på en webbplats, som i denna studie, så är syftet ofta mer än
att bara publicera för elevernas skull. Det finns andra värdefulla dimensioner med publicerandet,
såsom att göra det möjligt för ”alla” att ta del av skolverksamheten varvid ett marknadsföringsvärde uppstår. Alla dessa delar samverkar eventuellt till effekten av synliggörandet. Åkerlund183
ställer upp en ”Argumentationskatalog” för publicering av elevers skolarbeten där flertalet punkter är applicerbara på arbetet.
183
Åkerlund 2008
28 (Antal sidor totalt: 100)
•
•
•
•
•
•
•
•
Elever får en publik för sitt producerande i skolan.
Både elever och lärare får genom publiceringen på nätet mycket lättare kredit för sitt arbete.
Publikationen blir en skarp produkt, något som också blir skolans ansikte utåt.
Kontakten med föräldrar, allmänhet, skolledning och politiker stärks. Publikationen blir
den plats där skolans arbete kan visas upp och också kan bedömas av andra. Det är alltså
här som en skola kan visa vilken inriktning och vilka duktiga elever och lärare man har.
Inte minst de som är barnens/ungdomarnas närstående men som inte är barnens/ungdomarnas vårdnadshavare eller av andra skäl inte kan ha daglig kontakt med dem, får här
lättare att följa viktiga och oviktiga händelser.
Nationella och internationella kontakter gynnas och underlättas.
Skolor konkurrerar idag med varandra, framförallt om elever. Inte minst friskolorna har
förändrat kartan.[–]Om en skola bara får några få elever till genom aktiv rekrytering och
genom publiceringsarbetet har inkomsterna ökat kanske med en kvarts eller halv tjänst.
Det publicistiska arbetssättet ligger väl i linje med läroplanernas intentioner. 184
Enligt Åkerlund185 är publicering av elevers arbeten inget nytt. Som arbetsmetod kan publicering skapa ett driv, ett mål att arbeta mot. Åkerlund menar att begreppet publicera skulle
kunna översättas med att något görs synligt för en publik. Enligt Åkerlund ligger det nya i att
IKT erbjuder nya omständigheter för publiceringens genomförande samt dess spridning och
räckvidd. Enligt Säljö186 erbjuder IKT ökade möjligheter för spridning och exponering av
elev- och skolverksamheten samt en möjlighet för eleverna att inte bara vara mottagare utan
också producenter.
Vidare menar Åkerlund att många av de lärare som i skolan arbetar med publicering ger uttryck för att skolan dels har ett ansvar att arbeta med medier men också att göra det möjligt för
föräldrar att ta del av verksamheten. Enligt Åkerlund kan detta informationsproblem lösas på
flera sätt, kanske med hjälp av en webbtidning där eleverna aktivt deltar i produktionen eller
genom en webbplats.
Båda dessa är exempel på förmedling av information som ”är på riktigt” och mycket talar
för att den omständigheten medför ett större engagemang från eleverna.
5.2.1 Webbplatsens innehåll och gränssnitt, dess användbarhet
Gränssnittet för den webbplats som används i min studie var på inget sätt oviktigt men eftersom huvudfrågan inte gällde gränssnittet var undersökningarna och redovisningarna gällande
gränssnittet inte lika långtgående som för andra delar av arbetet.
Formgivningssidan hade webbadressen http://te-ai.thg.se, se bilaga 10 för exempel i form av
skärmdumpar, och är en undersida till Thorildsplans gymnasiums webbplats, som hade webbadressen http://www.thg.se. Det skapade en relation som påverkade, eller man kan kalla det begränsade, och i viss utsträckning satte reglerna för utseendet, till exempel gällande teckensnitten,
färgerna och logotyperna. Gymnasiets webbplats hade 9 punkter Verdana som brödtext. Verdana är ett teckensnitt av typen linjär som specialritats av Matthew Carter187 för Microsoft i avsikt
att ge optimal läsbarhet på bildskärmar och därmed också Internet.
Formgivningssidan måste ovillkorligen vara användbar för att understödja ett synliggörande. Enligt Mårdsjö och Carlshamre188 är användbarhet ett ganska snävt begrepp. De ger en
översättning av den definition som International Standards Organization (ISO) gör:
En produkts användbarhet definieras av den grad av måluppfyllelse, effektivitet och tillfredsställelse, med vilken specifika användare kan nå sina specifika mål i en specifik användningssituation. Med måluppfyllelse avses korrekthet och fullständighet. Med effektivitet avses kostnaden, i form av tid och resurser, i relation till den korrekthet och fullständighet med vilken
184
185
186
187
188
Åkerlund 2008, s. 23-25
Åkerlund 2008
Säljö 2002
Will-Harris, Daniel (2003) Georgia and Verdana – typefaces designed for the screen
<http://www.will-harris.com/verdana-georgia.htm> [08-10-06]
Mårdsjö, Karin & Carlshamre, Pär (2000) Retoriken kring tekniken, Lund: Studentlitteratur.
(Antal sidor totalt: 100)
29
specifika användare uppnår specifika mål. Med tillfredsställelse avses bekvämlighet och acceptans. (i översättning av Mårdsjö och Carlshamre) 189
Nielsen190 gör en något annorlunda definition av användbarhet. Han menar att användbarhet har multipla komponenter och att användbarhet traditionellt förknippas med fem attribut:
1)
2)
3)
4)
5)
Learnability: The system should be easy to learn so that the user can rapidly start getting
some work done with the system.
Efficiency: The system should be efficient to use, so that once the user has learned the
system, a high level of productivity is possible.
Memorability: The system should be easy to remember, so that the casual user is able to
return to the system after some period of not having used it, without having to learn everything all over again.
Errors: The system should have a low error rate, so that users make few errors during the
use of the system, and so that if they do make errors they can easily recover from them.
Further catastrophic errors must not occur.
Satisfaction: The system should be pleasant to use, so that users are subjectively satisfied
when using it; they like it.191
Ottersten och Berndtsson192 menar att den definition ISO gör innebär att man måste anpassa
lösningen till målgrupperna, användningssituationen och målgruppens förväntade nytta. Vidare
betonar de: ”. . . behovet av att utgå från den förväntade nyttan för att säkerställa en produkts
användbarhet”.193
5.3 Övergripande metodologisk ansats
Jag såg tre alternativa metoder för att utvärdera synliggörandet. En metod var att låta en grupp
påverkas av synliggörandet medan en annan grupp (en kontrollgrupp) inte utsätts för denna
påverkan och att jämföra deras upplevelser.
En annan metod var att mäta förändringar i betyg och närvaro och eventuellt sätta detta i
relation till hur ofta synliggörandet sker.
En tredje metod var att kombinera de två alternativen ovan vilket kan ge en möjlighet att
jämföra upplevd påverkan med mätbar påverkan.
Min uppfattning var att studien krävde en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Kombinationen av flera metoder gör det möjligt att erhålla både bred och djup kunskap
samt att jämföra resultatet från en metod med resultatet från en annan metod. Sådana jämförelser kan visa på högre eller lägre samstämmighet och på så sätt ha betydelse för studien. Jag
har tagit fasta på Holme och Solvang194 som menar att kombinationen av både kvalitativa och
kvantitativa metoder kan medföra att en metods svaghet eller begränsning delvis elimineras
av en annan metod. Vidare har den kvalitativa delen två funktioner där den ena är att vara förberedande inför den kvantitativa undersökningen och den andra är att tillföra ett större djup till
studien. Studien har ett flertal frågeområdena och flera av dem mäts med olika metoder där en
samstämmighet eller avsaknad av samstämmighet kan ha betydelse för trovärdigheten, detta
enligt Körner et al195.
189
190
191
192
193
194
195
Mårdsjö & Carlshamre 2000, s. 45. The usablitity of a product is the extent to which a product can be used by specified users to
achieve a specified goal with effectiveness, efficiency and satisfaction in a specified context. Effectiveness refers to the accuracy and completeness with which users achieve specified goals. Efficiency refers to the resources expended in the relation to the
accuracy and completeness with which users achieve that goal. Satisfaction refers to the comfort and acceptability of use.
Nielsen, Jakob (1993) Usability engineering, San Diego: Academic Press.
Nielsen 1993, s. 26
Ottersten, Ingrid & Berndtsson, Johan (2002) Användbarhet i praktiken Lund: Studentlitteratur.
Ottersten & Berndtsson 2002, s. 16.
Holme, Idar M & Solvang, Bernt K (1997) Forskningsmetodik: Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.
Körner, Svante. Ek, Lars & Berg, Sven (1984) Deskriptiv statistik, Lund: Studentlitteratur.
30 (Antal sidor totalt: 100)
Intervjun som metod har både fördelar och nackdelar och kan beskrivas på olika sätt. Alvesson och Deetz196 ser intervjun som en kontextberoende scen för samtal. Enlig Kvale197
kan intervjun beskrivas som ett mellanmänskligt sammanhang:
Meningar och tal är konstruktioner av en social verklighet. Intervjun ger inget direkt tillträde
till ofördärvade provinser av ren mening utan är en social skapelse av meningar genom ett
språkligt samspel. 198
Kvale199 menar att man vid intervjun kan nå en förståelse för de intervjuades uppfattningar
och i förlängningen deras handlande. Det uppfattar jag som att ny kunskap kan framkomma
som med fördel kan användas vid senare intervjuer för att erhålla fördjupande kunskap och
för att, som vid denna studie, erhålla underlag för att genomföra en enkätundersökning. Givetvis medger intervjun som metod att moderatorn vid en och samma intervju söker djupare
insikter. Det är just det som är fördelen med den flexibilitet intervjun som metod erbjuder.
Vidare enligt Kvale och Brinkmann200 är den kvalitativa metoden lämplig när man vill ta del
av en persons upplevelsevärld vilket är kärnan i denna studie.
De intervjuer som genomfördes med enstaka elever behövdes för att få fram information
som inte skulle uppdagas med någon annan metod. Dessa riktade intervjuer påminde i sin karaktär om något som Malhotra kallar ”depth interview”.
Depth interview: An unstructured, direct, personal interview in which a single respondent is
probed . . . to uncover underlying motivations, beliefs, attitudes and feelings on a topic. 201
Enligt Holme och Solvang202 har gruppintervjuer en social dimension där individerna
samspelar och resonerar med varandra. Detta samspel liknar det sätt på vilket människan
normalt skaffar sig åsikter och har därför betydelse för samtalets resultat. ”Focus group” är en
teknik Malhotra203 förordar när man söker få fram oväntade synpunkter. Vid denna teknik får
gruppen samtala ganska fritt men samtidigt behöver man se till att frågeområdena belyses och
att samtalet går framåt.
Holme och Solvang204 nämner fyra alternativa kombinationer, eller strategier, där kvalitativa och kvantitativa metoder kompletterar varandra för att på så sätt få en bättre helhetsbild
där de svagheter den ena metoden har vägs upp av den andres fördelar.
Enligt Holme och Solvang205 kännetecknas den kvalitativa metoden av flexibilitet och den
kvantitativa av strukturering. Den kvalitativa metodens flexibilitet erbjuder möjligheten att dra
fördel av de erfarenheter man gör vid undersökningens informationsinsamling och utifrån
dessa modifiera upplägget som till exempel ordningsföljden på frågorna eller deras formuleringar. Svagheten med metoden är att det är svårt att genom jämförelser av resultaten från de
olika intervjuerna få fram en information som är generaliserbar.
Den kvantitativa metoden erbjuder ett standardiserat upplägg som möjliggör generalisering.
Men, man har inte någon garanti för att den information som samlas in är relevant för studien.
När man upptäcker en sådan brist är det för sent att korrigera, därför att metoden saknar en flexibilitet som tillåter detta. Genom pilotstudier206 kan man eventuellt motverka sådana brister.
196
197
198
199
200
201
202
203
204
205
206
Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod, Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Kvale 1997, s. 204
Kvale 1997
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
Malhotra, Naresh K (1999) Marketing research – an applied orientation, New Jersey: Prentice Hall International. s. 157
Holme & Solvang 1997
Malhotra 1999
Holme & Solvang 1997
Holme & Solvang 1997
Holme & Solvang 1997
(Antal sidor totalt: 100)
31
5.3.1 Urval
Denna studie är begränsad till ämnena bild och formgivning och populationen utgörs av eleverna i första årskursen vid Teknikprogrammet, de två inriktningarna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande vid Thorildsplansgymnasium i Stockholm. Eleverna var
mycket motiverade och med hög ambition strävade de mot MVG eller i undantagsfall mot
VG. För att bli antagen ställdes höga krav, det krävdes mer än VG i medel från årskurs nio.
Fördelningen mellan könen var ungefär 40% flickor och 60% pojkar.
Vid enkätundersökningen utgjordes samplet207 av eleverna i årskullen 2008/2009 klasserna
Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande. Antalet elever i dessa två klasser uppgick
till 62. Vid övriga undersökningar, såsom intervjuer och användartester, togs samplet ur årskullen 2008/2009, bland annat genom stratifierat slumpmässigt urval208. Årskullarna från hösten
2004 till våren 2008 utgjorde referensgrupper. De lärare som ingick i arbetslaget för Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande och den skolledare som var biträdande rektor
vid dessa inriktningar har haft betydelse för studien men kretsen utanför dessa omfattas inte.
Vid gymnasiet dokumenterades närvaro och betyg på ett sätt som gjorde det möjligt att ta
fram data för tidigare årskullar. Tillgängligheten till data var dock begränsad bland annat på
grund av att systemen för dokumenteringen har bytts ut över tid.
Bland de elever jag undervisade vid gymnasiet fanns det två klasser som var särskilt lämpliga för denna studie. Orsakerna till detta var att:
–
dessa två klasser hade samma kurs i bild och formgivning och detta medförde att deras
arbeten utmynnade i modeller och figurer samt skisser, teckningar och målningar vilket
gjorde att resultatet av elevarbetena var lätta att fotografera och publicera
–
två klasser gav ett antal om 62 elever vilket var en lagom stor grupp för denna studie
och det borde ge ett resultat med rimligt hög validitet209
–
vi var två lärare som hade var sin grupp av elever och det gav en referensgrupp
–
det fanns tidigare årskullar som haft dessa kurser – och med samma uppgifter och innehåll – och det gav möjligheten att jämföra de elever som påverkades av synliggörandet
med elever som tidigare haft samma kurser och inte utsatts för samma synliggörande.
Vid intervjuerna användes sannolikhetsurval, så kallat enkelt slumpmässigt urval, även kallat obundet slumpmässigt urval210. De inledande samtalen (förundersökningen), undersökning (A), utgjorde ett avsteg från detta, jag valde att samtala med elever som var utåtriktade
och hade normal eller god datorvana och som representerade båda inriktningarna och båda
könen. Dessa samtal genomfördes i grupp med två eller tre elever. Samtalen ägde rum på raster och efter skoltid i skolan och på avskild plats. Orsaken till att en slumpmässig urvalsmetod
inte användes var att elevantalet var för litet för att en sådan urvalsmetod skulle vara meningsfull.
Enligt Creswell211 finns det ett flertal alternativa urvalsmetoder för att erhålla ett sample
(urval) som representerar populationen. Vid undersökningarna (B), (D) och (F) valdes stratifierat212 slumpmässigt urval ur populationen eleverna vid de två inriktningarna Industridesign
samt Arkitektur och samhällsbyggande. Alla elevernas namn skrevs på var sin lapp som sedan
lades i en påse för vardera klassen. Påsarna skakades om. Vid undersökningarna (B) och (D)
drogs slumpmässigt fem lappar med namn ur respektive påse och det gav totalt tio respondenter. Vid undersökning (F) drogs tre lappar med namn ur respektive påse och det gav totalt sex
207
208
209
210
211
212
Creswell, John W (2007) Qualitative inquiry & research design: Choosing among five approaches,
Thousand Oaks: Sage publications inc.
Körner, Ek & Berg 1984
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning,
Lund: Studentlitteratur.
Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2000) Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
Creswell 2007
Körner, Ek & Berg 1984
32 (Antal sidor totalt: 100)
respondenter. Variabeln för stratifieringen var klasstillhörighet. Enligt Körner och Wahlgren213
innebär ett stratifierat urval att populationen indelas i delpopulationer och varje sådan delpopulation kallas stratum. Varje enhet tillhör endast ett stratum och varje enhet tillhör något stratum.
5.3.2 I studien ingående instrument
Intervjuerna skedde i skolan på avskild plats, under raster och efter skoltid. Resultaten från intervjuerna transkriberades i Microsoft Excel. Primärdata och sekundärdata214 överfördes genom manuell inskrift till Microsoft Excel. Enkätundersökningen genomfördes i skolan under
lektionstid. Inför respektive intervju hade jag förberett med en intervjuguide (se bilaga 9) och
utformat de frågeområden som skulle utredas/belysas. Svaren kategoriserades enligt dessa
frågeområden (se bilagorna 1 och 2). Det som framkom vid de första inledande intervjuerna
påverkade formuleringen av frågeområdena för de senare intervjuerna. Den information som
framkom hade också stor betydelse vid utformningen av frågorna för enkätundersökningen.
Syftet med enkätundersökningen var bland annat att utröna om den information som framkommit vid intervjuerna var representativ för hela den elevgrupp som omfattas av studien, det
vill säga eleverna i de två klasserna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande
årskursen 2008/2009.
Intervjuerna var närmast att betrakta som semistrukturerade där varje frågeområde inleddes
med en temafråga som var av informativ karaktär. Därefter följde eventuella följdfrågar för att
erhålla mer fördjupande eller förklarande information. I avsikt att locka fram information som
annars förmodligen inte skulle uppdagas genomfördes intervjuerna med öppna svar. Samtalet./intervjuerna noterades med papper och penna. Svaren överfördes sedan till Microsoft Excel där de kategoriserades för senare mer djuplodande analys. Denna metod gjorde det möjligt
att lokalisera gemensamma teman och beröringspunkter.
Enkätundersökningen genomfördes med hjälp av ett frågeformulär (se bilaga 5) med en
blandning av frågor med både slutna och öppna svar. Slutna svar har den fördelen att de är lätta
att kvantifiera för att sedan bearbeta i till exempel Microsoft Excel där man enkelt beräknar till
exempel medelvärden och summor. Genom sådana beräkningar fastställdes samplets synpunkter som sedan åskådliggjordes med hjälp av figurer.
Frågorna med slutna svar var av två typer. Den ena hade en fyrgradig skala där det saknades ett neutralt svarsalternativ. Jag tog fasta på Patel och Davidson215 som menar att; genom
att utesluta ett neutralt svarsalternativ tvingas respondenten ta ställning för eller emot. Den
andra typen av slutna frågor hade en fyrgradig skala som gick från ingen påverkan till stor påverkan. Avsikten med dem var att mäta Formgivningssidans inverkan på elevernas inställning
till ett flertal olika aktiviteter. I de öppna svaren kunde jag ur ett flertal utläsa gemensamma
nämnare eller beröringspunkter. Svaren på de frågor som hade öppna svarsalternativ transkriberades, kategoriserades och analyserades med hjälp av Microsoft Excel. I resultatdelen presenteras och åskådliggörs med hjälp av figurer och texter. Vidare återges en del svar från intervjuer och enkät ordagrant.
5.3.3 Bortfall
Gällande enkätundersökningen: Samtliga elever i de två klasserna deltog i enkätundersökningen, det kunde ha resulterat i ett maximalt antal om 62 elever. Fyra elever exkluderades i
undersökningen eftersom det rådde extraordinära omständigheter kring dem. En elev hade, på
grund av sjukdom, extremt hög frånvaro under vårterminen. Två elever tillkom under vårterminen och deltog alltså inte i höstterminens aktiviteter. En elev slutade under vårterminen
213
214
215
Körner & Wahlgren 2000
Christensen, Lars (2001) Marknadsundersökning – en handbok, Lund: Studentlitteratur.
Patel & Davidson 2003
(Antal sidor totalt: 100)
33
och bytte till en annan inriktning. Totalt erhölls alltså 58 besvarade enkäter och alla dessa innehöll inte svar på samtliga frågor. De frågor som inte besvarades av alla respondenter var:
Fråga
nr.
5
Frågeställning
Om du besökt webbplatsen för ämnet formgivning, vad gjorde du där? Du kan markera fler än ett alternativ.
Bortfall
antal
1
6
Om du har visat webbplatsen för någon eller några personer utanför skolan, varför
visade du den? Du kan markera fler än ett alternativ.
12
7
Har webbplatsen gett dig större eller mindre lust att komma till lektionerna i ämnet
formgivning? 1 betyder ingen inverkan och 4 betyder stor inverkan.
1
10
Har materialet på webbplatsen inspirerat dig? 1 betyder ingen inverkan och 4 betyder stor inverkan.
1
15
Gällande bilder på personerna som gjort modellen. Vill du ha fler eller färre bilder
som visar ”personen bakom” arbetet? 1 betyder att du inte vill ha några sådana bilder och 4 betyder att du vill ha fler sådana bilder.
1
16
Gällande namn på personerna som gjort modellen. Vill du att man ska visa namnet
på den som gjort arbetet? 1 betyder att du inte vill att namnet på personen ska visas
och 4 betyder att du tycker det är bra att namnet visas.
1
17
Gällande rapporterna. Ni skriver ju en rapport som lämnas in för varje arbete. Tycker
du att rapporten ska läggas ut på webbplatsen? 1 betyder att du inte vill att elevernas
rapport läggs ut och 4 betyder att du tycker det är bra att elevernas rapport läggs ut.
1
18
Gällande andra ämnen. Skulle du vilja ha en webbplats för andra ämnen, ungefär
som den i ämnet formgivning? 1 betyder att du inte ser något värde i en sådan
webbplats och 4 betyder att du ser ett stort värde i en sådan webbplats.
1
19
Vad är det viktigaste för dig med en webbplats för ett visst ämne, ungefär som den
vi har för ämnet formgivning? Förklara med några ord.
14
Man kan notera att frågorna med flest bortfall var de som krävde störst insats av respondenten. Fråga 6, som hade ett svarsbortfall på 12, erbjöd möjligheten att välja ett eller flera alternativ, upp till fyra stycken. Fråga 19, som hade ett svarsbortfall 14, innebar att respondenten med egna ord skulle formulera ett svar.
Gällande behandling av betygs- och närvarodokumentationen för tidigare årskullar: Ett litet
antal elever med mycket hög frånvaro har inte medtagits. Det innebär att de elever som har
högre frånvaro än tio lektionstillfällen på en termin inte har medräknats. Orsaken är att jag
inte hade kännedom om anledningen till den höga frånvaron. Det kan ha existerat extraordinära omständigheter såsom långvarig sjukdom eller att eleven varit på väg att byta skola. Genom att exkludera dessa var min uppfattning att jämförelserna skulle bli mer rättvisande.
•
Elever med fler än tio frånvarotillfällen återfinns inte under 2008/2009
•
Årskullen 2006/2007 utgjordes av 57 elever av dessa hade fem individer högre frånvaro
än 10 lektionstillfällen, följaktligen var det 52 elever som ingick i undersökningen från
denna grupp
•
Årskullen 2007/2008 utgjordes av 54 elever av dessa hade en individ högre frånvaro än
10 lektionstillfällen och det gav 53 elever som ingår i undersökningen från denna grupp.
Totalt var det 163 elever (58 + 52 + 53 = 163) som ingick i den närvarodokumentation som
analyserats. När det gäller betygsdokumentationen så går den längre tillbaka i tiden, den omfattar de fem årskullarna 2004/2005, 2005/2006, 2006/2007, 2007/2008 och 2008/2009. Eftersom närvarodokumentationen inte innefattar de två årskullarna 2004/2005 och 2005/2006
så har det inte varit möjligt att i dessa grupper lokalisera elever med extraordinärt hög frånva-
34 (Antal sidor totalt: 100)
ro för att kunna exkludera dem. Analysen av betygsdokumentationen omfattar därför samtliga
elever som erhållit betyg från dessa årskullar. I den betygsdokumentation som analyserats ingick totalt 284 elever (58 + 52 + 53 + 63 + 58 = 284).
Gällande de undersökningar som utgjordes av intervjuer så besvarades samtliga frågeområden vid varje intervju men i vissa fall var svaret mycket kortfattat som till exempel ett ”nej”
eller ett ”ja”.
5.4 Genomförande
Arbetet med studien påbörjades i augusti 2008. Undersökningarna inleddes i form av samtal
måndagen den 17 november 2008. Den första veckan i juni 2009 genomfördes enkätundersökningen och veckan därefter sattes betygen i ämnet formgivning. Därmed var perioden för insamling av material kring synliggörandet avslutad. Synliggörandet implementerades
under hela vårterminen 2009. Bearbetning och analys samt redovisning gjordes under perioden juli-november 2009.
Under perioden december 2008 till mars 2009 konstruerade jag en webbplats som under
hela utvecklingsfasen var åtkomlig för elever och lärare vid inriktningarna Industridesign
samt Arkitektur och samhällsbyggande. Orsaken till att den var åtkomlig var att elever och lärare vid intervjuerna skulle komma med sypunkter på innehåll och gränssnitt och då måste de
kunna besöka webbplatsen. Webbplatsen utvecklades därför till både innehåll, form och funktion över perioden november 2008 till mars 2009. Formgivningssidan blev officiell den 17
april 2009. Även efter denna tidpunkt tillkom nytt material på Formgivningssidan eftersom
nya kursmoment utfördes som kontinuerligt fotograferades och publicerades.
För att kunna ge webbplatsen innehåll byggde jag från årsskiftet 2008/2009 fortlöpande
upp ett bildbibliotek. Elevernas arbeten samt även en del moment från den allmänna verksamheten i kursen fotograferades alltså kontinuerligt.
De kvalitativa undersökningarna inleddes med samtal och gick vidare med gruppintervjuer och riktade intervjuer med elever, lärare och skolledare vid Thorildsplans gymnasium
i Stockholm.
De kvantitativa undersökningarna utgjordes av en enkätundersökning med eleverna i klasserna vid de två inriktningarna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande vid
samma gymnasium.
För att uppnå tydlighet är redovisningen av undersökningen indelad i flera moment. Varje
moment tilldelas en bokstav där det första momentet heter (A) Förundersökning och det sista
(I) Behandling av sekundärdata gällande elevernas närvaro och betyg.
A) Förundersökning i form av samtal/gruppintervjuer med elever för att ta reda på om det
finns något intresse bland eleverna av en webbplats för ämnet formgivning (genomfördes under perioden 08-12-01 till 08-12-11)
Om det förelåg ett intresse av en webbplats för ämnet Formgivning så bedömde jag
att det fanns anledning att gå vidare med studien.
B) Intervjuer med elever i syfte att ytterligare bekräfta att det finns ett allmänt intresse av en
webbplats för ämnet formgivning samt något om dess innehåll (genomfördes under perioden 09-01-14 till 09-01-18).
C) Intervju med skolledare angående webbplatsens gränssnitt (genomfördes 09-01-12)
D) Mer omfattande intervjuer med elever gällande webbplatsens innehåll (genomfördes
under perioden 09-01-13 till 09-01-20).
E) Samtal med lärare gällande webbplatsens gränssnitt och innehåll (genomfördes 09-0203).
F) Intervjuer med elever gällande webbplatsens gränssnitt (genomfördes under perioden
09-03-09 till 09-03-13).
(Antal sidor totalt: 100)
35
G)
H)
I)
Användartester med elever och en extern person som arbetar på kontor och använder datorn som ett nödvändigt redskap (genomfördes under perioden 09-06-01 till 09-06-05).
Enkätundersökning för att ta reda på om resultatet från intervjuerna var representativt
för hela populationen. Vidare elevernas uppfattning om webbplatsens inverkan på deras
prestationer och huruvida webbplatsens innehåll var lämpligt för syftet med undersökningen (genomfördes under perioden 09-06-01 till 09-06-05).
Behandling av data gällande elevernas närvaro och betyg samt jämförelser med tidigare
årskullar (genomfördes under augusti 2009).
5.4.1 Aktiviteter för att göra webbplatsen officiell
För att Formgivningssidan skulle understödja ett synliggörande av elevernas prestationer måste den bli besökt av eleverna från de två aktuella inriktningarna och därför måste dess existens
bli känd. Följande åtgärder vidtogs för att skapa kännedom om webbplatsen:
a) Under perioden den 2008-11-17 till 2009-06-05 utfördes aktiviteter såsom förundersökningar och intervjuer, som skapade förväntningar om en webbplats hos den aktuella
elevgruppen.
b) Den 17 april var den officiella publiceringsdagen och då erhöll startsidan till gymnasiets
webbplats en direktlänk med bild och informationstext om Formgivningssidan.
c) På gymnasiets webbplats, under fliken/rubriken ”Ämnen” placerades en länk den 17
april med texten ”Formgivning” som ledde till webbplatsen.
d) De bilder som publicerades fotograferades under lektionstid, under perioden januarijuni 2009. I samband med fotograferingen informerades eleverna om att bilderna
skulle publiceras på webbplatsen. Bilderna publicerades också kontinuerligt från och
med januari 2009.
5.4.2 Förundersökning (A), samtal kring en webbplats för ämnet formgivning
Förundersökning genom samtal med några elever för att utröna om det överhuvudtaget
fanns något intresse hos dem av att deras arbeten i ämnet formgivning publicerades på en
webbplats. Dessa samtal var av typen gruppintervjuer. Gruppintervjuerna ägde rum vid
tre tillfällen och med olika grupper om tre elever. Vid dessa samtal fördes resonemang om
vad som skulle kunna vara intressant att publicera. Med utgångspunkt i resultatet från
samtalen blev min slutsats att det fanns anledning att gå vidare med en mer omfattande
och djupgående undersökning.
5.4.3 Undersökning (B),
intervjuer gällande omfattningen av intresset för en webbplats
Personliga intervjuer med elever där syftet var att bekräfta att det fanns ett allmänt intresse av
en webbplats för ämnet Formgivning samt att få en första inblick i elevernas åsikter om
webbplatsens innehåll. Frågeområdena var:
1
inställningen till en webbplats för ämnet formgivning
2
bilder på elevarbeten
3
bild på upphovsmannen
4
egna förslag
5
värdet i en webbplats.
36 (Antal sidor totalt: 100)
5.4.4 Undersökning (C), intervju i samtalsform med skolledare gällande gränssnittet
Eftersom Formgivningssidan var en undersida till gymnasiets webbplats fanns det vissa givna
direktiv gällande gränssnittet. Syftet med denna intervju var att få klarhet i vilka begränsningar dessa direktiv omfattade.
Den skolledare som intervjuades var biträdande rektor för de två inriktningar som ingår i
undersökningen 1) Industridesign samt 2) Arkitektur och samhällsbyggande.
Frågeområdet var: I vilken utsträckning ska Formgivningssidan utgå från, eller överensstämma med, gränssnittet för Thorildsplans gymnasiums webbplats? Intervjun/samtalet ägde
rum i skolledarens arbetsrum. Utöver detta ägde ett avstämningsmöte rum där skolledaren
gav sitt godkännande till huvudets design.
5.4.5 Undersökning (D), intervjuer gällande webbplatsens innehåll
Riktade personliga intervjuer för att få klarhet i vilket innehåll webbplatsen skulle ha ur ett
elevperspektiv.
Avsikten var att ge webbplatsen ett innehåll som så långt det var möjligt motsvarade elevernas önskemål eftersom det borde leda till att den besöktes oftare vilket i sin tur borde leda
till att effekten med synliggörandet blev mer tydlig. Frågeområdena var:
1
bilder på verksamheten i övrigt
2
uppgiftsbeskrivningar
3
bilder på upphovsmannen
4
namnet på upphovsmannen
5
elevens egna funderingar och analyser, till exempel genom rapporter
6
översikt på de uppgifter kursen omfattar
7
egna förslag
8
värdet av en webbplats
9
inverkan på viljan att ge lite extra.
5.4.6 Undersökning (E),
intervjuer med lärare gällande webbplatsens gränssnitt och innehåll
Vid dessa intervjuer förevisades webbplatsen i en första tidig version som var under utveckling. Vidare visades två olika varianter av huvudet. Intervjuerna ägde rum vid ett tillfälle
med lärarlaget vid inriktningen. Intervjuerna skedde i skolan vid ett så kallat Inriktningsråd.
Frågeområdena var:
a) det språkliga tilltalet
b) utseendet på Formgivningssidans huvud
c) satsytans uppbyggnad.
För att stämma av att ändringarna motsvarade det önskade visades webbplasten vid ett senare tillfälle i en version där menyer och det huvud som valdes var på plats.
5.4.7 Undersökning (F), intervjuer med elever gällande gränssnittet
Vid dessa intervjuer förevisades webbplatsen i en andra mer utvecklad men ej färdigställd
version. Vidare visades två olika varianter av huvudet. Frågeområdena var:
a) det språkliga tilltalet
b) utseendet på Formgivningssidans huvud
c) satsytans uppbyggnad
d) antalet bilder i förhållande till textmängden
e) bildernas storlek i bredd och höjd
f) teckensnittens storlek.
(Antal sidor totalt: 100)
37
5.4.8 Undersökning (G), användartester av gränssnittet
Utöver användartestet utfördes flera samtal under gränssnittets utveckling. Vid ett par tillfällen genomfördes samtal med några elever och vid andra tillfällen med lärare. Syftet med dessa samtal
var att ge informanterna möjligheter att komma med synpunkter gällande gränssnittet och webbplatsens tilltal i form, färg och text. Två alternativa gränssnitt med skillnader i menyhierarki och
olika bilder i Formgivningssidans huvud förevisades, det Nielsen kallar parallell design216.
Under utvecklingen av gränssnittet genomfördes upprepade tester av begränsade delar av
gränssnittet, dessa var av typen användartester. Testpersonens agerande och kommentarer noterades. Något som undersöktes var huruvida menyns hierarki skulle vara mer djup än bred. Enligt Nielsen217 är det i regel bäst med en menyhierarki som är varken djup eller bred utan något
mitt emellan. Vidare menar han att det är centralt att lära känna användaren och genom upprepade tester tillägnades därför en bild av användarens förhållande till webbplatsen, hur denne interagerade med gränssnittet och dennes uppfattningar gällande tilltal i form, färg och text.
Slutligen genomfördes en mer omfattande användartest (se bilaga 4) där ett antal uppgifter
utfördes för att identifiera brister och svagheter i gränssnittet. De användare som genomförde
det slutliga användartestet var en elev från vardera klassen (utsågs genom stratifierat slumpmässigt urval) samt en extern person där datorn var ett viktigt arbetsredskap i dennes profession, det vill säga totalt tre personer. Användartesterna skedde i skolan med eleverna. Användartest med den externa personen genomfördes i dennes hem.
De frågeområden som användartestet skulle belysa var gränssnittets nivå av att vara:
g) intuitivt
h) pedagogisk och självlärande
i)
förutsägbart.
Vid ett besök på Formgivningssidan fick användaren ett antal uppgifter att utföra. Användarens aktiviteter noterades i ett protokoll. De uppgifter användarna utförde vid sitt besök var:
1:a) Gå till sidan för kursmomentet ”Från 2D till 3D”
1:b) Välj ut ett exempel och studera det närmare, vad heter fotografen?
1:c) Lokalisera och öppna ”beskrivningen av redovisningen (pdf-dokument)”
2:a) Gå tillbaka till ”Startsida Formgivning”
2:b) Lokalisera den information som besvarar frågan: när uppdaterades webbplatsen senast?
3:a) Gå till sidan för temat/momentet ”Karikatyr; från papper och penna till gestaltning i lera”
3:b) Lokalisera och öppna ”uppgiftsbeskrivningen (pdf-dokument)”
4:a) Lokalisera den information som besvarar frågan: vad är det för telefonnummer till Thorildsplans gymnasium?
5:a) Lokalisera den information som besvarar frågan: vad heter den som är ansvarig för sidorna?
5:b) Lokalisera den information som besvarar frågan: vilken e-postadress har den person
som är ansvarig för sidorna?
5:c) Lokalisera den information som besvarar frågan: vad heter det kursmoment som senast
erhållit ett innehåll?
6:a) Med ett klick; gå till startsidan för Thorildsplans gymnasium.
5.4.9 Undersökning (H), enkätundersökning
Genom enkätundersökningen (bilaga 5: Formulär för enkätundersökning) ville jag ta reda på
elevernas personliga upplevelser och uppfattningar. De undersökningar som föregått enkäten
hade gett insikter i vad eleverna ville ha publicerat. För att få klarhet i huruvida resultatet från
216
217
Nielsen 1993
Nielsen 1993
38 (Antal sidor totalt: 100)
dessa undersökningar var representativt för eleverna i första årskurs vid Teknikprogrammet,
de två inriktningarna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande så innehöll även
enkäten frågor gällande innehållet. Om det visade sig att innehållet varit olämpligt/ointressant
så skulle det medföra att resultatet sannolikt blivit annorlunda om innehållet varit mer intressant. I så fall kunde dessa frågor ge vissa kunskaper i vad en sådan webbplats inte borde innehålla samt kanske något om vad den borde innehålla.
Enkäten hade frågor med både öppna och slutna svar. Vidare ställdes frågor gällande samma frågeområde på flera sätt. Några frågor var så kallade ”filter questions”218. Med hjälp av
dessa kunde jag fastställa att respondenten uppfyllde villkoren för en efterföljande fråga. Ett
exempel på en sådan fråga är nummer 2:a ”Har du visat eller berättat om webbplatsen för någon person utanför skolan, till exempel föräldrar eller kamrater?” Det var en filterfråga inför
fråga 2:b som lyder ”Om du svarat ja på fråga 2:a), och alltså visat webbplatsen för någon,
med några få ord beskriv varför personen gav just den responsen”.
Frågeområdena var elevernas:
–
värdeomdömen gällande webbplatsens innehåll
–
uppfattning av webbplatsens inverkan på deras prestationer
–
uppfattning av webbplatsens betydelse för deras närvaro
–
vilja att visa webbplatsen för personer utanför skolan samt dessa personers intresse och
uppfattning av webbplatsens innehåll
–
uppfattning av värdet av en webbplats för ett annat ämne.
5.4.10 Undersökning (I), behandling av data gällande närvaro och betyg
Respondenterna, eleverna i årskurs 2008/2009 vid de två inriktningarna Industridesign samt
Arkitektur och samhällsbyggande, jämfördes med eleverna från tidigare årskurser vid samma
inriktningar gällande närvaro och betyg i ämnet bild/formgivning.
Thorildsplans gymnasium använder datoriserade system för registrering av elevernas frånvaro och för betygssättning. Dessa system har bytts ut över tid vilket påverkar tillgängligheten
till sådan datainformation. Det var möjligt att få fram betygen från höstterminen 2004 till och
med vårterminen 2009. De två inriktningarna Industridesign samt Arkitektur och samhällsbyggande implementerades vid gymnasiet år 2004. På grund av systembyten var informationen gällande frånvaroregistreringen inte möjlig att få fram för samma tidsintervall utan det
begränsades till de tre läsåren 2006/2007, 2007/2008 samt det läsår som omfattas av synliggörandet 2008/2009.
Frånvarolistor och betygsdokument skrevs ut i pappersform och värdena överfördes genom manuell inskrift till Microsoft Excel.
5.5 Gränssnittet
För att via användartester testa gränssnittets användbarhet utgick jag från International Standards Organizations219 definition av användbarhet. Vidare sökte jag anpassa gränssnittet till
Ottersten och Berndtssons220 beskrivning av ISO definitionen, (ISO definitionen beskrivs under rubriken 5.2.1 ovan ”Webbplatsens innehåll och gränssnitt, dess användbarhet”).
Synliggörandet får sägas utgöra det centrala i processen att skapa en situation eller ett förhållande som medger ett försök till att iaktta skillnaden mellan elevernas upplevelse av en förändring och en mätning av samma förändring. Huruvida ett synliggörande via en webbplats
vare en lämplig metod eller ej var en grundläggande fråga att besvara. Vidare var det nödvändigt att få insikt i elevernas uppfattning i vad en sådan webbplats borde innehålla. Därför
218
219
220
Malhotra 1999
Mårdsjö & Carlshamre 2000
Ottersten & Berndtsson 2002
(Antal sidor totalt: 100)
39
gemomförde jag en förundersökning som innebar ett flertal samtal med elever vid Thorildsplans gymnasium. Resultatet av dessa indikerade att en sådan webbplats skulle bli besökt av
eleverna samt att den borde innehålla mycket bilder på elevarbeten och processerna samt
eventuellt att eleverna själva skulle vara med på bilderna.
Den del som handlar om själva gränssnittet är avgränsad till Formgivningssidan med funktioner och utformning i färg, text och form med mera.
Skolledningen gav direktiv om att gränssnittet för webbplatsen Formgivning i flera avseenden måste utgå från Thorildsplans gymnasiums webbplats. Det satte tydliga gränser för:
g) teckensnittens typ
h) webbplatsens bredd i browserfönstret
i)
layouten
j)
logotyper
k) färger.
Några områden där mer fria händer gavs var:
a) det språkliga tilltalet
b) antalet bilder
c) bildernas storlek i bredd och höjd
d) Formgivningssidans huvud kunde till viss del avvika från huvudet på Thorildsplans
gymnasiums webbplats
e) satsytans uppbyggnad
f) teckensnittens storlek.
5.6 Analys och tolkning, läsning och reflektion
Tolkningarna kan sägas följa en hermeneutisk tradition. Enligt Gadamer221 har varje mottagare en förförståelse som gör tolkningen möjlig. Samtidigt som min förförståelse gör tolkningen
möjlig bör det rimligen vara så att denna förförståelse också påverkar resultatet. Enligt Kvale222 sker förståelsen av en text genom en process där de enskilda delarnas mening bestäms av
helheten. Det sker en ständig växling mellan delar och helhet som följer av den hermeneutiska
cirkeln. Denna process kan sägas vara oändlig. Enligt Gadamer:
… uppgiften är att vidga den enhetligt förstådda meningen i koncentriska cirklar. Att alla enskildheter fogar sig till en helhet är det kriterium man har för förståelsens riktighet. Uteblir
sammanfogningen havererar förståelsen. 223
Enligt teorin med den hermeneutiska cirkeln224 söker alltså individen klarhet och förståelse
av sina egna upplevelser genom en ständig växling mellan delar och helhet där förförståelsen
har betydelse för tolkningarna. Enligt Thurén225 påverkas individens uppfattning av verkligheten av dennes förförståelse och detta sker på ett omedvetet plan. Det är väl knappast möjligt för
mig att frånse min egen förförståelse i tolkningsprocessen men genom att vara medveten om detta förhållande och i betraktandet söka olika betraktelsesätt för att belysa eller blottlägga olika
mönster eller tankar bör det vara möjligt att vidga min förförståelse. Genom att vidga min tankevärld bör det vara möjligt att berika tolkningarna.
Enligt Husserl226, som anses vara fenomenologins fader, ska man gå till själva ”saken” för
att få insikt i upplevelsen så som den upplevs av individen. Att undersöka elevernas upplevelser av synliggörandet innebär alltså att söka inblick i elevernas upplevelser så som de själva, på
individnivå, upplever dem. Enligt Husserl är detta mycket svårt eftersom den som observe221
222
223
224
225
226
Gadamer 1997
Kvale 1997
Gadamer 1997, s. 137
Gadamer, Hans-Georg (1997) Sanning och metod i urval, Göteborg: Daidalos AB.
Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, Malmö: Liber.
Husserl, Edmund (2004) Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi, Stockholm:Bokförlaget Thales
40 (Antal sidor totalt: 100)
rar tvingas frångå sina egna erfarenheter, det vill säga att observatörens förutfattade meningar
hindrar denne från att se sakerna för vad de egentligen är.
Fenomenografin å den andra sidan intresserar sig för individers uppfattningar av företeelser. Enligt Marton och Booth227 skiljer fenomenografin på vad man kallar första och andra
ordningens perspektiv. Första ordningens perspektiv innebär ett intresse för världens beskaffenhet. Andra ordningens perspektiv fokuserar på människors tankar och idéer om världens
beskaffenhet. Det blir alltså en distinktion mellan vad något är och vad något uppfattas vara.
Uljens228 menar att även om man skiljer på första och andra ordningens perspektiv så föreligger ett dialektiskt förhållande där en förändring i en av delarna påverkar den andra delen och
därav måste de förstås i relation till varandra.
Enligt Körner et al229 finns det fördelar med att använda flera olika metoder för att söka
svar på samma frågor. Om resultaten samstämmer blir resultatet mer trovärdigt. Min studie
har sådana frågor och vid analyserna av svaren ställs dessa mot varandra för att söka finna
samstämmighet eller avsaknad av samstämmighet. Vid upprepade tillfällen gick jag igenom
de svar varje intervju resulterat i och med den kunskap en utsaga gav försökte jag tolka innehållet i andra för att slutligen utläsa helheten. Vidare, att låta den kunskap som intervju (A)
gav delvis ligga till grund för intervju (B) och så vidare på ett sätt som innebar att nyvunnen
kunskap blev ett verktyg för att gå vidare i sökandet efter ytterligare kunskap. På sätt kan man
hävda att jag arbetade inifrån och ut vid analysen av intervjumaterialet.
Gällande resultatet från enkäten var analysmetoden annorlunda i de delar där svaren var
kvantitativa. Där blev resultaten uttydbara på ett mer självklart sätt tack vare möjligheten att ta
fram till exempel medelvärden.
Enligt Holme och Solvang är det absolut nödvändigt att en undersökning har en tillräckligt
hög grad av reliabilitet och validitet annars är det inte möjligt att pröva en frågeställning230.
Enligt Holme och Solvang kan reliabilitet och validitet förklaras: ”Reliabiliteten bestäms av
hur mätningarna utförs och hur noggranna vi är vid bearbetningen av informationen. Validiteten är beroende av vad vi mäter och om detta är utklarat i frågeställningen”231. Vidare menar
de att en undersökning blir pålitlig, får hög reliabilitet, om olika mätningar av ett och samma
fenomen ger snarlikt resultat. Enligt Holme och Solvang kan hög validitet förklaras: ”. . . operationaliseringen av de teoretiska variablerna måste ha gjorts på ett sådant sätt att den teoretiskt definierade variabeln och den operationaliserade variabeln sammanfaller i så stor utsträckning som möjligt”232. Enligt Patel och Davidson är ”Fullständig reliabilitet en förutsättning för fullständig validitet”233 och samtidigt förklarar de att hög reliabilitet inte är någon
garanti för hög validitet. Vidare använder de två begrepp ”innehållsvaliditet” och ”samtidig
validitet” där det förra innebär att frågornas formuleringar är sådana att de ger den information
som önskas. Det senare begreppet omfattar möjligheten att jämföra utfallet från olika metoder
med varandra. Enligt Patel och Davidson kan standardiserade intervjuer ge förhållandevis hög
reliabilitet234. Det Patel och Davidson kallar ”innehållsvaliditet”235 – att ställa rätt fråga – sökte jag erhålla genom att först utgå från den kunskap jag erhöll av litteraturstudierna och formulera ett antal frågeområden som sedan ledde till frågeformuleringar för de kvalitativa och
kvantitativa undersökningarna. Pilotstudien, förundersökning (A), gav mig möjlighet att pröva och sedan modifiera frågeställningarna för att vid de senare undersökningarna/metoderna
bättre erhålla den information jag sökte. På så sätt erhölls ”innehållsvaliditet”. Med avsikt att
227
228
229
230
231
232
233
234
235
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000) Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Uljens, Michael (1989) Fenomenografi – forskning om uppfattningar, Lund: Studentlitteratur.
Körner, Ek & Berg 1984
Holme & Solvang 1997
Holme & Solvang 1997, s. 163
Holme & Solvang 1997, s. 167
Patel & Davidson 2003, s. 99
Patel & Davidson 2003
Patel & Davidson 2003
(Antal sidor totalt: 100)
41
erhålla hög reliabilitet hade de senare intervjuerna mer standardiserade frågor. Men, samtidigt
lät jag informantens svar i någon mån styra frågornas ordning på så sätt att svaret på en fråga
på ett naturligt sätt ledde vidare till nästa fråga. Det medförde att intervjuerna i någon mån
fick karaktär av samtal. Detta i avsikt att skapa en mer fri känsla i hopp om att informanten
därmed skulle känna sig bekväm och besvara frågorna mer sanningsenligt.
Enligt Malhotra236 får man ett resultat som bättre återspeglar respondenternas åsikter och
uppfattningar när frågor gällande samma frågeområde ställs på flera sätt vid ett och samma
tillfälle. Frågorna formulerades med utgångspunkt i detta det vill säga att jag hade flera frågor
gällande samma frågeområde och därmed fick studien högre grad av trovärdighet i just dessa
frågeområden. De frågeformuleringar det gällde var:
• Tycker du att en sådan webbplats skulle göra ämnet ”Formgivning” mer intressant, skulle
det kunna tillföra dig något av värde? Intervjuerna undersökningarna (B) och (D).
• Har webbplatsen gett dig större eller mindre lust att komma till lektionerna i ämnet formgivning? Frågeformulering vid enkätundersökningen mot intervjun undersökning (D)
som hade en snarlik fråga: Tror du att en sådan webbplats skulle påverka din närvaro?
• Vill du att man på bilderna ska se personen som gjort objektet? Intervjuerna undersökningarna (B) och (D). Enkätundersökningen hade en snarlik fråga: Gällande bilder på
personerna som gjort modellen. Vill du ha fler eller färre bilder som visar ”personen
bakom” arbetet?
• Har du något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats? Intervjuerna undersökningarna (B) och (D).
• Gällande namn på personerna som gjort modellen. Vill du att man ska visa namnet på den
som gjort arbetet? Frågeformulering vid enkätundersökningen mot intervjun undersökning (D) som hade en snarlik fråga: Ska era namn publiceras så att besökaren ser namnet
på upphovsmannen? Genom att vid intervjuerna ha samma frågeformulering för vissa
frågeområden erhöll min studie en högre grad av trovärdighet i just dessa frågeområden.
• Gällande rapporterna. Ni skriver ju en rapport som lämnas in för varje arbete. Tycker du
att rapporterna ska läggas ut på webbplatsen? Frågeformulering vid enkätundersökningen
mot intervjun undersökning (D) som hade en snarlik fråga: Ska elevernas rapporter med
tankar och analyser av egna arbeten också publiceras?
Holme och Solvang237 har en schematisk modell för hur frågorna bör gå från icke kontroversiella till mer kontroversiella. Den modellen har inspirerat utformningen av intervjuguiden
(se bilaga 9) för intervjuer och samtal och även enkätens frågor. Malhotra kallar denna modell
”funnel approach”238 (tratt tekniken).
För att dokumentera intervjuerna användes papper och penna. Informantens utsaga noterades sannfärdigt så som den formulerades. Vid några tillfällen var det flera som talade samtidigt och vid något av dessa tillfällen noterades stödord så nogsamt som möjligt och omedelbart efter intervjun förfärdigades de till de kompletta utsagorna. Snarast, inom någon timme,
noterades de sedan ordagrant i ett Excel dokument. Det gav god överblick över frågor och svar.
De utsagor som återfinns i studien återges så nogsamt som möjligt just så som de uttalades.
5.7 Studiens etiska förhållningssätt
I arbetet har jag tillämpat Vetenskapsrådets etiska principer239. Det grundläggande individskyddskravet kan enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer konkretiseras i fyra allmänna huvudkrav på forskningen. Dessa krav kan sammanfattas i:
236
237
238
239
Malhotra 1999
Holme & Solvang 1997
Malhotra 1999
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning,
<http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf> [09-01-10]
42 (Antal sidor totalt: 100)
•
Informationskravet: Forskaren ska informera de av forskningen berörda om den aktuella
forskningsuppgiftens syfte.
•
Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin
medverkan.
•
Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall
ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant
sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.
•
Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för
forskningsändamål.
De som involverades i undersökningen informerades om syftet och de hade möjlighet att
inte delta i undersökningen. Alla personuppgifter förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte
kan ta del av dem. Vid enkätundersökningen var respondenterna anonyma. Uppgifterna har
inte spridits utanför arbetets ramar.
Av PUL 2008240 framgår att det inte är tillåtet att publicera bilder av personer på internet om
det går att känna igen personen på bilden. Sådan publicering kräver individens godkännande.
Enligt Åkerlund241 gäller inte PUL för publicering på webbsidor när materialet har en karaktär som liknar journalistiskt material. Oavsett detta är det inte ovanligt att skolor eller
kommuner skriver ett avtal med föräldrarna gällande publicering av elevers bild och namn på
skolans webbplats.
Gällande de elever som omfattas av denna studie; det första läsåret fyller respondenternas
vårdnadshavare i ett dokument för att acceptera publicerande av sin son/dotters bild och namn
på gymnasiets webbplats eller att avstå från att acceptera sådant publicerande (se bilaga 7).
Vårdnadshavarna till samtliga elever i de två klasserna hade accepterat sådant publicerande.
Dessutom hade eleverna vid ett flertal tillfällen tillfrågats och samtliga hade accepterat att bli
fotograferade för publicering på webbplatsen.
Personer med skyddade personuppgifter242, det som allmänt kallas skyddad eller dold identitet, ska givetvis inte få sitt namn eller sin bild publicerad på en webbplats. I de två klasser som
omfattas av undersökningen fanns det inte några elever med skyddade personuppgifter.
Av förundersökningen, intervjuer, och även enkäten, framgår att flertalet elever föredrog
att deras namn inte publicerades. Denna önskan respekterades och publicering av namnen
skulle enligt min bedömning knappast haft någon betydelse effekten av synliggörandet.
Synliggörandet blev fullgott även utan att upphovsmannens namn angavs. Dessutom kunde
publiceringen av namnen eventuellt inneburit en negativ inverka på synliggörandet därigenom att det blivit allt för personligt.
240
241
242
SFS 1998:204 Personuppgiftslagen (PUL) < http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{HTML}=sfst_lst&%24{OOHTML}=sfst_dok&%24{SNHTML}=sfst_err&%24{MAXPAGE}=26&%24{TRIPSHOW}=format
%3DTHW&%24{BASE}=SFST&%24{FORD}=FIND&%24{FREETEXT}=&BET=1998%3A204&RUB=&ORG=> [09-09-20]
Åkerlund 2008
Skatteverket, <http://www.skatteverket.se/nav/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.106.76a43be412206334b89800023667.html
>[09-10-12] ”Skyddade personuppgifter är det samlingsnamn som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter.
Uppgifter inom folkbokföringsverksamheten är i regel offentliga (22 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen ). Sekretess gäller
om det av särskild anledning kan antas att en person, eller någon närstående, kan lida skada eller men om uppgifter om personen
lämnas ut.”
(Antal sidor totalt: 100)
43
6 Resultatet
Avsnittet ”Resultatet” innehåller även tolkningar. Syftet med detta är att erhålla tydlighet genom att för varje frågeområde redovisa resultaten från flera undersökningar samt ställa, eller
väga, dessa mot varandra. För att illustrera redovisas också citat från elevernas svar. Dessa citat återges ordagrant. För varje frågeområde försöker jag dra en slutsats. Slutligen sist i resultatdelen återfinns ett försök till sammanfattning av resultatet och slutsatserna. Enligt Patel och
Davidson243 kan detta vara en lämplig metod vid kvalitativt inriktade undersökningar. Studien
har ju en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder.
Först presenteras resultatet gällande det som har koppling till webbplatsens innehåll och
därefter presenteras resultatet gällande gränssnittet.
För några frågeområden nyttjas endast en metod, till exempel: ”publicering på Formgivningssidan av de moment/uppgifter kursen omfattar” och ”publicering av uppgiftsbeskrivningarna”. Min bedömning är att många frågor kan medföra att det uppstår ett motstånd, en
ovilja, att besvara de många frågorna och det skulle i så fall kunna påverka undersökningen
negativt. Följaktligen begränsades antalet frågor i enkäten som inte gäller huvudfrågan.
6.1 Elevernas besöksfrekvens på Formgivningssidan
En förutsättning för att undersökningen var möjlig kan sägas vara att eleverna i de två klasserna frekvent besökt Formgivningssidan. Av resultatet från enkätundersökningens fråga 1:a
(se bilaga 6), framgår att samtliga elever besökt Formgivningssidan och 50 % har besökt den
minst en gång i veckan medan de resterande 50 % har besökt den 1-2 gånger i veckan. Vidare
framgår att eleverna hade åsikter om innehållet på Formgivningssidan och det bekräftar ytterligare att de hade insikt i sidans innehåll, det vill säga att de hade besökt webbplatsen och i
någon mån tagit del av dess innehåll.
243
Patel & Davidson 2003
44 (Antal sidor totalt: 100)
Fråga 1:a, ”Har du någon gång besökt webbplatsen för ämnet formgivning?” Figur 1 visar
antalet elevbesök på Formgviningssidan.
Figur 1: Antalet elevbesök på Formgviningssidan.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 58 respondenter
uppgav:
•
0 respondenter att de aldrig besökt Formgivningssidan
•
29 respondenter (50 %) att de besökt Formgivningssidan 1-2 gånger
•
22 respondenter (38 %) att de besökt Formgivningssidan cirka 1 gång i vecka
•
7 respondenter (12 %) att de besökt Formgivningssidan mer än 1 gång i veckan
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
58 respondenter (100 %) att de någon gång besökt Formgivningssidan
•
29 respondenter (57 %) att de besökt Formgivningssidan minst 1 gång i veckan.
6.2 Betygsförändringar
Betygen visar att prestationerna förbättrats för 18 elever och försämrats för fyra elever. Eleverna i de två klasserna var mycket duktiga i bild/formgivning med en stor andel MVG. Dessa
ämnen var inriktningarnas karaktärsämnen och i regel hade eleverna sökt inriktningen därför
att deras intresse och begåvning låg inom denna ämneskategori.
I figurerna två till och med fem har betyget IG fått ett värde på 1, betyget G ett värde på 2,
betyget VG ett värde på 3 och betyget MVG har tilldelats ett värde på 4.
Figur 2 visar betygsfördelningen för eleverna i klassen Industridesign höstterminen 2008 och
vårterminen 2009.
(Antal sidor totalt: 100)
45
Figur 2: Betygsfördelning i Industridesignklassen
höstterminen 2008 och vårterminen 2009.
•
Ingen elev hade betyget IG. Medelbetyget för höstterminen var 3,41 och medelbetyget
för vårterminen 3,70 (en höjning med 0,29 enheter)
•
Betygen förändrades på så sätt att ett G höjdes till VG, ett G höjdes till MVG, sex VG
höjdes till MVG och ett MVG sänktes till VG
•
Åtta elever höjde sitt betyg och en elev sänkte sitt betyg.
Industridesignklassens elever förändrade sina betyg så att åtta elever höjde sina betyg där
sju av dem höjde betyget ett steg och en elev höjde betyget två steg. En elev sänkte sitt betyg
ett steg.
Förändringen i betyg omräknat i procent:
Höstterminen 2008
48 % MVG
44 % VG
8%G
0 % IG
Vårterminen 2009
70 % MVG
30 % VG
0%G
0 % IG
Man kan notera en viss ökning av antalet MVG.
46 (Antal sidor totalt: 100)
Figur 3 visar betygsfördelningen för eleverna i klassen Arkitektur och samhällsbyggande
höstterminen 2008 och vårterminen 2009 och här kan man utläsa en likhet med den förändring av Industridesignklassens betyg som redovisas i figur 2.
Figur 3: Betygsfördelning i Arkitekturklassen höstterminen
2008 och vårterminen 2009.
•
Ingen elev hade betyget IG. Medelbetyget för höstterminen var 3,41 och medelbetyget
för vårterminen 3,66
•
Betygen förändrades på så sätt att ett G höjdes till MVG, nio VG höjdes till MVG och
tre MVG sänktes till VG
•
Tio elever höjde sitt betyg och tre elever sänkte sitt betyg.
Arkitekturklassens elever förändrade sina betyg så att tio elever höjde sina betyg där nio av
dem höjde betyget ett steg och en elev höjde betyget två steg. Tre elever sänkte sitt betyg ett
steg.
Förändringen i betyg omräknat i procent:
Höstterminen 2008
47 % MVG
47 % VG
6%G
0 % IG
Vårterminen 2009
69 % MVG
28 % VG
3%G
0 % IG
Man kan notera en viss ökning av antalet MVG.
(Antal sidor totalt: 100)
47
Figur 4 visar betygsfördelningen för min kollegas elever och här kan man utläsa en likhet
med de förändringar som redovisas i figurerna 2 och 3.
Figur 4: Betygsfördelning, den andra lärarens elever,
höstterminen 2008 och vårterminen 2009.
•
Ingen elev hade betyget IG. Medelbetyget för höstterminen var 3,29 och medelbetyget
för vårterminen var 3,65
•
Betygen förändrades på så sätt att ett G höjdes till VG, ett G höjdes till MVG, fyra VG
höjdes till MVG och ett MVG sänktes till VG
•
Sex elever höjde sitt betyg och en elev sänkte sitt betyg.
Kollegans elever visade samma tendenser som gruppen som helhet. Sex elever höjde sina
betyg där en av dem höjde betyget två steg. En elev sänkte sitt betyg ett steg.
Förändringen i betyg omräknat i procent:
Höstterminen 2008
41 % MVG
47 % VG
12 % G
0 % IG
Vårterminen 2009
64 % MVG
36 % VG
0%G
0 % IG
Man kan notera en viss ökning av antalet MVG.
6.2.1 Jämförelse med tidigare årgångar
Sekundärdata från åren 2004/2005, 2005/2006, 2006/2007 och 2007/2008 används här nedan
för att jämföra betygsförändringarna mellan höstterminen och vårterminen med den grupp
elever som ingår i undersökningen, det vill säga höstterminen och vårterminen 2008/2009. De
elever som slutade och därför inte fick något betyg för vårterminen har inte medtagits. De
elever som tillkom under vårterminen och därför inte fick något betyg under höstterminen har
inte heller medtagits.
Figur 5 visar förändringarna i medelbetyg mellan vårterminen och höstterminen för de fem
senaste årskullarna och möjliggör dels lokaliseringen av en förändring mellan höst och vårtermin samt en möjlighet att bekräfta huruvida denna förändring var vanligt förekommande
48
(Antal sidor totalt: 100)
och i så fall i vilken omfattning. För att få tydlighet har medelbetyget i de två klasserna (1) Industridesign och (2) Arkitektur och samhällsbyggande räknats samman för respektive termin.
Figur 5: Medelbetyg, årskurserna 2004-2009,
höstterminer och vårterminer. Betygen har räknats
samman för varje årskull av de två klasserna
Industridesign och Arkitektur.
•
•
•
Det finns en tydlig trend som innebär att medelbetyget höjs från höstterminen till vårterminen. Av dessa fem årskullar är det bara en som avviker från den trenden, nämligen
årskullen 2006/2007 där medelbetyget sänks med 0,07 enheter på en fyrgradig skala
En annan tydlig trend är att medelbetygen höjs från år till år. En årskull avviker från den
trenden, nämligen årskullen 2005/2006. Att medelbetygen höjs från år till år kan antagligen förklaras med att inriktningarna sedan starten år 2004 blivit allt mer populära vilket lett till att intagningskraven höjts. Det vill säga att de elever som börjar vid inriktningarna haft allt högre betyg från årskurs nio. Det finns anledning att misstänka att det
leder till ett bättre studieresultat även i gymnasiet. Industridesign startades egentligen tidigare och först 2004 startade Arkitektur och samhällsbyggande.
Medelbetyget från höstterminen till vårterminen har höjts med i medeltal 0,125 enheter
på den fyrgradiga skalan. Den årskull som deltog i undersökningen, påverkades av synliggörandet, hade en höjning på 0,27 enheter på den fyrgradiga skalan det vill säga ungefär dubbelt så stor höjning.
(Antal sidor totalt: 100)
49
6.3 Närvaroförändringar
Somliga elever uppvisar frånvaro medan andra saknar frånvaro. För att kunna göra en jämförelse har frånvaron fördelats på samtliga elever i respektive klass. Under höstterminen lästes
50 poäng och under vårterminen 100 poäng. Antalet lektionstillfällen var också dubbelt så
många under vårterminen som under höstterminen. För att kunna jämföra frånvaron från de två
terminerna har därför antalet lektionstillfällen och frånvarotillfällen halverats för vårterminen.
Närvaron bör kunna vara en indikator på hur väsentligt eleverna anser det är att delta i lektionsaktiviteterna. Under höstterminen 2008 och vårterminerna 2009 är närvaron hög eller
mycket hög. Av figur 8 här nedan framgår en förändring som bör kunna ses som att eleverna
upplevt det som mer angeläget att delta i lektionerna under vårterminen än under höstterminen, det vill säga under den period det fanns en påverkan av det ökade synliggörandet.
Det skulle vara intressant att gå vidare och jämföra resultatet med närvaron i riket men det
överlåts till en annan studie.
Figur 6 visar förändring av frånvaro för de två klasserna Industridesign samt Arkitektur och
samhällsbyggande. Längst till höger anges det sammanlagda värdet för de två klasserna.
Figur 6: Frånvaro, klasserna Industridesign och
Arkitektur, höstterminer mot vårterminer.
•
Industridesignklassen: frånvaron minskade från 1,11 lektioner per elev och termin till
0,87 lektioner per elev och termin. En minskning av frånvaron med 21,6 %
•
Arkitekturklassen: frånvaron ökade från 0,42 lektioner per elev och termin till 0,69 lektioner per elev och termin. En ökning med 64,3 %
•
Vid sammanslagning av frånvaron från de två inriktningarna erhålls en ökning från 0,77
lektioner per elev och termin till 0,78 lektioner per elev och termin. En ökning av frånvaron med 0,1 %, en förändring som får sägas vara försumbar.
Förenklat kan man beskriva det som att under höstterminen var i medeltal varje elev i industridesignklassen frånvarande något mer än en lektion per termin (1,11) och under vårterminen var i medeltal varje elev frånvarande något mindre än en lektion per termin (0,87).
Arkitekturklassens elever uppvisade en ökad frånvaro från höst- till vårterminen. Under
vårterminen förelåg en mycket låg frånvaro där i medeltal varje elev var frånvarande mindre
50
(Antal sidor totalt: 100)
än en halv lektion per termin (0,42). Under vårterminen var i medeltal varje elev frånvarande
något mer än en halv lektion per termin (0,69).
De sammanräknade värdena ger en frånvaro på i medeltal per elev och termin en trefjärdedels lektion (0,77 respektive 0,78). En förändring utifrån vilken jag inte vill dra några slutsatser.
Kollegans elever visade samma tendenser som övriga elever i industridesignklassen, det
vill säga att frånvaron minskade. Figur 7 visar förändring av frånvaron för dessa elever.
Figur 7: Frånvaro, den andra lärarens elever,
höstterminer mot vårterminer.
•
Frånvaron minskade från 1,29 lektioner per elev och termin till 0,82 lektioner per elev
och termin. En minskning av frånvaron med 36,4 %.
Under höstterminen var i medeltal varje elev frånvarande en och en kvarts lektion (1,29)
per termin och under vårterminen var i medeltal varje elev frånvarande något mindre än en
lektion per termin. Kollegans elever minskade frånvaron med 36,4 %. Industridesignklassen
som helhet minskade sin frånvaro från i medeltal 1,11 till 0,87 lektioner per elev och termin
det vill säga med 21,6 %, se figur 7.
6.3.1 Jämförelse med tidigare årgångar
Sekundärdata för åren 2006/2007 och 2007/2008 redovisas här nedan där samma metod som
tidigare används, det vill säga att: För att kunna göra en jämförelse har frånvaron fördelats på
samtliga elever i respektive klass. Under höstterminen lästes 50 poäng och under vårterminen
100 poäng. Antalet lektionstillfällen var också dubbelt så många under vårterminen som under höstterminen. För att kunna jämföra frånvaron från de två terminerna har därför antalet
lektionstillfällen och frånvarotillfällen halverats för vårterminen.
Dessutom bör noteras att industridesignklasserna under vissa år hade olika lärare under
höst- och vårterminen vilket kan ha inverkat på närvaron. Det gäller både läsåret 2006/2007
och läsåret 2007/2008. Arkitekturklasserna hade samma lärare under höst- och vårtermin under läsåret 2006/2007 och läsåret 2007/2008.
(Antal sidor totalt: 100)
51
Figur 8 visar förändringarna i frånvaron mellan vårterminen och höstterminen för de
årskullar som föregår den årskull som utsätts för påverkan av synliggörandet. För varje läsårskull har frånvaron för eleverna i de två klasserna industridesign och arkitektur räknats
samman. Avsikten är att söka erhålla en tydlig jämförelse mellan de olika årskullarna.
Figur 8: Jämförelse av frånvaroförändring mellan
årskurser, höstterminer mot vårterminer.
•
Höstterminen: Förändringen är påtagligt mindre under höstterminen än under vårterminen. Förändringen mellan höstterminen -07 och -08 som är 0,98 - 0,77 = 0,22 lektioner
per elev och termin anger en lägre frånvaro under hösten ­08 än under hösten ­07. Förändringen för höstterminen mellan årskullarna -06 och -07, som är 0,01 lektioner per
elev och termin, är försumbar.
•
Vårterminen: Man kan notera att frånvaron minskat för varje år där årskull 06/07 hade
en frånvaro på ungefär en och en halv lektioner per elev och termin under vårterminen
(1,49). Nästa årskull 07/08 hade en frånvaro på ungefär en och en kvarts lektioner per
elev och termin (1,21), en minskning med 18,8 %. Den senaste årskullen 08/09, som
också påverkats av synliggörandet, hade en frånvaro på ungefär en trefjärdedels lektion
per elev och termin (0,78).
•
Årskullen -06/-07 hade en förändring av frånvaron från höstterminen till våreterminen
som innebar en ökning på 0,5 lektioner per elev och termin. Årskullen -07/-08 hade en
förändring av frånvaron från höstterminen till våreterminen som innebar en ökning på
0,23 lektioner per elev och termin. Årskullen -08/-09 (den grupp som omfattas av synliggörandet) hade en förändring av frånvaron från höstterminen till vårterminen som innebar en ökning på 0,1 lektioner per elev och termin.
Med anledning av resultatet gällande betyg och frånvaro kan man se en viss trend till att ett
ökat synliggörande av elevernas verksamhet påverkar deras prestationer positivt. Det kan alltså
vara så att upplevelsen av synliggörandet medfört att frånvaron har minskat och att betygen har
höjts något. Den mätbara effekten är mer tydlig gällande minskad frånvaro än höjda betyg.
52
(Antal sidor totalt: 100)
6.4 Intervjuerna och enkätundersökningen
med jämförelser av närvaro- och betygsdokumentation
Nedan följer en redogörelse för resultatet från enkäten och intervjuerna där det också görs
jämförelser mellan resultaten från dessa och med analyserna av betygs- och närvarodokumentationerna i ett försök att se skillnader mellan upplevd och mätbar förändring. Avsikten med
detta är att söka beskriva elevernas upplevelser av synliggörandet och huruvida ett ökat synliggörande av deras aktiviteter påverkar deras prestationer.
Man kan notera att det finns skillnader och likheterna i svaren mellan (1) intervjuerna som
genomfördes i början av terminen då Formgivningssidan ännu inte erhållit sin slutgiltiga form
och (2) senare intervjuer; (3) enkäten, som ju besvarades efter det att kursen avslutats men innan betygssättning; och (4) det som framgår av betygs- och närvarodokumentationer.
Under inledningsfasen av studien trodde jag att analyserna skulle visa på skillnader mellan
könen och skillnader mellan elever som allmänt har högre betyg och lägre betyg samt möjligen
också elever med högre och lägre frånvaro. Dock förelåg inga sådana skillnader.
Bland alla de lärare jag samtalade med rådde det en tydlig uppfattning om att närvaron har
direkt koppling till betygen på så sätt att det är ytterst sällan elever med låg närvaro når en
kunskapsnivå som motsvarar kriterierna för mycket väl godkänt.
6.4.1 Elevernas upplevelser av webbplasten
Frågeställningen i enkätens fråga 4:a, var: ”Om du fick bestämma då skulle vi stänga ner
webbplatsen för ämnet formgivning.” Svarsalternativ: Ja eller Nej. Av 58 respondenter var det
58 som besvarade frågan. Av dessa 58 respondenter uppgav alla (100 %) att de ville att webbplatsen skulle vara kvar. Dessutom, genom ett öppet svarsalternativ var det möjligt att lämna
en kommentar till varför den skulle stängas ner eller vara kvar (se bilaga 6).
De främsta svaren var av typen:
–
Det är kul att kunna se
–
För att kunna visa
–
Ger inspiration
–
Bra med en webbplats där arbetena finns samlade.
(Antal sidor totalt: 100)
53
Frågeställningen för enkätens fråga 5 var: ”Om du besökt webbplatsen för ämnet formgivning, vad gjorde du där?” Figur 9 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
Respondenten kunde välja ett eller flera svarsalternativ (se bilaga 6).
Figur 9: Aktiviteter vid besök på Formgivningssidan.
Av 58 respondenter uppgav:
49 respondenter (84 %) ”Kollade bilder på mina egna arbeten”
47 respondenter (81 %) ” Kollade bilder på kamraternas arbeten”
34 respondenter (59 %) ” Kollade om det ”hänt något” något nytt med ämnet, t ex om vi
ska vara med på någon tävling”
•
29 respondenter (50 %) ” Var bara nyfiken”
•
2 respondenter (3,5 %) ”Av en annan anledning”
- ”Om det var nya bilder på sidan” (enkät nr 22)
- ”Du sa att den [webbplatsen] fanns” (enkät nr 41)
•
96 % av de som kollade egna arbeten kollade också andras arbeten.
•
•
•
54
(Antal sidor totalt: 100)
Frågeställningen för enkätens fråga 6 var: ”Om du har visat webbplatsen för någon eller
några personer utanför skolan, varför visade du den?” Figur 10 visar fördelningen mellan de
olika svarsalternativen. Respondenten kunde välja ett eller flera svarsalternativ (se bilaga 6).
Figur 10: Varför elever visat Formgivningssidan
för externa personer.
Av 58 respondenter uppgav:
•
13 respondenter (22 %) ”Personen hade frågat om vad vi gör i ämnet eller i skolan i
allmänhet”
•
37 respondenter (64 %) ”Jag ville bara visa vad vi gör”
•
29 respondenter (50 %) ”Jag ville visa mina arbeten”
•
13 respondenter (22 %) ”Jag ville visa någon annans arbeten”
•
5 respondenter (8,6 %) ”Av en annan anledning”
- ”[jag ville] visa de som går med mig” (enkät 4)
- ”roligt” (enkät 21)
- ”personen var intresserad av inriktningen” (enkät 45).
Svaren samstämmer: Svaren på fråga 4, fråga 5 och fråga 6 indikerar att eleverna i någon
mån uppskattade Formgivningssidan eftersom 100 % ville ha den kvar och de använde sidan
för att visa, eller se, sina egna och andras arbeten.
(Antal sidor totalt: 100)
55
6.4.2 Upplevelsens inverkan på prestationen
Enkätens fråga 3 avsågs beskriva upplevelsens inverkan på lusten att arbeta som får anses ha
viss betydelse för prestationen. Frågeställningen var: ”Har webbplatsen gett dig större eller
mindre lust att jobba med dina uppgifter i ämnet formgivning?” Figur 11 visar fördelningen
mellan de olika svarsalternativen.
Figur 11: Formgivningssidans inverkan
på lusten att arbeta.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 58 respondenter uppgav:
•
4 respondenter (7 %) att Formgivningssidan inte påverkat arbetslusten
•
21 respondenter (36 %) att Formgivningssidan haft liten inverkan på arbetslusten
•
32 respondenter (55 %) att Formgivningssidan haft ganska stor inverkan på arbetslusten
•
1 respondenter (2 %) att Formgivningssidan haft stor inverkan på arbetslusten.
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
54 respondenter (93 %) att Formgivningssidan inverkat på arbetslusten
•
33 respondenter (57 %) att inverkan varit ganska stor eller stor på arbetslusten.
56
(Antal sidor totalt: 100)
Enkätens fråga 9 avsågs beskriva upplevelsens inverkan på prestationen. Frågeställningen
var: ”På webbplatsen finns det ju bilder med dina arbeten. Har detta påverkat din vilja att
verkligen göra ditt bästa?” Figur 12 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
Figur 12: Formgivningssidans inverkan
på viljan att verkligen göra sitt bästa.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 58 respondenter uppgav:
•
14 respondenter (24 %) att Formgivningssidan inte inverkat på deras vilja att verkligen
göra sitt bästa
•
11 respondenter (19 %) att Formgivningssidan haft liten inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa
•
24 respondenter (41 %) att Formgivningssidan haft ganska stor inverkan på deras vilja
att verkligen göra sitt bästa
•
9 respondenter (16 %) att Formgivningssidan haft stor inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa.
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
44 respondenter (76 %) att Formgivningssidan inverkat på deras vilja att verkligen göra
sitt bästa
•
33 respondenter (57 %) att Formgivningssidan haft ganska stor eller stor inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa.
(Antal sidor totalt: 100)
57
Enkätens fråga 10 avsågs beskriva upplevelsens inverkan på inspirationen som får anses ha
viss betydelse för prestationen. Frågeställningen var: ”Har materialet på webbplatsen inspirerat dig?” Figur 13 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
Figur 13: Formgivningssidans innehåll
dess inverkan på inspirationen.
Av 58 respondenter var det 56 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 56 respondenter
uppgav:
•
13 respondenter (23 %) att Formgivningssidan inte inverkat på deras vilja att verkligen
göra sitt bästa
•
16 respondenter (29 %) att Formgivningssidan haft liten inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa
•
24 respondenter (43 %) att Formgivningssidan haft ganska stor inverkan på deras vilja
att verkligen göra sitt bästa
•
3 respondenter (5,4 %) att Formgivningssidan haft stor inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa.
Av resultatet kan man utläsa att av 56 respondenter uppgav:
•
43 respondenter (77 %) att Formgivningssidan inverkat på inspirationen
•
27 respondenter (48 %) att Formgivningssidan haft ganska stor eller stor inverkan på deras vilja att verkligen göra sitt bästa.
58
(Antal sidor totalt: 100)
Enkätens fråga 12 avsågs beskriva upplevelsens inverkan på kamraternas vilja att göra sitt
bästa och det får anses ha viss betydelse för prestationen. Frågeställningen var: ”Gällande dina
kamrater, tror du att webbplatsen har påverkat deras vilja att verkligen göra sitt bästa?”. Figur
14 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
Figur 14: Din uppfattning av Formgivningssidans
inverkan på kamraternas vilja att göra sitt bästa.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
14 respondenter (25 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan inte inverkat på
kamraternas vilja att göra sitt bästa
•
16 respondenter (28 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft liten inverkan på kamraternas vilja att göra sitt bästa
•
19 respondenter (33 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft ganska stor
inverkan på kamraternas vilja att göra sitt bästa
•
8 respondenter (14 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft stor inverkan
på kamraternas vilja att göra sitt bästa.
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
43 respondenter (75 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft inverkan på
kamraternas vilja att göra sitt bästa
•
27 respondenter (47 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft ganska stor
eller stor inverkan på kamraternas vilja att göra sitt bästa.
(Antal sidor totalt: 100)
59
Enkätens fråga 8 avsågs beskriva upplevelsens inverkan på viljan att färdigställa arbetet.
Frågeställningen var: ”På webbplatsen finns det ju bilder med dina arbeten. Har detta påverkat
din vilja att verkligen bli klar med dina arbeten i ämnet formgivning?” Figur 15 visar fördelningen mellan vissa svarsalternativ gällande Formgivningssidans inverkan på elevernas vilja
att färdigställa sina arbetsuppgifter (se bilaga 6).
Figur 15: Formgivningssidans inverkan
på viljan att färdigställa arbetet.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan. Av dessa 58 respondenter uppgav:
•
13 respondenter (22 %) att Formgivningssidan inte haft någon inverkan på viljan att bli
klar med arbetena
•
19 respondenter (33 %) att Formgivningssidan haft liten inverkan
•
21 respondenter (36 %) att Formgivningssidan haft ganska stor inverkan
•
6 respondenter (10 %) att Formgivningssidan haft stor inverkan.
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
45 respondenter (78 %) att innehållet inverkat på deras vilja att bli klar med sitt arbete
•
26 respondenter (45 %) att innehållet haft ganska stor eller stor inverkan.
Intervju D frågeområde 9 hade två frågor med koppling till prestationen. Den ena gällde
viljan att anstränga sig lite extra och den andra gällde närvaron. Frågeställningen på den första
av dessa två var: ”Skulle en sådan webbplats påverka dig så att du skulle anstränga dig lite extra?” Svarsexempel:
•
”Nej, jag gör redan mitt bästa.” (informant 1, intervju D)
•
”Det kanske skulle påverka andra. Jag ger redan allt. ” (informant 2, intervju D)
•
”Det är klart att eftersom alla kan kolla in mina modeller så vill man ju göra sitt bästa,
men det gör man väl redan. Formgivning är ju jätte kul.” (informant 3, intervju D)
•
”Är inte säker på om jag kan göra så mycket mer. Men det är klart man kan alltid ge lite
till.” (informant 7, intervju D)
•
”Genom bilderna får man ju stå för vad man gör och det är väl bra.” (informant 9, intervju D).
Intervju B frågeområde 5 och intervju D frågeområde 8 är identiska med varandra och
ansluter till frågan om prestationen. Enligt Campbell244 och Ford245 med flera påverkas
prestationen av individens nivå av intresse och motivation. Frågeställningen var: ”Tycker
244
245
60
Campbell 2007
Ford 1993
(Antal sidor totalt: 100)
du att en sådan webbplats skulle göra ämnet Formgivning mer intressant, skulle det kunna
tillföra dig något av värde?” Svarsexempel:
•
”Värde? Ja det är väl värdefullt att ha en sajt för ämnet där man kan se vad vi gör. Min
mamma vill gärna veta vad vi gör och då kan hon kolla där.” (informant 1, undersökning B)
•
”Ja det är intressant att se vad de andra gör också kan man ju kolla vad man gjort, allt
finns på ett ställe, det är bra.” (informant 3, undersökning B)
•
”Värdet ligger väl i att vi kan se varandras modeller och att andra, som mina kompisar
eller föräldrar, också kan kolla, det är bra.” (informant 2, undersökning D)
•
”Jag tycker det vore bra så att man kan kolla in andras arbeten men också att man ser
när vi jobbar det ger känsla.” (informant 3, undersökning D)
•
”Det vore kul att se alla andras arbeten och att kunna visa för sina vänner” (informant
10, undersökning D).
Två avvikande uppfattningar var respresenterade:
•
”Det värdefulla är väl att kunna se och lära av varandra men då är det ju bättre att snacka
med varandra. Jag vet inte, tror inte en sajt påverkar.” (informant 9, undersökning B)
•
”Ämnet är redan intressant, och jag tror inte att det blir mer intressant.” (informant 4,
undersökning D).
6.4.3 Upplevelsens inverkan på närvaron
Frågeställningen i enkätens fråga 7 var: ”Har webbplatsen gett dig större eller mindre lust att
komma till lektionerna i ämnet formgivning?” Figur 16 visar fördelningen mellan de olika
svarsalternativen.
Figur 16: Formgivningssidans inverkan på närvaron.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
8 respondenter (14 %) att Formgivningssidans innehåll inte har påverkat dem
•
20 respondenter (35 %) att Formgivningssidans innehåll haft liten inverkan
•
26 respondenter (46 %) att Formgivningssidans innehåll haft ganska stor inverkan
•
3 respondenter (5 %) att Formgivningssidans innehåll haft stor inverkan
•
1 respondent svarade blankt.
(Antal sidor totalt: 100)
61
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
49 respondenter (86 %) att Formgivningssidans innehåll hade inverkat på deras vilja att
komma till lektionerna
•
29 respondenter (50 %) att Formgivningssidans innehåll hade haft ganska stor eller stor
inverkat på deras vilja att komma till lektionerna
Frågeställningen i enkätens fråga 11 var: ”Gällande dina kamrater, tror du att webbplatsen
har påverkat deras lust att komma till lektionerna i ämnet formgivning?” Figur 17 visar fördelningen mellan de olika svarsalternativen.
•
Figur 17: Din uppfattning av Formgivningssidans
inverkan på dina kamraters lust
att komma till lektionerna.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
14 respondenter (25 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan inte inverkat på
kamraternas närvaro
•
25 respondenter (44 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft liten inverkat på kamraternas närvaro
•
13 respondenter (23 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft ganska stor
inverkat på kamraternas närvaro
•
5 respondenter (9 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft stor inverkat
på kamraternas närvaro
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
43 respondenter (75 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan inverkat på
kamraternas närvaro
•
18 respondenter (32 %) att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft ganska stor
eller stor inverkat på kamraternas närvaro.
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Gällande prestationen samstämmer svaren delvis så till vida att av enkätens fråga 3 och fråga 9
framgår att respondenterna upplevt det som att Formgivningssidan inverkat på lusten och viljan att arbeta där 93 % ansåg att Formgivningssidan inverkat på arbetslusten (fråga 3) och 76
% ansåg att Formgivningssidan inverkat på deras vilja att verkligen göra sitt bästa (fråga 9).
Svaren på enkätens fråga 10 samstämmer så tillvida att respondenterna upplevde det som
att Formgivningssidans innehåll positivt hade inverkat på inspirationen där 77 % ansåg att
62
(Antal sidor totalt: 100)
Formgivningssidan inverkat på inspirationen. Svaren på enkätens fråga 12 samstämmer också
där 75 % svarade att deras uppfattning var att Formgivningssidan haft inverkan på kamraternas vilja att göra sitt bästa.
Resultatet från jämförelsen av betygsförändringarna mellan olika årskullar gällande höstoch vårtermin indikerar också att prestationen förbättrades. Årskullen 2008/2009 (den grupp
som omfattas av synliggörandet) hade en höjning av medelbetyget på 0,27 enheter medan
höjningen för de fyra årskullarna 2004-2008 i medeltal var 0,125 enheter. (Betyget IG hade
tilldelats ett värde på 1, betyget G ett värde på 2, betyget VG ett värde på 3 och betyget MVG
ett värde på 4).
Resultatet från intervjuerna överensstämmer inte med ovanstående. Eleverna upplevde det
som att webbplatsen skulle ha liten inverkan på deras prestationer.
Det råder alltså samstämmighet mellan resultatet från enkäten och betygsdokumentationen
medan intervjuerna uppvisar avvikande resultat. Sannolikt har webbplatsen haft en viss inverkan på prestationen där det mätbara resultatet delvis överensstämmer med det upplevda. Samtidigt har eleverna upplevt denna påverkan olika beroende på vid vilken tidpunkt i undersökningen frågan ställts.
Gällande närvaron samstämmer svaren delvis så till vida att enkäten och betygs- och närvarodokumentation ger en viss indikation på att närvaron kan ha ökat på grund webbplatsen.
Intervjuerna ger å andra sidan en bild av att upplevelsens inverkan på närvaron skulle vara liten eller ingen. Svaren samstämmer alltså inte när det gäller resultatet från intervjuerna mot
resultatet från enkäten och betygs- och närvarodokumentationen. Enligt enkäten uppgav 86 %
av eleverna att Formgivningssidans innehåll inverkat på deras vilja att komma till lektionerna
medan det av närvarodokumentationen framgår att tidigare årskullar redovisat en ganska tydlig ökning av frånvaron från höstterminen till vårtterminen, 0,5 lektioner per elev och termin
för årskullen 2006/2007 och 0,23 lektioner per elev och termin för årskullen 2007/2008.
Årskullen 2008/2009 (den grupp som omfattas av synliggörandet) hade en förändring av
frånvaron från höstterminen till vårterminen som innebar en ökning på 0,1 lektioner per elev
och termin. Av detta kan man utläsa att syliggörandet kan ha resulterat i en minskad frånvaro,
det vill säga en ökad närvaro, vilket i så fall överensstämmer med resultatet från enkäten. Resultatet av intervjuerna överensstämmer inte med enkäten och närvarodokumentationen. Flertalet svar vittnar om att eleverna upplevde det som att ett ökat synliggörande inte påverkar
närvaron.
Man bör uppmärksamma att respondenterna upplevde det som att Formgivningssidan hade
ungefär lika stor inverkan på deras eget arbete som på kamraternas arbete medan de upplevde
det som att inverkan på närvaron skiljde sig åt där 75 % ansåg att formgivningssidan inverkat
på kamraternas närvaro medan 86 % ansåg att formgivningssidan inverkat på deras egen närvaro. Det föreligger alltså en skillnad på 11 %.
Möjligen kan skillnaden i metodik, intervju respektive enkät, ha påverkat resultatet och i
synnerhet när det var läraren som var moderator vid intervjuerna medan enkäten var anonym.
(Antal sidor totalt: 100)
63
6.4.4 Viljan att visa formgivningssidan för personer utanför skolan
Frågeställningen i enkätens fråga 2:a var: ”Har du visat webbplatsen för någon person utanför
skolan, till exempel föräldrar eller kamrater?” Figur 18 visar fördelningen av hur många
gånger eleverna visat Formgivningssidan för personer utanför skolan med en definiering av
ett visst antal besök.
Figur 18: Viljan att visa Formgivningssidan
för personer utanför skolan.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 58 respondenter uppgav:
•
14 respondenter (24 %) att de aldrig har visat Formgivningssidan för någon extern person
•
18 respondenter (31 %) att de vid ett tillfälle visat Formgivningssidan för någon extern
person
•
23 respondenter (40 %) att de vid 2-3 tillfällen visat Formgivningssidan för någon extern person
•
3 respondenter (5 %) att de vid fler än tre tillfällen visat Formgivningssidan för någon
extern person
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
44 respondenter (79 %) att de har visat Formgivningssidan för någon extern person
•
26 respondenter (45 %) att de har visat Formgivningssidan minst 2 gånger för någon extern person.
Även enkätens fråga 6 (som redovisats ovan), mätte indirekt elevernas vilja att visa Formgivningssidan: ”Om du har visat webbplatsen för någon eller några personer utanför skolan,
varför visade du den?” De som fick flest svar var:
•
37 respondenter (64 %) ”Jag ville bara visa vad vi gör”
•
29 respondenter (50 %) ”Jag ville visa mina arbeten”
Intervjuer: Vissa svar vid intervjuerna ansluter i högre eller lägre grad till viljan att visa
Formgivningssidan för andra personer. Frågan ”Tycker du att en sådan webbplats skulle göra
ämnet ”Formgivning” mer intressant, skulle det kunna tillföra dig något av värde?” resulterade i vissa fall till sådana svar. Svarsexempel:
•
”Det vore kul att se alla andras arbeten och att kunna visa för sina vänner.” (informant
10, intervju D).
64
(Antal sidor totalt: 100)
•
”Värdet ligger väl i att vi kan se varandras modeller och att andra, som mina kompisar
eller föräldrar, också kan kolla, det är bra.” (informant 2, intervju D).
Även frågan: ”Tycker du att en sådan webbplats skulle göra ämnet Formgivning mer intressant, skulle det kunna tillföra dig något av värde?” Svarsexempel:
•
”Jag jobbar lika bra oavsett men det kan vara intressant för andra, jag menar dom som
inte går i klassen. För dom kan det vara värdefullt, som mina kompisar till exempel.”
(informant 10, intervju B).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren samstämmer på frågan 2:a och frågan 6 så till vida att 79 % sa sig ha visat Formgivningssidan för någon extern person samtidigt som 45 av 58 respondenter besvarade frågan
varför de visat Formgivningssidan.
Resultatet bekräftar att eleverna visade Formgivningssidan för någon extern person och
den främsta orsaken var att respondenten ville visa verksamheten och 50 % ville visa sina
egna arbeten.
Av intervjuerna framgår att eleverna hade funderingar kring möjligheten att visa Formgivningssidan för andra personer och att de såg fördelar med det.
6.4.5 Responsen från externa besökare, så som eleverna upplevde dessa
Frågeställningen i enkätens fråga 2:b var: ”Om du har svarat ja på fråga 2:a och alltså visat
webbplatsen för någon, vad fick du för respons från den personen/personerna?” Figur 19 visar
fördelningen mellan fyra olika svarsalternativ som motsvarar en gradering.
Figur 19: Externa besökares respons.
Av 58 respondenter var det 46 som hade svarat ja på fråga 2:a och därför kunde besvara
fråga 2:b (se bilaga 6). Av 46 respondenter uppgav:
•
0 respondenter att de externa besökarna var negativa
•
2 respondenter (4 % av 45 respondenter eller 3 % av 58) att de externa besökarna inte
visat någon respons
•
27 respondenter (59 % av 45 respondenter eller 47 % av 58) att de externa besökarna
var lite positiva till Formgivningssidan
(Antal sidor totalt: 100)
65
•
17 respondenter (37 % av 45 respondenter eller 29 % av 58) att de externa besökarna
var mycket positiva till Formgivningssidan.
Av resultatet kan man utläsa att av 46 respondenter uppgav:
•
44 respondenter (96 % av 45 respondenter eller 76 % av 58) att de externa besökarna i
någon mån var positiva till Formgivningssidan.
Även enkätens fråga 2:c mätte externa besökares respons ”Om du har svarat ja på fråga
2:a) och alltså visat webbplatsen för någon, med några få ord beskriv varför personen gav just
den responsen”. För komplett redovisning av svaren se bilaga 6. Gemensamt för flertalet svar
var att den externe besökaren ville se verksamheten. Av undersökningen framgår på flera sätt
att publicering av bilder är önskvärt. Svarsexempel:
•
”föräldrar tyckte det var kul att se vad man gör på lektionen” (enkät nr 17)
•
”tyckte det var intressant” (enkät nr 27)
•
”kul idé med webbplats som visar vad vi gjort” (enkät nr 34)
•
”Pappa var stolt över att se mina arbeten och tyckte att det var kul att se andra elevers
arbeten.” (enkät 43)
•
”Personen var imponerad över arbetena vi gjort och den positiva bild av arbetet som det
gav. Några vänner har blivit intresserade av ämnet.” (enkät nr 45)
•
”Mina modeller var fina, bra med en webbplats där man kan se vad vi gör” (enkät
nr 58).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren samstämmer för fråga 2:b och 2:c. Den allmänna inställningen från externa besökare
uppgavs vara positiv. 96 % av eleverna uppgav att de externa besökarna i någon mån var positiva till Formgivningssidan. Fråga 2:c hade ett öppet svar, gemensamt för flertalet svar var
att de ville se verksamheten.
6.4.6 Värdet av en webbplats för ett annat ämne
Frågeställningen i enkätens fråga 18:a var: ”Gällande andra ämnen. Skulle du vilja ha en
webbplats för andra ämnen, ungefär som den i ämnet formgivning?” Figur 20 visar fördelningen mellan fyra svarsalternativ som motsvarar en gradering.
Figur 20: Värdet av en webbplats för ett annat ämne.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
66
(Antal sidor totalt: 100)
•
•
•
11 respondenter (19 %) att de ser inget värde i en liknande webbplats för andra ämnen
19 respondenter (33 %) att de ser ett litet värde i en liknande webbplats för andra ämnen
20 respondenter (35 %) att de ser ett ganska stort värde i en liknande webbplats för
andra ämnen
•
7 respondenter (12 %) att de ser ett stort värde i en liknande webbplats för andra ämnen
•
1 respondent svarade blankt.
Av resultatet kan man utläsa att av 57 respondenter uppgav:
•
46 respondenter (81 %) att de i någon mån ser ett värde i en liknande webbplats för
andra ämnen.
Även enkätens fråga 18:b hade ungefär samma frågeområde. Den hade också en fråga med
ett öppet svar där respondenten uppmanades att med några ord förklara varför de ville ha en
webbplats för andra ämnen, ungefär som den i ämnet formgivning. Uppmaningen var formulerad: ”Förklara varför med några få ord”. För komplett redovisning av svaren se bilaga 6.
Gemensamt för flertalet svar var att respondenterna ville visa vad vi gör i verksamheten och
sina egna arbeten, vilket kräver bilder. Svarsexempel:
•
”kul att andra kan se vad vi gör” (enkät nr 6)
•
”fungerar för vissa ämnen” (enkät nr 7)
•
”svårt, finns inga lämpliga lektioner” (enkät nr 11)
•
”Intressant att se vad vi och andra gör under lektionerna” (enkät nr 12)
•
”Det händer inte så mycket nytt i andra ämnen” (enkät nr 24)
•
”det passar” (enkät nr 25)
•
”det blir roligare särskilt om man kan se vad vi gör och inte bara resultatet. Passar nog
inte alla ämnen” (enkät nr 53)
•
”skolan blir roligare när man ser vad vi gör” (enkät nr 58).
Enkätens fråga 19 var: ”Vad är det viktigaste för dig med en webbplats för ett visst ämne,
ungefär som den vi har för ämnet formgivning?” För komplett redovisning av svaren se bilaga 6. Bland svaren kan man utläsa två typer. Den övervägande delen representerar en positiv
inställning till sådana webbsidor för andra ämnen. Några svar uppvisar en tveksamhet till behovet, eller till värdet, av en sådan sida, där ämnets karaktär och innehåll har betydelse för inställningen. Svarsexempel:
•
”Kompisar se vad man gör” (enkät nr 1)
•
”kul att andra kan förstå arbetet och uppgifterna” (enkät nr 6)
•
”bilder gör att man bättre kommer ihåg den efter gymnasiet” (enkät nr 12)
•
”vad ämnet går ut på. Visa arbeten” (enkät nr 13)
•
”Kul design, bra innehåll, att man visar upp elevarbeten” (enkät nr 34)
•
”Man hänger med mer i vad vi håller på med och kan se andras arbeten. Det kan också
ge mer motivation att visa framfötterna på den lektionen.” (enkät nr 43)
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren indikerar att flertalet elever såg ett värde i en webbplats för ett annat ämne men att
värdet är avhängigt ämnets karaktär. Det var 81 % som uppgav att de i någon mån ser ett värde i en liknande webbplats för andra ämnen. De två frågorna med öppna svar, fråga 18:b och
fråga 19 redovisar också svar som indikerar att en webbplats för ett annat ämne skulle kunna
tillföra eleverna något värdefullt.
(Antal sidor totalt: 100)
67
6.4.7 Publicering av bilder från arbetsprocesserna
Frågeställning i enkätens fråga 13 var: ”Gällande bilder från klassrummet när ni jobbar – det
vill säga från processen – vill du ha fler eller färre sådana bilder?” Figur 21 visar fördelningen
mellan fyra svarsalternativ som motsvarar en gradering av intresset.
Figur 21: Publicering av bilder från arbetsprocesserna.
Av 58 respondenter var det 58 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 58 respondenter uppgav:
•
1 respondent (2 %) att de med bestämdhet ville ha färre sådana bilder
•
8 respondenter (14 %) att de ville ha färre sådana bilder
•
34 respondenter (59 %) att de ville ha fler sådana bilder
•
15 respondenter (26 %) att de med bestämdhet ville ha fler sådana bilder
Av resultatet kan man utläsa att av 58 respondenter uppgav:
•
49 respondenter (84 %) att webbplatsen borde ha fler bilder på verksamheten i övrigt.
Intervjuer: Frågeområde 1, undersökning D: ”Vill du ha bilder på verksamheten i övrigt?”
Respondenternas svar var, med något enstaka undantag, samstämmiga i att de ville ha sådana
bilder (se bilaga 2). Svarsexempel:
•
”Ja det är intressant att se hur vi jobbar.” (informant 1, intervju D).
•
”Jag skulle vilja se hur en modell tar form, hur arbetet växer fram.” (informant 4,
intervju D).
Vissa andra svar vid intervjuerna ansluter i högre eller lägre grad till intresset av att Formgivningssidan ska innehålla bilder från arbetsprocesserna. Frågan: ”Tycker du att en sådan
webbplats skulle göra ämnet Formgivning mer intressant, skulle det kunna tillföra dig något
av värde?” resulterade i vissa fall till sådana svar. Svarsexempel:
•
”Det kunde vara bra om man kan se vad vi gör, hur vi jobbar. När jag skulle bestämma
vilket gymnasium jag skulle gå i surfade jag runt och då hade jag önskat att det funnits
en sådan hemsida.” (informant 4, intervju B).
•
”Att man kan se vad vi gjort tidigare och vad vi kommer att göra.” (informant 8, intervju B).
68
(Antal sidor totalt: 100)
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren på fråga 13, där 84 % uppgav att de ville ha fler bilder på verksamheten i övrigt, samstämmer i hög grad med resultatet från intervjuerna från vilka det framkom ett uttalat intresse
för sådana bilder på Formgivningssidan.
6.4.8 Publicering av bilder på elevernas färdiga modeller/arbeten
Frågeställningen i enkätens fråga 14 var: ”Gällande bilder på färdiga modeller/arbeten. Vill du
ha fler eller färre sådana bilder?” Figur 22 visar fördelningen mellan fyra svarsalternativ som
motsvarar en gradering.
Figur 22: Bilder på färdiga modeller/arbeten.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
1 respondent (2 %) att de med bestämdhet ville ha färre sådana bilder
•
5 respondenter (9 %) att de ville ha färre sådana bilder
•
34 respondenter (59 %) att de ville ha fler sådana bilder
•
17 respondenter (30 %) att de med bestämdhet ville ha fler sådana bilder
•
1 respondent svarade blankt.
Av resultatet kan man utläsa att av 57 respondenter uppgav:
•
51 respondenter (89 %) att webbplatsen borde ha fler bilder på färdiga modeller/arbeten.
Intervjuerna: Frågeområde 2, undersökning B, ” På en sådan webbplats, vill du se bilder på
dina egna arbeten och dina kamraters arbeten? Respondenternas svar var samstämmiga i att
de ville ha sådana bilder (se bilaga 1). Svarsexempel:
•
”Det är en bra idé. Det är intressant att se vad de andra gör.” (informant 1, intervju B).
•
”Det är jätte intressant att se de andras arbeten.” (informant 7, intervju B).
•
”Klart jag vill se alla arbeten.” (informant 8, intervju B).
•
”I det här ämnet handlar det ju mycket om former och bilder och då behövs det nog
mycket bilder för att man ska förstå vad vi sysslar med.” (informant 9, intervju B).
Vissa andra svar vid intervjuerna ansluter i högre eller lägre grad till intresset av att Formgivningssidan ska innehålla bilder från arbetsprocesserna. Frågan: ”Har du något förslag på
(Antal sidor totalt: 100)
69
något annat du vill ha på en sådan webbplats?” resulterade i vissa fall till sådana svar. Svarsexempel:
•
”Bilder ger mycket information på kort tid så mycket bilder är bra och inte så mycket
text.” (informant 10, intervju D).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren på fråga 14 i enkäten, där 89 % uppgav att det att på Formgivningssidan borde finnas
fler bilder på färdiga modeller/arbeten, samstämmer i hög grad med resultatet från intervjuerna från vilka det framkom ett uttalat intresse för sådana bilder på Formgivningssidan.
6.4.9 Publicering av bilder på upphovsmannen
Frågeställningen i enkätens fråga 15 var: ”Gällande bilder på personerna som gjort modellen.
Vill du ha fler eller färre bilder som visar personen bakom arbetet?” Figur 23 visar fördelningen mellan fyra svarsalternativ som motsvarar en gradering av hur stort intresset var av fler
bilder på upphovsmannen.
Figur 23: Publicering av bilder på upphovsmannen.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
6 respondenter (11 %) att de med bestämdhet ville ha färre sådana bilder
•
17 respondenter (30 %) att de ville ha färre sådana bilder
•
24 respondenter (42 %) att de ville ha fler sådana bilder
•
10 respondenter (18 %) att de med bestämdhet ville ha fler sådana bilder
•
1 respondent svarade blankt.
Av resultatet kan man utläsa att av 57 respondenter uppgav:
•
34 respondenter (60 %) att webbplatsen borde ha fler bilder på upphovsmannen.
Intervjuerna: Frågeområde 3, undersökning B och frågeområde 3, undersökning D, frågan
löd: ”Vill du att man på bilderna ska se personen som gjort objektet?” Respondenternas svar
var samstämmiga i att de ville ha sådana bilder, dock med något enstaka undantag där det
bland annat kunde framgå en viss tvekan inför att själv avbildas (se bilagorna 1 och 2).
Svarsexempel:
•
”Självklart, det är ju då det blir intressant.” (informant 1, undersökning B).
•
”Jag vill så klart se vem som gjort det men det är inte alltid lika kul att själv vara med på
bild. (informant 2, undersökning B).
70
(Antal sidor totalt: 100)
•
•
•
•
•
”Personen bakom är ju bra, då kan man ju snacka med dom om hur dom har gjort. (informant 8, undersökning B).
”Ja jag vill se vem som ligger bakom arbetet.” (informant 1, undersökning D).
”Ja men man ska väl kunna säga ifrån om man inte vill vara med på bild.” (informant 5,
undersökning D).
”Det beror väl på vad man gjort, jag menar hur arbetet ser ut.” (informant 6, undersökning D).
”Det blir mer intressant när man ser personen..” (informant 10, undersökning D).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren på fråga 15, där 60 % uppgav att det att på Formgivningssidan borde finnas fler bilder
på upphovsmannen, samstämmer i hög grad med resultatet från intervjuerna. Det tycks finnas
en viss tvekan till att själv finnas med på bild samtidigt som det framkommer ett starkt intresse av att se upphovsmannen.
6.4.10 Publicering av upphovsmannens namn
Frågeställningen i enkätens fråga 16 var: ”Gällande namn på personerna som gjort modellen.
Vill du att man ska visa namnet på den som gjort arbetet?” Figur 24 visar fördelningen mellan
fyra svarsalternativ som motsvarar en gradering av hur stort intresset var av att på upphovsmannens namn skulle publiceras på Formgivningssidan.
Figur 24: Publicering av upphovsmannens namn.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
15 respondenter (26 %) att de med bestämdhet inte ville ha namnet publicerat
•
22 respondenter (39 %) att de inte ville ha namnet publicerat
•
10 respondenter (18 %) att de ville ha namnet publicerat
•
10 respondenter (18 %) att de med bestämdhet ville ha namnet publicerat
•
1 respondent svarade blankt.
Av resultatet kan man utläsa att av 57 respondenter uppgav:
•
37 respondenter (65 %) att de ville att upphovsmannens namn inte ska publiceras.
Intervjuerna: Frågeområde 4, undersökning D, där frågan löd: ”Ska era namn publiceras så
att besökaren ser namnet på upphovsmannen?” Respondenternas svar var samstämmiga i att
de ville att upphovsmannens namn inte ska publiceras (se bilaga 2). Svarsexempel:
(Antal sidor totalt: 100)
71
•
•
•
•
•
”Nej, inga namn” (informant 1, undersökning D).
”Nej tack, absolut inga namn då kan man ju söka via google.” (informant 3, undersökning D).
”Självklart inte, då blir det för nära.” (informant 7, undersökning D).
”Nej.” (informant 8, undersökning D).
”Namnet behövs inte.” (informant 10, undersökning D).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren på fråga 16, där 65 % uppgav att upphovsmannens namn inte skulle publiceras på
Formgivningssidan, samstämmer delvis med resultatet från intervjuerna. Vid intervjuerna
framkom en något tydligare negativ inställning där ingen var positiv till publicering av upphovsmannens namn. Vid enkäten ville 36 % ha namnet publicerat och av dess ville 18 % ha
det publicerat med bestämdhet.
6.4.11 Publicering av elevens egna funderingar och analyser,
till exempel genom rapporter
Frågeställningen i enkätens fråga 17 var: ”Gällande rapporterna. Ni skriver ju en rapport som
lämnas in för varje arbete. Tycker du att rapporten ska läggas ut på webbplatsen?” Figur 25
visar fördelningen mellan fyra svarsalternativ som motsvarar en gradering av hur stort intresset var av att på Formgivningssidan publicera elevernas funderingar och analyser.
Figur 25: Publicering av elevrapporter.
Av 58 respondenter var det 57 som besvarade frågan (se bilaga 6). Av dessa 57 respondenter uppgav:
•
27 respondenter (47 %) att de med bestämdhet inte ville ha rapporterna publicerade
•
21 respondenter (37 %) att de inte ville ha rapporterna publicerade
•
4 respondenter (7 %) att de ville ha rapporterna publicerade
•
5 respondenter (9 %) att de med bestämdhet ville ha rapporterna publicerade
•
1 respondent svarade blankt.
Av resultatet kan man utläsa att av 57 respondenter uppgav:
•
48 respondenter (84 %) att de ville att rapporterna inte publiceras.
Intervjuerna: Frågeområde 5, undersökning D, där frågan löd: ”Ska era rapporter med tankar och analyser av egna arbeten också publiceras?” Respondenternas svar var samstämmiga
72
(Antal sidor totalt: 100)
i att de ville att rapporterna inte skulle publiceras. Dock var det några som uppgav att de gärna
ville läsa andras rapporter men att inte alla skulle läsa deras egna (se bilaga 2). Svarsexempel:
•
”Nej, det blir för personligt då.” (informant 1, undersökning D).
•
”Skulle vara intressant att läsa de andras men jag vill inte att hela världen ska läsa min.”
(informant 2, undersökning D).
•
” Det skulle kännas lite jobbigt att veta att min rapport kan läsas av alla.” (informant 4,
undersökning D).
•
”Nej” (informant 8, undersökning D).
•
”Det skulle vara intressant att läsa andras men jag tror inte så många vill att deras texter
ska läggas ut.” (informant 10, undersökning D).
S VA R E N S G R A D AV S A M S T Ä M M I G H E T
Svaren på fråga 17, där 84 % uppgav att rapporter med tankar och analyser av egna arbeten
inte skulle publiceras på Formgivningssidan, samstämmer i ganska hög grad med resultatet
från intervjuerna. Man kan lägga märke till att vid enkäten framkom att 16 % ville ha rapporterna publicerade och dessa var det 9 % som med bestämdhet ville ha dem publicerade. Vid
intervjuerna var samtliga negativa till sådan publicering av egna rapporter men att vissa gärna
ville läsa de andras rapporter.
6.4.12 Uppfattningen gällande publicering av översikter
på de moment/uppgifter kursen omfattar
Gällande frågeområde 6 i undersökning D (intervju), där frågan löd: ”Vill du ha en översikt på
de uppgifter kursen omfattar?” Respondenternas svar var samstämmiga i att de på något sätt såg
ett värde i att få en översikt på kursens moment och uppgifter (se bilaga 2). Svarsexempel:
•
”Ja det är skönt att ha koll.” (informant 1, undersökning D)
•
”Kunde vara bra eftersom man ser helheten.” (informant 2, undersökning D)
•
”Kanske är det bra.” (informant 5, undersökning D) [just denna var den enda som var
lite tveksam och inte lika uttalat positiv som de övriga]
•
”Det skulle vara bra, då förstår man tanken med ämnet bättre.” (informant 6,
undersökning D)
•
”Ja och särskilt om man ser vad de olika uppgifterna är.” (informant 7, undersökning D).
6.4.13 Respondenternas uppfattning
gällande publicering av uppgiftsbeskrivningarna
Gällande frågeområde 2, undersökning D (intervju), där frågan löd: ”Vill du att uppgiftsbeskrivningarna ska ligga på webbplatsen?” Respondenternas svar var inte samstämmiga. Vissa
menade att uppgiftsbeskrivningen delas ju ut av läraren, andra att den kan hämtas på skolans
intranät [Vid gymnasiet användes en kommunikationsplattform kallad ”Fronter”] och ytterligare andra menade att det kunde vara bra att uppgiftsbeskrivningarna ligger på Formgivningssidan (se bilaga 2). Svarsexempel:
•
”Inte nödvändigt, de ligger ju på Fronter.” (informant 1, undersökning D)
•
”Kunde vara bra men vi får dem ju av dig.” (informant 2, undersökning D)
•
”Behövs väl inte men kunde vara bra för andra som kollar att få bättre koll på vad vi
egentligen gör.” (informant 4, undersökning D)
•
”Det är bra då vet man var de finns.” (informant 6, undersökning D)
•
” Det är ju bra att andra kan läsa vad vi gör.” (informant 10, undersökning D)
(Antal sidor totalt: 100)
73
6.4.14 Elevernas egna förslag till innehåll på webbplatsen
Gällande frågeområde 4, undersökning B (intervju) och frågeområde 7, undersökning D (intervju), där frågan löd: ”Har du något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats?” Respondenterna hade några förslag där sju svar av tjugo hade som gemensamt tema
att de ville se hur arbetena utvecklades och växte fram eller att de ville se: ”hur vi arbetar”. Av
tjugo svar förutsatte elva svar att bilder publicerades (se bilagorna 1 och 2). Svarsexempel:
•
”Kanske att man kan se en sorts plan för kursen.” (informant 1, undersökning B)
•
”Det kunde vara bra om man kan se vad vi gör, hur vi jobbar. När jag skulle bestämma
vilket gymnasium jag skulle gå i surfade jag runt och då hade jag önskat att det funnits
en sådan hemsida.” (informant 4, undersökning B)
•
”Betygskriterier kunde ju vara bra.” (informant 6, undersökning B)
•
”Mycket bilder så man ser hur vi jobbar.” (informant 7, undersökning B)
•
”Länkar till intressanta sidor med koppling till ämnet.” (informant 2, undersökning D)
•
”Att flera ämnen hade en egen plats. Och, att man ser hur vi jobbar.” (informant 3, undersökning D)
•
”Att man kan se hur ett arbete växer fram och kanske få lite idéer och tips.” (informant
4, undersökning D)
•
”Det skulle vara kul att kunna följa ett arbete från början till det är färdigt.” (informant 9,
undersökning D).
6.5 Gränssnittet
Eftersom det primära syftet med studien inte gäller gränssnittet så begränsades möjligheterna
att göra mer djupgående undersökningar gällande gränssnittets användbarhet. Med andra ord
– inom arbetets ramar fanns det inte utrymme för att med säkerhet mäta i vilken utsträckning
gränssnittet tillgodosåg Mårdsjö och Carlshamres246 beskrivning av International Standards
Organizations indelning av användbarhet. Den har tre delar: måluppfyllelse, effektivitet och
tillfredsställelse (detta avhandlas mer ingående under rubriken 5.2.1 ”Webbplatsens innehåll
och gränssnitt, dess användbarhet”). Dock kan man av undersökningens olika intervjuer, användartester och enkäten utläsa indikationer gällande gränssnittets användbarhet.
I detta avsnitt görs inga jämförelser mellan upplevd och uppmätt förändring. Syftet är (1) att
söka redovisa huruvida gränssnittet understödde synliggörandet eller ej, det vill säga gränssnittets användbarhet.; samt (2) att redovisa tillkomsten av gränssnittets tilltal i form, färg och text.
6.5.1 Tilltalet i ord och bild
Av undersökning E framkom att eftersom webbplatsen Formgivning har en viss kurs och två
speciella inriktningar som avsändare skulle det språkliga tilltalet vara mer personligt än Thorildsplans övriga sidor. Det ansågs också vara en fördel om eleverna och lärarna gemensamt var
avsändare även om kursen Formgivning vid Thorildsplans gymnasium var den mer officiella
avsändaren. Detta skulle åstadkommas genom att inte använda ett institutionellt tilltal. I stället
skulle Formgivningssidan tala till besökaren som till en vän. Vidare skulle det inte göras någon
egentlig skillnad på elever och lärare, det mer generella begreppet ”vi” skulle användas. Vissa
begrepp skulle undvikas: ”Elev”, där begreppet studerande var att föredra. ”Studera”, där begreppet arbeta var att föredra, ”Lärare” men där saknades förslag på ersättningsord.
Av undersökning F (se bilaga 3) framgår att sex informanter av sex uppgav att ett icke distanserat tilltal av typen ”du” och ”jag” med en vänskaplig ton var att föredra. Resultatet kan
sägas överensstämde med lärarlagets åsikter. Svarsexempel:
246
74
Mårsjö & Carlshamre 2000, s 45
(Antal sidor totalt: 100)
•
•
•
•
”Helt klart som en vän.” (informant 1, undersökning F)
”Du och jag blir bäst.” (informant 2, undersökning F)
”Mer som en vän det tror jag är något som de flesta gillar.” (informant 4, undersökning F)
”Det är ju en skola men jag tror att det blir bäst med närhet.” (informant 6, undersökning F).
6.5.2 Antalet bilder i förhållande till textmängden
Vid undersökning F, intervjuer med elever angående gränssnittet, delades frågan om antalet
bilder i förhållande till textmängden upp i två frågor. Fråga (1) löd: ”Är förhållandet bilder
och text lagom på startsidan, eller ska det vara fler/färre bilder?” Svarsexempel:
•
”Det ska helt klart vara mycket bilder men samtidigt ska man ju kunna läsa om vad vi
gör så det är rätt lagom som det är.” (informant 1, undersökning F)
•
”Kanske lite mycket text, jag tror att man inte orkar läsa men vissa vill nog veta mer så
det måste finnas text. Skulle man kunna lägga texten på andra sidor som man länkar
till?” (informant 3, undersökning F)
•
”Det är viktigt med text så att man får info.” (informant 4, undersökning F).
Fråga (2) löd: ”Är förhållandet bilder och text lagom på sidorna för temat: Karikatyr; från
papper och penna till gestaltning i lera, eller ska det vara fler/färre bilder?” (Sidorna för detta
tema fick representera typiska temasidor.) Av sex respondenter uppgav fem att de ville ha fler
bilder. Tre av dessa uppgav att de också ville ha mer text. Svarsexempel:
•
”Det är ju bilderna man vill se men samtidigt vill man läsa lite. Kanske att det skulle
kunna vara lite mer text men också fler bilder.” (informant 1, undersökning F)
•
”Bilder säger mycket, särskilt om de är tagna i stunden och inte arrangerade.” (informant 2, undersökning F)
•
”Lite mer text och fler bilder.” (informant 4, undersökning F)
•
”Ja men mer av båda.” (informant 5, undersökning F).
Vid andra intervjuer framgick att eleverna ville ha mycket bilder, ingen kommentar gällde
att de ville ha mer text. En fråga i undersökning B och D som gav sådana svar var: ”Har du
något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats?” Svarsexempel:
•
”Mycket bilder så man ser hur vi jobbar.” (informant 7, undersökning B)
•
”Bilder, mycket bilder bara, det är bra.” (informant 1, undersökning D)
•
”Bilder ger mycket information på kort tid så mycket bilder är bra och inte så mycket
text.” (informant 10, undersökning D).
6.5.3 Bildernas storlek i bredd och höjd
Vid undersökning F, intervjuer med elever angående gränssnittet, delades frågan om bildernas
storlek i bredd och höjd upp i två frågor. Av sex respondenter uppgav samtliga sex att bilderna
var lagom stora. Fråga (1) löd: ”Är bilderna lagom stora på startsidan?” Svarsexempel:
•
”Bilderna är bra och man ska kunna klicka på dem för en större version, det är perfekt
som det är nu.” (informant 1, undersökning F)
•
”Storleken är bra” (informant 3, undersökning F)
•
”Det måste finnas plats för text så bilderna är lagom stora.” (informant 4, undersökning F).
Fråga (2) löd: ”Är bilderna lagom stora på temasidan: Karikatyr; från papper och penna till
gestaltning i lera?” (Sidorna för detta tema fick representera typiska temasidor.) Av sex respondenter uppgav fem att bilderna var lagom stora. Svarsexempel:
•
”Det är bra som det är.” (informant 1, undersökning F)
•
”Bilderna är lagom stora.” (informant 4, undersökning F).
(Antal sidor totalt: 100)
75
6.5.4 Logotyp i webbplatsens huvud
Vid undersökning C, intervju med skolledare, framkom att Gymnasiets symbol/logo skulle
ingå i huvudet på Formgivningssidan men också att huvudet till viss del kunde avvika från
huvudet på Gymnasiets webbplats. En av orsakerna till det var att den navigering som gymnasiets startsida hade i sitt huvud inte skulle ingå på webbplatsen Formgivning. Vidare var det
ämnet Formgivning som skulle vara avsändare och gymnasiet skulle vara som en paraplyorganisation. Därför skulle kursens namn framhävas så att det tydligt framgick att det var ämnet formgivning samt dess elever och lärare som var avsändare. Dessutom, om resultatet/effekten med webbplatsen (undersökningen) blev positivt ansågs det kunna bli aktuellt för
andra ämnen att också ha en snarlik webbplats. Med en startsida för gymnasiet och under den
ett antal ämnessidor, som var och en hade ett mer personligt tilltal, skulle känslan av en
paraplyorganisation bli ännu tydligare.
Två olika förslag till huvuden utformades (se bilaga 8) och presenterades för eleverna och
lärarkollegiet, alternativ A och alternativ B. Genom samtal och omröstning beslutades om alternativ B. Svarsexempel från elevintervju: ”A är kraftig och tydlig men kanske att den tar
över för mycket, jag väljer nog B, den är mer diskret.” (informant 4, undersökning F)
De flesta elever gav kortfattade svar. Av sex respondenter uppgav fyra alternativ B, en
uppgav alternativ A och en kunde inte välja. Resultatet från elevintervjuerna kan sägas överensstämma med lärarlagets åsikter gällande webbplatsens huvud.
6.5.5 Layouten, satsytans uppbyggnad
Av undersökning C, intervjun med skolledaren, framkom att Formgivningssidan skulle ha en
layout som delvis överensstämde med gymnasiets webbplats. I huvudet skulle logotypen finnas med. Navigeringen skulle tas bort eftersom den var databasbaserad och därför inte skulle
fungera eftersom Formgivningssidan skulle begränsas till att vara skriven i html. Startsidan till
gymnasiets webbplats hade tre lika breda kolumner samt en smal kolumn längst till vänster
med en del länkar. Övriga sidor hade i regel två kolumner.
Formgivningssidan skulle domineras av bilder som visar processer och färdiga arbeten.
Textmängden skulle vara betydligt mindre än på gymnasiets webbplats. Formgivningssidan
skulle alltså ha betydligt fler bilder än gymnasiets webbplats och därför kunde den ha en mer
fri layout i satsytan där bildernas naturliga form kunde få mer fritt spelrum. Det innebar att systemet med kolumner delvis skulle upplösas. Formgivningssidans startsida skulle dock ha ett
system av kolumner med en navigering i kolumnen längst till vänster (se bilaga 10).
Bildernas format i bredd och höjd skulle vara så som den första provversionen av Formgivningssidan där bilderna följde ett griddsystem som byggde på sju kolumner där varje kolumn var 107 pixlar bred med ett avstånd på 12 pixlar mellan kolumnerna. Bilderna hade en
ram på en pixel. På de olika momentens egna sidor kunde därför bilderna variera i bredd och
ha en bredd som bredast var 818 pixlar (med bildram blev det 820 pixlar, det vill säga hela
satsytan), och som smalast var 105 pixlar (med bildram blev det 107 pixlar). Bildernas höjd
anpassades till omständigheterna (se bilaga 10).
Av undersökning E framkom att den bildkolumn som var placerad längst till vänster på
gymnasiets startsida skulle tas bort. Eftersom webbplatsen Formgivning skulle innehålla ett
stort antal bilder menade man att det kunde uppstå en olämplig konkurrens med bildkolumnen. Vidare ansåg lärarkollegiet att ramar skulle användas för att markera och avgränsa kolumnerna på Formgivningssidans startsida. Brödtexten skulle vara placerad i den mittersta
kolumnen och menyn i kolumnen längst till vänster. På så sätt skulle en större tydlighet
uppnås, menade man.
76
(Antal sidor totalt: 100)
Vid undersökning F, intervjuer med elever angående gränssnittet, delades frågeområdet
med satsytan upp i tre frågor. Fråga (1) löd: ”Vad anser du om satsytans uppbyggnad på startsidan med tre kolumner där texten är placerad i mitten?” Svarsexempel:
•
”Den lösningen är bra.” (informant 1, undersökning F)
•
”Hur skulle det vara med två kolumner?” (informant 3, undersökning F)
•
” Tre kolumner är bra och jag gillar att den i mitten är lite bredare och att det är där man
läser.” (informant 4, undersökning F)
•
”Det är bra så.” (informant 6, undersökning F)
Fråga (2) löd: ”Ska navigeringen vara kvar i kolumnen längst till vänster eller vill du placera den någon annan stans?” Svarsexempel:
•
”Den ligger bra där den är men man skulle kunna pröva att lägga den i toppen i mitten
fast då måste man kanske bygga om huvudet.” (informant 1, undersökning F)
•
”Bra där den är, känns naturligt (informant 2, undersökning F)
•
”Ofta ligger den till vänster eller högst upp. Det är bra till vänster.” (informant 4, undersökning F)
•
”Fungerar som det är, låt den vara placerad där.” (informant 6, undersökning F)
Fråga (3) löd: ”Vad anser du om kolumnen längst till höger med sektionen På gång just
nu?” Av sex respondenter uppgav samtliga sex att den är bra. Två stycken påpekade att den
måste uppdateras ofta för att fylla funktionen att visa att nu har det lagts ut något nytt.
•
”Bra, den fyller sin funktion.” (informant 1, undersökning F)
•
”Det är väl bra att man ser vad som är aktuellt.” (informant 2, undersökning F)
•
”Om den uppdateras ofta är det bra.” (informant 3, undersökning F)
•
”Perfekt att snabbt kunna se när det läggs ut något nytt men då måste den också uppdateras.” (informant 6, undersökning F)
6.5.6 Webbplatsens bredd i browserfönstret
Vid undersökning C, intervjun med skolledaren, framkom följande: Thorildsplans gymnasiums
webbplats hade en satsyta som var 771 pixlar bred i browserfönstret. Webbplatsen hade en bildkolumn till vänster om satsytan och med den inräknad blev bredden i browserfönstret 913 pixlar. Bildkolumnen behövde inte tas med på Formgivningssidan. Formgivningssidans bredd i
browserfönstret bestämdes till 820 pixlar.
6.5.7 Teckensnittens typ och storlek
Av undersökning C, intervjun med skolledaren, framkom att Formgivningssidan skulle ha
samma teckensnitt som gymnasiets webbplats, det vill säga Verdana, ritat av Matthew Carter247. Vidare att tecknets grad inte behövde vara det samma.
Av undersökning E framkom att lärarkollegiet gav direktiv om att brödtexten skulle ökas från
9 punkter till 11 punkter i de större textmassorna. Man menade att det skulle öka läsbarheten.
Vid undersökning F, intervjuer med elever angående Formgivningssidans gränssnitt, uppgav sex respondenter av fyra att det var bra storlek på texter och rubriker. Svarsexempel:
•
”Det är bra” (informant 1, undersökning F)
•
”Fungerar som det är.” (informant 3, undersökning F)
•
”Om man kan ha större text så kanske det blir ännu lättare att läsa.” (informant 4, undersökning F)
•
”Kanske, men vet inte riktigt.” (informant 5, undersökning F)
247
Will-Harris (2008)
(Antal sidor totalt: 100)
77
6.5.8 Färger
Gymnasiets webbplats var uppbyggd kring färgerna grått (R 206, G 206, B 206), ljusgrått (R
237, G 237, B 237), mörkrött (R 151, G 43, B 31), ljusgul/beige (R 255, G 225, B 145),
orange (R 255, G 204, B 51), svart och vitt.
Av undersökning C framkom att ovanstående färger skulle användas på Formgivningssidan. Dock fick den mörkröda en lite mindre smutsigt röd nyans och blev mer tydligt röd (R
196, G 0, B 0).
6.5.9 Användartester
Genom undersökning G, användartesterna (bilaga 4), försökte jag mäta gränssnittets användbarhet. Det var möjligt att lösa uppgifterna med ett totalt antal på 10 klick och 3 scrollningar.
De tre användarna förbrukade totalt 41 klick och 12 scrollningar. Det gav medelvärdena 13,6
klick och 4 scrollningar. Medelvärdet i antalet felklick var 3,6 klick och medelvärdet i antalet
felscrollningar var 0,33 felscrollningar. Samtliga uppgifter löstes med några felklick där antalet felklick bör kunna anses vara på en nivå som inte motverkade synliggörandet.
Användbarheten: Även om antalet användartester var få (tre stycken) så gav de värdefull
information. De gav tämligen samstämmiga uppgifter och bidrog därför i någon mån till att
bekräfta gränssnittets användbarhet. Även om det självklart kunde göras bättre så framstod
gränssnittet som användbart och att det faktiskt understödde synliggörandet.
Måluppfyllelsen: Undersökning (B) frågeområden 2-4 och undersökning (D) frågeområdena 1-7 gav information om vilket innehåll webbplatsen skulle ha för att målet med ett besök
skulle uppfyllas. Denna information låg till grund för webbplatsens innehåll. Av resultatet från
enkätundersökningen (H) fråga 2b kan man med viss försiktighet utläsa att måluppfyllelsen
tillgodosågs.
Effektiviteten: Användartesterna genomfördes med två elever och en extern person och det
ger ett för litet underlag för ett erhålla ett tillförlitligt resultat. Dock kunde man utläsa indikationer på att gränssnittet tillgodosåg effektivitetskriterierna. Antalet felklick var få eftersom
den tid och de resurser som användes för att finna den eftersökta informationen inte var omfattande.
Tillfredsställelsen: Vid användartesterna, undersökning (G), sa besökarna sig vara nöjda
(tillfredsställda) med besöket. De sa att de fann vad de sökte vilket i första hand var bilder.
Resultatet av enkätundersökning (H), fråga 1b bekräftar just detta med bilder på egna och
andras arbeten, se bilaga 6, fråga 1b. Enkätundersökning (H), fråga 5 bekräftar också detta,
samt figur 9 där det framgår att 84 % kollade bilder på egna arbeten och att 81 % kollade bilder på andras arbeten.
Intuitiviteten: Användarna knäckte tidigt webbplatsens kod.
•
Två av tre användare förstod och använde genast menyn med länkar till de olika sidorna
•
En användare började använda menyn först vid uppgift två
•
De länkar som var placerade överst till vänster, omedelbart under huvudet, användes vid
första tillfället av två av tre användare
•
En användare började använda dessa länkar först vid uppgift två.
Det bör kunna tyda på att gränssnittets nivå av intuitivitet inte motverkat synliggörandet.
Pedagogisk och självlärande: De användare som vid första uppgiften inte använde en tänkt
funktion för att lösa uppgiften använde den vid nästa uppgift. Det bör kunna tyda på att gränssnittets nivå av att vara självlärande inte motverkat synliggörandet.
Förutsägbarheten: Användarnas kommentarer visade att de uppfattade sidan som förutsägbar. Detta gällde till exempel när de sökte information som e-postadress och telefonnummer
78
(Antal sidor totalt: 100)
och när de skulle gå till gymnasiets webbplats använde de logotypen i övre vänstra hörnet.
Exempel på kommentarer:
•
”Det borde vara den som är överst”. (användare 3, moment 5:c, undersökning G) (uppgiften var: ”lokalisera den information som besvarar frågan: Vad heter det kursmoment
som senast erhållit en sida med nytt innehåll?”).
6.6 Sammanfattning av resultatet
Nedan en sammanfattning av resultaten av de olika undersökningarna där jag söker redogöra
för huruvida de olika metoderna och undersökningarna samstämmer.
6.6.1 Jämförelser mellan upplevd och mätbar förändring gällande prestationen
Av betygsdokumentationerna framgår att betygen höjdes något från vår- till höstterminen för
årskullen 2008/2009. Vid en jämförelse med tidigare årskullar framgår att det brukar finnas en
ökning från vår- till hösttermin och att denna höjning förstärktes något för årskullen
2008/2009.
Enligt intervjuerna upplevde eleverna det som att Formgivningssidan skulle ha inverkan på
prestationerna men att den inte skulle vara stor. Upplevelsen av omfattningen av denna inverkan förändrades över tid där upplevelsen av Formgivningssidans positiva inverkan tycktes
öka något. Från intervjuerna finns det indikationer på att eleverna upplevde det som att inverkan var lite större på kamraternas prestationer än på den egna. Av resultatet från enkätundersökningen framgår att elevernas uppfattning om Formgivningssidans inverkan på kamratens
prestation var lika stor som inverkan på den egna prestationen.
Av resultatet från enkäten framgår att majoriteten anser att Formgivningssidan påverkar:
arbetslusten (93 %), viljan att verkligen göra sitt bästa (76 %), inspirationen (77 %), kamraternas vilja att göra sitt bästa (75 %), viljan att färdigställa ett arbete (78 %). Av resultatet från
enkäten tycks det vara så att mer än 75 % av eleverna upplevde det som att Formgivningssidan hade en positiv inverkan på kvaliteten på de arbeten de utförde och de uppgifter de löste.
Det finns alltså anledning att bedöma det som att det råder en viss samstämmighet mellan
upplevd och mätbar förändring gällande prestationen.
6.6.2 Jämförelser mellan upplevd och mätbar förändring gällande närvaron
Undersökningens olika metoder uppvisar olika resultat gällande förändringen av närvaron där
skillnaden tycks vara störst mellan intervjuerna och enkäten. Skillnaden kan bero på att intervjuerna genomfördes i början och mitten av perioden för studien medan enkätundersökningen
genomfördes i slutet av perioden. Vidare var enkäten anonym medan intervjuerna genomfördes av den betygssättande läraren. Den andra läraren satte betyg på sina elever men samtidigt visste eleverna att betygen sattes i samråd mellan lärarna så den skillnaden får bedömas
ha haft ringa betydelse.
Av närvarodokumentationerna framgår att närvaron inte förändrades från höst- till vårtermin
för årskull 2008/2009. Dock kan man utläsa att den ökning av frånvaron från vår- till höstterminen som tidigare årskullar uppvisat uteblev för årskullen 2008/2009. Min bedömning är att det
kan tolkas som att frånvaron minskade, det vill säga att närvaron ökade i förhållande till kontrollgrupperna.
Enligt intervjuerna upplevde eleverna det som att Formgivningssidan knappast skulle påverka närvaron positivt.
Av resultatet från enkäten framgår att eleverna upplevde det som att Formgivningssidan inverkade på närvaron där 86 % ansåg att den egna närvaron påverkades positivt. Dock föreligger
(Antal sidor totalt: 100)
79
en skillnad på 11 % i uppfattningen om Formgivningssidans inverkan på den egna och på kamraternas närvaro där 75 % ansåg att kamraterna närvaro påverkades positivt.
Det råder viss samstämmighet mellan närvarodokumentationerna och resultatet från enkäten medan resultatet från intervjuerna avviker.
6.6.3 Sammanfattning av resultaten
från intervjuerna och enkäten gällande Formgivningssidans innehåll
Av två skäl sökte jag klarhet i vilken information respondenterna ville ha på Formgivningssidan. Det ena skälet var att jag ville få insikt i huruvida innehållet motsvarade deras behov/önskemål eller ej, annars kunde eventuellt effekten av webbplatsens synliggörande utebli.
Det andra skälet var att om denna studie inspirerar till framtida undersökningar kunde det
eventuellt tillföra kunskap om vilket innehåll elever önskar på en dylik webbplats.
1
Samtliga respondenter ville ha kvar Formgivningssidan
2
Flertalet (79 %) visade Formgivningssidan för en extern person och den allmänna inställningen till Formgivningssidan var positiv hos dessa externa besökare
3
Flertalet (81 %) respondenter såg ett värde i en snarlik webbplats för ett annat ämne
men att värdet var avhängigt ämnets karaktär.
Vidare, av svaren från enkätundersökningen samt från intervjuerna framgår att eleverna
ansåg att:
1
bilder på verksamheten i övrigt skulle visas i ökad omfattning
2
uppgiftsbeskrivningar inte behövde publiceras men att det samtidigt fanns värde i att de
var tillgängliga
3
bilder på upphovsmännen skulle publiceras
4
namnet på upphovsmännen inte skulle anges
5
respondenternas egna funderingar och analyser, till exempel genom rapporter, inte
skulle publiceras
6
översikt på de uppgifter kursen omfattar, en sorts kursplan, bör finnas
7
Egna förslag – några egna förslag kom upp där man kunde utläsa att fler bilder var
önskvärt och två respondenter föreslog ungefär samma sak: det vore intressant att följa
hur elevarbeten utvecklas, det vill säga att processen exponeras.
6.6.4 Externa besökare
Av resultatet från enkätundersökningen framgår att eleverna visade Formgivningssidan för
familj och vänner. Vidare kontaktade externa organisationer gymnasiet och enligt uppgift
hade denna kontakt i vissa fall initierats av Formgivningssidan. Verksamheten i formgivning
med utställningen på Arkitekturmuseet medförde uppmärksamhet från Trafikkontoret, Riksutställningar, Norsk Form och ITS World Congress. Dessa organisationer hade besökt Formgivningssidan bland annat för att hämta information i form av pdf-filer och för att genom bilder och texter ta del av verksamheten.
I vilken omfattning Formgivningssidan haft externa besökare går inte att utläsa av tillgänglig data. Det som framgår är att en klar majoritet av respondenterna visat Formgivningssidan
för externa personer. 58 av 58 möjliga besvarade enkätens frågan 2:a, som löd ”Har du visat
webbplatsen för någon person utanför skolan, till exempel föräldrar eller kamrater?” 79 %
hade visat Formgivningssidan för någon extern person och 45 % hade visat den vid minst två
tillfällen (se bilaga 6 och figur 18).
Svaren på fråga 2:b) bekräftade också att det fanns externa besökare. Den frågan mätte elevens uppfattning av responsen hos personen/besökaren som respondenten visade sidan för.
80
(Antal sidor totalt: 100)
Denna fråga besvarades av 44 respondenter och 96 % av dem upplevde det som att besökaren
var positiv och av dessa upplevde 37 % att de var mycket positiva (se figur 19).
Fråga 6) ”Om du har visat webbplatsen för någon eller några personer utanför skolan, varför visade du den?” hade flera alternativa svar. Svaren på denna fråga bekräftade också att
Formgivningssidan haft externa besökare. Av 58 respondenter erhölls 102 svar på denna fråga, Det fanns fem svarsalternativ där respondenten kunde välja ett eller flera. Totalt skulle det
kunnat ge 290 svar. Det svarsalternativ som fick högst svarsfrekvens var: ”respondenten ville
visa vad vi gör i verksamheten” 64 %. Intressant är svarsalternativet ”personen utanför skolan
tog initiativet” där 22 % angav detta som anledning (se figur 10).
6.6.5 Sammanfattning av resultatet gällande Formgivningssidans gränssnitt
Gränssnittets användbarhet utvärderades genom så kallade användartester som på grund av ett
allt för litet antal testpersoner inte ger ett säkert resultat (användartesterna redovisas mer ingående under rubriken 5.4.8 ”Undersökning (G), användartester av gränssnittet”). Dock indikerar resultatet att gränssnittet i någon mån tycks understödja synliggörandet. Utvärderingen av
gränssnittets användbarhet vill jag dela in i sex delområden som delvis utgår från Mårdsjö och
Carlshamre248: (1) Enligt användartesterna är gränssnittet sådant att användaren uppnår målet
med besöket, det som Mårdsjö och Carlshamre kallar ”måluppfyllelse”, (2) med viss osäkerhet kan man säga att gränssnittet är effektivt, det som Mårdsjö och Carlshamre kallar ”effektivitet”, (3) enligt testpersonerna var besöket tillfredsställande, det Mårdsjö och Carlshamre kallar ”tillfredsställelse”, (4) av användartesterna framkom att gränssnittet erbjöd en intuitivitet
som tycktes understödja synliggörandet, (5) vidare framkom att gränssnittet tycktes vara pedagogiskt och självlärande samt slutligen (6) att gränssnittet erbjöd en förutsägbarhet som understödde synliggörandet.
7 Diskussion
Denna studie har flera delar. Huvudsyftet med studien gäller elevernas personliga upplevelse
av den förändring synliggörandet åstadkommer. En andra del handlar om webbplatsens
gränssnitt och dess innehåll. Dessa olika delar vill jag avskilja från varandra.
Eleverna upplevde det som att Formgivningssidans synliggörande hade betydelse för deras
prestationer och att denna inverkan var något större för kamraterna än för dem själva. Tidsaspekten tycks haft betydelse för elevernas upplevelser där Formgivningssidans inverkan blev
allt tydligare över tid. De tidigare intervjuerna uppvisade att synliggörandet hade mindre betydelse än de senare intervjuerna där de senare hade högre grad av samstämmighet med de övriga
metodernas resultat. Av intervjuerna framgår att eleverna upplevde det som att inverkan var
större på kamraternas prestation än på den egna. Vid en jämförelse med enkätundersökningen
framgår det ännu mer tydligt att eleverna upplevde det som att Formgivningssidan hade positiv
inverkan på kvaliteten på deras arbeten. Av resultatet från enkäten tycks det vara så att mer än
75 % av eleverna upplevde det som att Formgivningssidan hade en positiv inverkan på kvaliteten på de arbeten de utförde och de uppgifter de löste. Av betygsdokumentationen framgår att
betyget höjdes från höst- till vårtermin. Formgivningssidans betydelse för detta är inte möjligt att
fastställa men den kan ha haft betydelse. Man kan konstatera att det råder viss samstämmighet
mellan den del av den upplevda förändringen som redovisas i enkätundersökningen och den
248
Mårdsjö & Carlshamre 2000
(Antal sidor totalt: 100)
81
mätbara förändringen i form av betygsdokumentationerna. Resultatet från intervjuerna är något
avvikande där inverkan på kvaliteten på arbete upplevdes som mindre.
Gällande närvaron råder större osäkerhet. Det finns viss samstämmighet mellan den del av
den upplevda förändringen som redovisas i enkätundersökningen och den mätbara förändringen i form av närvarorapporteringen men resultatet från intervjuerna avviker dock; Formgivningssidans inverkan på närvaron upplevdes vara obetydlig. Enligt enkätundersökningen upplevde eleverna att Formgivningssidan tydligt hade betydelse för närvaron där 86 % ansåg att
den egna närvaron påverkades positivt. Vid en jämförelse med tidigare årgångar framgår av
närvarodokumentationen att närvaron för årskullen 2008/2009 ökade från höst- till vårtermin.
Tidigare årgångar hade en lägre närvaro under vårterminen än under höstterminen. Denna
minskning uteblev och kan utläsas som en relativ ökning. Det är inte omöjligt att Formgivningssidan haft betydelse för detta men i vilken omfattning går inte att fastställa.
Webbplatsens innehåll och gränssnitt hade betydelse för synliggörandet och resultatet av de
olika undersökningarna påvisade hög grad av samstämmighet. Det framgick att eleverna ville
ha mycket bilder både på arbeten och verksamheten i övrigt, och det påtalades att behovet av
bilder kunde påverkas av ämnets karaktär. Eleverna ville inte att deras namn skulle publiceras
utan de ville vara anonyma även som upphovsmän. Vidare ville de inte att deras egna tankar
och reflektioner skulle publiceras, som till exempel deras rapporter. Det framkom att det skulle vara av värde om det fanns en kursplan tillgänglig på webbplatsen där man kunde utläsa de
olika momenten för terminen. Eleverna visade Formgivningssidan för familj och vänner och
upplevde att deras vänner uppskattade besöket. Av användartesterna kan man med viss försiktighet utläsa att gränssnittets design har understött Formgivningssidans synliggörande. Man
kan dela in gränssnittets användbarhet i delområden där de väsentligaste är måluppfyllelse, effektivitet och tillfredsställelse. Av användartesterna framgick att dessa tre någorlunda väl tillgodosågs. En webbplats kan följaktligen vara ett lämpligt media för att synliggöra eleverna i
skolan.
7.1 Elevernas upplevelse av synliggörandet
Som tidigare nämnts medger inte arbetets design att jag kan fastställa i vilken omfattning elevernas upplevelser är orsakade av Formgivningssidans synliggörande. Oavsett detta vill jag
göra en analys utifrån den presenterade teoretiska referensramen och söka beskriva omständigheter som kan ha betydelse för elevernas upplevelser samt bättre försöka förstå samstämmigheten eller avsaknaden av samstämmighet mellan upplevd och mätbar förändring. Då finner jag anledning att resonera kring synliggörandet, miljön, motivationen och upplevelsen.
Under rubriken 4.2 ”Motivation och miljö” söker jag påvisa miljöns betydelse för motivationen. Både Freinet249 och Lindström250 menar att det har betydelse för eleverna att de är synliga där Freinet använde tryckt media och Lindström portfolios. Båda dessa har likheter med
Formgivningssidan genom att de synliggör elevernas arbeten.
Enligt Bundsgaard251 ger elevers arbete med publicering på webben ökad motivation
samt konsekvenser som har direkt eller indirekt inverkan på beteenden och prestationer. Vidare har Åkerlund252 använt webbtidningspublicering på nätet där eleverna själva har fått
publicera artiklar. Avsnittet under rubriken 5.2 ”Synliggörande via publicering på en webbplats” visar att Åkerlund noterat att både elever, föräldrar och lärare blev intresserade och att
de flesta upplevde skrivandet som mer på riktigt. Denna studies ”Formgivningssida” har visat snarlika effekter med respons från externa organisationer. Sannolikt upplevde eleverna
249
250
251
252
82
Freinet 1975
Lindström 1994
Bundsgaard 2005
Åkerlund 2008
(Antal sidor totalt: 100)
en känsla av mer skarpt läge än vid redovisningar för endast lärare och kamrater och denna
upplevelse kan haft betydelse för studien.
Enligt Sartre253 har individens självbild stor betydelse för dennes upplevelser och enligt
Hörnqvist254 är elevens inre driv direkt avgörande för elevens upplevelse av sig själv som ett
subjekt. Med stöd av Sartres teorier255 skulle man kunna säga att eleven ser sig själv genom de
andra eleverna och andra personer i omgivningen. Eventuellt kan man hävda att Formgivningssidan i egenskap av artefakt256 också bidrar till denna elevens självbild. Jag menar att eleven delvis ser sig själv eller speglar sin självupplevelse i artefakten och att detta leder till att
eleven söker uppfylla sin spegelbild. Det vill säga att eleven verkar för dess bekräftelse, att den
är sann, eller åtminstone verkar för att den inte blir osann. Detta skulle kunna utgöra en del av
de krafter som bidrar till att eleven ökar sina ansträngningar och att prestationen påverkas positivt. Med stöd av Säljö257 kan det beskrivas som att Formgivningssidan medierar en del av
verkligheten, att elevernas upplevelser av verksamheten blir en del av deras föreställningsvärld.
Med avstamp i Schillers258 tankegångar kan man formulera det som att eleven befinner sig i
det ”estetiska tillståndet” där ”lekdriften” råder. Schiller menar ju att detta tillstånd är ”den
nödvändiga och enda betingelse, under vilken vi kan nå insikt och karaktär”259. För att ansluta
till Vygotskij260 kan man beskriva det som att elevens metamedvetande utvecklas.
Enligt Atkinson och Raynor261 är motivet att nå framgång och motivet att undvika nederlag
två grundläggande koncept inom motivationsteorin. Enligt Quintilianus262, Montessori263 och
Dewey264 har miljön stor betydelse för individens bildning och utveckling. Bundsgaard265 menar
också att motivationen står i beroendeförhållande till miljön. Han formulerar tre motivationsfaktorer; individualpsykologiska, mellanmänskliga och livsberättelsen som motivationsfaktor. Ford gör med sin ”Motivational Systems Theory”266 (MST) en uppdelning i miljö, emotionell energi och motivation. Med utgångspunkt i denna uppdelning vill jag mena att det i första
hand är de upplevelser som har koppling till miljön som man kan påverka i skolan. Man kan beskriva det som att om synliggörandet har någon inverkan så är det i ett första steg lyhörd omgivning (responsive environment) som påverkas, det som i arbetet går under begreppet miljö. I ett
andra steg påverkas den emotionella energin (emotional energy and affective experience) vilket i
ett tredje steg kan leda till målorienterad utveckling (progress towards the goal). Indelningen i
steg ser jag dock som något vilseledande. Jag menar att komponenterna i formeln för MST inte
kan separeras eftersom det föreligger en ömsesidig inverkan och samverkan. Dewey267 uttrycker
det som att individen utvecklas i ett organiskt samspel med omvärlden, som i en dialektisk process och Campbell menar att motivationens tre inbördes komponenter: ”goals”, ”emotions” och
”personal agency beliefs”268 står i ett beroendeförhållande till varandra.
Cock och Halvari269 menar att återkopplingen, eller responsen, från läraren och omgivningen har avgörande betydelse för motivationen genom att emotionen påverkas. Detta knyter an
253
254
255
256
257
258
259
260
261
262
263
264
265
266
267
268
269
Sartre 1992
Hörnqvist 1999
Sartre 1992
Vygotskij 2007
Säljö 2000
Schiller 2010
Schiller 2010, s. 116
Vygotskij 2007
Atkinson & Raynor 1974
Ellenberger 2002
Lillard 1972
Dewey 2004
Bundsgaard 2005
Ford 1992
Dewey 2004
Campbell 2007
Cock & Halvari 2001
(Antal sidor totalt: 100)
83
till Boggiano270 som menar att det inre drivet, motivationen och effekten av positiv återkoppling står i ett tydligt beroendeförhållande till varandra och att lärarens återkoppling har betydelse för elevens motivation. Med stöd av Boggiano skulle IT tekniken, såsom till exempel Formgivningssidans synliggörande, kunna ge en återkoppling som har betydelse för det inre drivet
och motivationen. Under rubrik 4.2 ”Motivation och miljö” påvisas att Cock och Halvari271
menar att det finns fem olika typer av styrning som omfattar ett kontinuum av autonomi som
sträcker sig från liten till hög grad av självstyrning av ens beteende till hög grad av autonomi.
Jag uppfattar det som att den typ som utgörs av hög grad av autonomi har likheter med den
självdisciplin som resonemanget kring panopticon omfattar. Foucaults272 teorier kring makt
och disciplin samt Benthams273 begrepp panopticon kan kort sägas utgå från att individen
själv uppbär ett maktförhållande, en självdisciplin, orsakat av den visuella potentialen av individens verksamhet. Det är alltså inte nödvändigt att bli sedd, det centrala ligger i upplevelsen
av att kunna bli sedd. Piaget274 menar att i samspelet med omvärlden justeras våra uppfattningar och möjligen kan detta bringa ytterligare ljus. Med avstamp i återkopplingens betydelse för miljö, autonomi, motivation och inre driv/självdisciplin skulle Formgivningssidans synliggörande kunna sägas skapa situationer, eller emotioner, som tvingar eleven att assimilera
schemata eller att ackommoderar nya schemata samt att synliggörandet av aktiviteterna kan
upplevas så att eleven ”vet” att dennes arbeten kan bli sedda – även om eleven inte vet i vilken omfattning de blir betraktade – och därigenom uppstår en panopticoneffekt.
Skinner275 skulle nog säga att synliggörandet är en positiv förstärkning som skapar en förväntning och denna förväntning måste infrias med jämna mellanrum för att kunna vidmakthållas. Med andra ord; för att självdisciplineringen ska inträda och eleven själv ska uppbära maktsituationen krävs att arbetet verkligen blir observerat, det vill säga att synliggörandet verkligen
är ett synliggörande. Då inträffar det Skinner276 kallar en positiv förstärkning. Utan denna belöning, skulle man kunna säga att synliggörandet blir något av en tom konstruktion. Enligt
Skinner277 skulle man kunna säga att det leder till en utsläckning eftersom det inte sker någon
respons. Vid en jämförelse med Benthams278 teori panopticon så går dessa två teorier något
isär såtillvida att Skinner279 menar att det krävs en förstärkning som måste inträffa med jämna
mellanrum medan det enligt panopticonteorin räcker med att elevens arbete kan bli observerat,
det behöver alltså inte faktiskt bli det. Samtidigt kan de två teorierna sägas överensstämma såtillvida att, för att eleven ska kunna bli observerad måste hon någon gång ha fått bekräftat att
hon kan bli det. Utan detta bekräftande, denna kunskap, kan knappast någon panopticoneffekt
uppstå. I detta avseende, eller i denna del, menar jag att de två teorier som Bentham280 och
Skinner281 står för överensstämmer med varandra och till viss del bekräftar varandra.
Studien indikerar att eleverna upplevde att webbplatsens synliggörande hade betydelse
för deras prestationer och närvaro men också att denna positiva inverkan inte var så omfattande. Samtidigt framkom att inverkan på prestationen upplevdes vara mer betydelsefull för
deras kamrater än för dem själva.
270
271
272
273
274
275
276
277
278
279
280
281
84
Boggiano 1993
Cock & Halvari 2001
Foucault 2003
Foucault 2003
Piaget 1968
Skinner 2007
Skinner 2007
Skinner 2007
Foucault 2003
Skinner 2007
Foucault 2003
Skinner 2007
(Antal sidor totalt: 100)
7.2 Betygen och närvaron
Med avstamp i den hermeneutiska cirkeln282 där ju helheten består av delarna – i en ständig
växling mellan delar och helhet – kan man formulera det så att förmodligen påverkas eleven av
alla i studien ingående delar i sin upplevelse av synliggörandet. Vidare är det inte omöjligt att
elevernas upplevelser av synliggörandet haft betydelse för deras prestationer. Ett sätt att formulera det kan vara att elevernas upplevelse av förändringen manifesteras i de mätbara förändringarna där närvaro- och betygsdokumentationerna kan ses som fysiska manifestationer av
upplevelserna. Av jämförelsen i figuren 7 framgår att medelbetyget höjdes från höstterminen
2008 till vårterminen 2009, från ett medelbetyg på 3,41 till 3,68 (en höjning med 0,27 enheter).
Samtidigt fanns det en mycket snarlik höjning av medelbetyget hos årskullen 2005/2006, höstterminen 2005 var medelbetyget 2,90 och till vårterminen 2006 höjdes medelbetyget till 3,19
(en höjning med 0,29 enheter). Medelbetyget för de fem årskullar som redovisas i figuren 7 har
från höstterminen till vårterminen höjts med i medeltal 0,125 enheter på den fyrgradiga skalan.
Den årskull som deltog i undersökningen hade en betydligt högre höjning på 0,27 enheter på
samma skala. Det tycks vara så att synliggörandet kan haft betydelse för betygen. Om man vid
bedömningen väger in förändringen i minskad frånvaro så finns det ytterligare anledning att
misstänka att synliggörandet haft betydelse för prestationen eftersom närvaron, studieresultatet
och betygen sannolikt står i beroendeförhållande till varandra.
Självfallet finns en nedre gräns för hur låg frånvaron kan vara och sannolikt närmar man
sig den gränsen vid ett värde på under 0,5 lektioner per termin och elev. Om man fördelar
frånvaron lika över alla elever betyder det att mer än hälften av eleverna deltagit i varje lektion. I själva verket är värdet ännu högre eftersom vissa elever har varit frånvarande mer än en
gång. Under hösten var 37 elever av 58 möjliga närvarande vid alla lektionstillfällen (15 elever i industridesignklassen och 22 elever i arkitekturklassen). Under våren var 19 elever av 58
möjliga närvarande vid alla lektionstillfällen (7 elever i industridesignklassen och 12 elever i
arkitekturklassen). Antalet lektionstillfällen var dubbelt så många under våren som under hösten vilket, i lektioner räknat, resulterade i ett större antal frånvarotillfällen under vårterminen.
Egentligen minskade frånvaron ännu mer än vad som framgår av resultatdelen eftersom
antalet lektionstillfällen var fler under våren än under hösten vilket också bör medföra flera
frånvarotimmar i antal räknat.
Enligt intervjuerna upplevde eleverna det som att synliggörandet via Formgivningssidan
hade betydelse för betygen men att denna inte var så omfattande. Enkätundersökningen visar
tydligt att eleverna upplevde det som att synliggörandet hade betydelse för betygen. Av intervjuerna framgår att eleverna upplevde det som att närvaron inte påverkades av synliggörandet. Här kan man alltså utläsa motstridig information och det kan möjligen vara så att elevernas upplevelser av synliggörandet förändrades över tid när deras arbeten publicerades och de
upplevde effekterna av detta. En annan orsak kan vara att de två metodernas olika form –
intervju och enkät – hade betydelse för resultatet.
Med viss tvekan kan man av närvaro- och betygsdokumentation utläsa att webbplatsens
synliggörande hade positiv inverkan. Vid jämförelser med tidigare årsklasser vid samma inriktningar uppmärksammades indikationer på att synliggörandet kan ha medfört minskad
frånvaro och högre betyg.
282
Gadamer 1997
(Antal sidor totalt: 100)
85
7.3 Metoddiskussion
Med ambitionen att ingående och noggrant beskriva metod och resultat har jag försökt stärka
trovärdigheten i studien, men dess rön bör behandlas med försiktighet och snarast ses som indikationer.
Såsom fenomenologisk studie283 söker arbetet insikt i elevernas personliga upplevelser och
så långt det var möjligt sökte jag frångå mina egna erfarenheter, förutfattade meningar och fördomar. Självklart var det inte enkelt gjort och mina personliga erfarenheter har givetvis påverkat
studien men i vilken omfattning är inte möjligt att fastställa. Enligt Tetzchner284 och Becta review285 kan elevernas prestationer påverkas av lärarens förväntningar och enligt Draper286 är läraren den variabel som i en pedagogisk situation har störst betydelse för resultatet vid en studie.
Detta berörs under rubrik 4.2 ”Motivation och miljö” och även den så kallade Rosenthals Pygmalioneffekt påvisar möjligheten att lärarens förväntningar påverkar elevernas prestationer. Enligt Lee287 kan den så kallade Haloeffekten medföra att omständigheter kring en elev – till exempel kön – påverkar lärarens bedömning av elevens prestationer. Huruvida detta har
betydelse för studiens resultat är inte möjligt att bedöma, men eftersom det var en manlig och
en kvinnlig lärare som gemensamt satte betyg på eleverna så bör inte könstillhörigheten haft
någon större betydelse.
Andra omständigheter kring elevernas strudiebakgrund kan knappast ha påverkat resultatet
eftersom eleverna går i årskurs ett och deras prestationer från grundskolan inte var kända för
de två betygssättande lärarna. Dock kan det vara så att betyget i ämnet bild, för höstterminen
2008, kan ha haft viss inverkan på bedömningen i ämnet formgivning, våren 2009. Det vill
säga att eftersom studien sträcker sig över en tid om två terminer med två betygssättningar så
kan den senare bedömningen ha påverkats av den tidigare.
Trots att jag varit så seriös jag förmått vid betygssättningarna så finns det ju risk för att jag
omedvetet gett eleverna ett högre betyg än de egentligen var värda. Jag kan ha påverkats av
en underliggande och omedveten önskan att erhålla ett resultat som visar att synliggörandet
har betydelse för upplevelsen och prestationen. Detta motverkas av att en tredjedel av eleverna hade en annan lärare och eftersom vi satte betygen gemensamt så bör risken för denna
färgning ha minskat. Kollegans elever ingick i gruppen Industridesign. Några påfallande
skillnader mellan hennes tredjedel av eleverna och den övriga gruppen föreligger inte. För att
kunna identifiera eventuella skillnader redovisas kollegans elever separat, det gäller vid analyserna och utvärderingarna av betygs- och närvarodokumentationerna som ju inte är anonyma,
men självklart respekteras allas anonymitet vid arbetets redovisning.
Med utgångspunkt i ovanstående är det troligt att studien kunde ha fått ett något annorlunda
och kanske än mer rättvisande resultat om den genomförts av en extern forskare. Jag uppfattar
det som en nackdel att jag – i egenskap av elevernas lärare – genomförde intervjuerna. Att jag
var initiativtagare till Formgivningssidan samt den som fotograferade bilderna och även programmerade webbsidan påverkade sannolikt också elevernas svar. För ett mer sanningsenligt
och rättvisande resultat hade det varit bättre om någon annan genomfört intervjuerna, en person
som i övrigt inte var delaktig i projektet med Formgivningssidan. Tyvärr var detta inte möjligt.
Jag försökte minimera min påverkan genom att intervjuerna genomfördes i samtalsform där respondenterna själva fick styra samtalet så långt det var möjligt utan att göra stora avsteg från intervjuguiden.
283
284
285
286
287
86
Husserl 2004
Tetzchner 2001
Becta ICT Research 2006
Draper 2009
Lee 2005
(Antal sidor totalt: 100)
Genom att en och samma fråga låg till grund för flera frågeformuleringar för både intervjuer och enkätundersökning erhölls det Patel och Davidson kallar ”samtidig validitet”288.
Enligt Malhotra289 får man ett resultat som bättre överensstämmer med ”sanningen” när
samma fråga ställs på flera olika sätt. Vid formuleringen av frågorna tog jag fasta på detta och
till exempel undersökningarna (B), (D) och (H) hade delvis gemensamma frågeområden.
Det erbjöd möjligheten att jämföra utfallet från olika intervjuer med varandra samt att jämföra
utfallet från intervjuerna med enkäten. Som uppvärmning inleddes intervjuerna och samtalen
med mer opersonliga frågor. Att inleda med mer icke kontroversiella frågor för att sedan gå in
på mer kontroversiella är en metod som Holme och Solvang290 rekommenderar. Även enkäten inleds med mer opersonliga och ”ofarliga” frågor. Härigenom avsåg jag att skapa en mer
bekväm känsla för att senare gå in på frågor som kunde vara mer personliga. Enligt min uppfattning gav det undersökningen högre reliabilitet.
Enligt Holme och Solvang291 erbjuder de kvalitativa metoderna oftast en lägre möjlighet till
generaliserbarhet än de kvantitativa metoderna men denna studie har inte ambitionen att erbjuda generaliserbarhet.
Vid undersökning (A), de första inledande samtalen, sökte jag mer insikt i elevernas förhållningssätt till hur närvaron kunde påverkas av Formgivningssidan. Tyvärr fann jag att det inte
gav någon information av värde i själva sakfrågan: ”Tror du att en sådan webbplats skulle påverka din närvaro?” De menade att de redan kom till alla lektioner och att en webbsida därför
inte kunde leda till ökad närvaro. Elevernas samstämmiga svar och att övriga metoder gav motstridig information gav mig starka skäl att misstänka att dessa intervjusvar inte var ärliga och
detta kan ha berott på att det var deras betygssättande lärare som genomförde intervjun. Vid enkätundersökningen var eleverna anonyma och där besvarades frågan på ett mer nyanserat sätt.
Det finns anledning att misstänka att dessa svar var mer sanningsenliga.
De citat som ordagrant återges från intervjuerna är avsedda att åskådliggöra elevernas svar
och för läsaren tillföra ytterligare djup och förståelse. Citaten bör berika och även göra det
möjligt för läsaren att göra egna tolkningar.
Jag övervägde att spela in samtalen men med erfarenhet från tidigare arbeten beslöt jag
mig för att notera på papper. Min uppfattning är att det ger en mer avslappnad situation. Kanske hade inspelning gett ett högre tempo och därmed mer flyt i samtalen och att det därför
hade gett ett annat resultat.
Enkätens svarsalternativ kunde i vissa fall ha formulerats så att alternativen var från negativ
till positiv. Det kunde ha gett ett annat svarsunderlag. De undersökningar som föregick enkätundersökningen gav dock tydliga indikationer på att eleverna upplevde det som att det inte
fanns någon negativ påverkan. Enkätundersökningens resultat bekräftar också detta. Avsikten
med de valda svarsalternativen var att genom ett litet antal svarsalternativ ändå kunna mäta
skillnader i upplevd påverkan. Enligt Malhotra292 är det lättare för respondenten att välja alternativ när det finns ett mindre antal svarsalternativ.
Det kunde ha funnits fördelar med ett neutralt värde i vissa svarsalternativ så att respondenten bättre kunnat redovisa sin uppfattning, men Enligt Malhotra293 medför ett neutralt värde en
risk för en koncentration kring detta neutrala värde och jag ville tvinga respondenten att ta ställning för eller emot. Min uppfattning är att fördelen med ett framvingat ställningstagande uppvägde nackdelen.
288
289
290
291
292
293
Patel & Davidson 2003
Malhotra 1999
Holme & Solvang 1997
Holme & Solvang 1997
Malhotra 1999
Malhotra 1999
(Antal sidor totalt: 100)
87
Eftersom den upplevda förändringen är starkt subjektiv och därmed knuten till personen så
är det oundvikligt att resultatet i dessa delar av studien har en osäkerhet. Dock är svaren från
en respondent ofta överensstämmande med andras upplevda förändring och när så är fallet
vill jag mena att osäkerheten minskar något. När den upplevda förändringen överensstämmer
med den mätbara bör även detta minska osäkerheten. I de fall svaren går isär medför det att
osäkerheten ökar.
Flera studier pekar på att IT/IKT har positiva effekter såsom för motivationen och inlärningen, det framgår bland annat av Becta review294, se under rubriken 2.1 ”IT och IKT i skolan, ett utvecklingsperspektiv” och Skarin295 under rubriken 2.2 ”Tidigare forskning IKT och
lärande”. Med avstamp i detta kan det vara så att elevernas prestationer har förbättras på
grund av att IT är metoden/tekniken för synliggörandet och i enlighet med detta är det möjligt
att själva synliggörandets betydelse för resultatet minskar.
I denna studie var det inte möjligt att kontrollera omgivningen vilket påverkat studiens reliabilitet296. Det föreligger ju en extern påverkan eftersom Formgivningssidan kan sägas ha nått
individer som inte ingår i den grupp som har direkt koppling till skolan, utanför den krets som
utgörs av elever, skolpersonal och elevers anhöriga. Synliggörandet får sägas haft flera delar
även om det i huvudsak har skett via Formgivningssidan. Alla dessa delar har sannolikt samverkat till elevernas upplevelser av synliggörandet. Om det varit möjligt att dela in synliggörandet i mindre enheter skulle det eventuellt gjort det möjligt att bestämma vilken betydelse respektive del haft. Somliga av dessa delar får sägas vara mer unika än andra, som till exempel
utställningen på Arkitekturmuseet samt externa organisationers uppmärksammande av verksamheten. Det är svårt att genomföra en undersökning med gymnasieelever där verksamheten
avskärmas från extern inverkan på ett sätt som innebär att studien sker i en laboratorieliknande
miljö. Samtidigt kan det finnas värden i att studien genomfördes i en vanlig skolsituation. Kanske kan den naturliga situationen medföra att elevernas upplevelser blir mer äkta. Vid denna studie var det inte möjligt att erhålla en laboratorieliknande miljö och det påverkar möjligheten att
till alla delar upprepa studien. Även om resultatet ur ett vetenskapligt perspektiv påverkas negativt av detta så är min förhoppning att studien ökar förståelsen för elevernas upplevelser. Nedan
ett försök till uppställning över synliggörandets olika delar:
1) Fotograferingen var i sig ett synliggörande som även utan publicering kan tänkas ge en
viss effekt – fotograferingen skapar uppmärksamhet och en förväntan om ett publicerande. Eleverna var också medvetna om att bilderna användes vid bedömningar och betygssättningar även om de inte publicerades på Formgivningssidan.
2) Webbplatsens synliggörande kan delas upp i:
a) att alla elever såg varandras arbeten, eleverna var indelade i tre arbetsgrupper
b) att föräldrar och vänner kunde se arbetena, med eller utan upphovsmannens medgivande
c) att externa organisationer uppmärksammade verksamheten tack vare Formgivningssidan.
3) Verksamheten har via utställningen på Arkitekturmuseet och Formgivningssidan uppmärksammats av Trafikkontoret, Riksutställningar och Norsk Form med flera andra.
Webbplatsen som plattform för publiceringen medförde alltså en okontrollerad extern inverkan på eleverna men erbjöd samtidigt en mer verklig skolsituation och därför är det min
förhoppning att det tillförde studien värde trots att det påverkade reliabiliteten negativt. Omfattningen av denna påverkan var inte möjlig att fastställa i denna studie.
294
295
296
88
Becta ICT Research 2006
Skarin 2007
Patel & Davidson 2003
(Antal sidor totalt: 100)
Det skulle ha varit intressant, och förmodligen även värdefullt, att ha genomfört användartester av webbplatsens gränssnitt med flera personer och även med representanter från lärargruppen. I ett tidigt skede kunde en enkätundersökning ha genomförts för att få bättre insikt i
elevernas önskemål och behov gällande gränssnittet. Det kunde ha gett värdefull information
om det vid enkätundersökningen varit möjligt att utifrån visa variabler såsom kön, klasstillhörighet och betyg försöka utläsa om det fanns några likheter eller skillnader mellan grupperna.
Tyvärr var sådana grupperingar inte möjliga med det material som framkommit.
7.4 En analys av synliggörandet relaterat till studiens teoretiska referensram
Med utgångspunkt i Säljös297 resonemang att handlingar och praktiker konstituerar varandra
och att det är en grundläggande analysenhet enligt en sociokulturell tradition vill jag se det
som att eleverna interagerar med Formgivningssidans innehåll på en intellektuell och fysisk
nivå och återskapar och förnyar det sociokulturella mönstret. I sin interaktion med kamrater
och artefakter – i socialiserandet – skapas upplevelser som kan eller böra ha betydelse för där
på följande aktiviteter och upplevelser. Säljö använder begreppet ”appropriering” i avsikt att
komma bort från tanken att kunskap är något som inhämtas. Säljö ser det som en gradvis process där individen gradvis bekantar sig med olika verksamheter och de redskap de innefattar.
Med avstamp i Säljös298 fyrdelade indelning av hur vi tillägnar oss redskap, som redovisas
under rubriken 4.1 ”Elevernas webbpublicering, ur ett sociokulturellt perspektiv”, vill jag se
det som att individen med tiden får allt större erfarenhet av verksamheten och lär sig att allt
bättre använda redskapen, här ingår Formgivningssidan och det tillhörande synliggörandet.
Begreppet ”redskap” ska här förstås som både intellektuella och fysiska redskap. Ur ett sociokulturellt perspektiv kan det vara orsaken till att upplevelserna av Formgivningssidan förändrades över tid. Enligt ett sociokulturellt perspektiv förändras individen genom sin interaktion
med omvärlden. ”Människors tänkande (det vill säga deras intrapsykologiska förmågor) har
således sitt ursprung i sociokulturella erfarenheter.”299
Begreppet mediering är centralt för att förstå ett sociokulturellt perspektiv och Formgivningssidan vill jag betrakta som en medierande artefakt. Enligt Säljö300 är en annan beskrivning att det är som ”ett raster” mellan de som besöker webbplatsen och eleverna med sin
verksamhet under lektionerna. Samtidigt är kontexten för studien komplex på så sätt att den är
både virtuell och icke virtuell (vågar jag säga reell) Formgivningssidan erbjuder en virtuell
miljö i den fysiska miljön skolan och kan även ses som en förlängning av skolan. Och samtidigt kan Formgivningssidan i egenskap av medierande artefakt ses som en förlängning av
eleverna eller som en protes – en förlängning av den fysiska begränsningen – för att ansluta
till Hernwalls301 beskrivning.
Studien indikerar att Formgivningssidan i någon mån var synlig som ett verktyg/instrument
för lärande och inte enbart som en teknologisk resurs och inte heller som endast ett medierande verktyg. För att med hjälp av IKT förbättra inlärningen i skolan räcker det inte med teknologin. John & Sutherland302 menar att det inte finns något inbyggt i teknologier som automatiskt medför en lärande process, samtidigt – för att ansluta till DSU 2002:55303 – finns det till
och med risk för att man med IKT återgår till ett mer transformativt tänkande där datorn blir
297
298
299
300
301
302
303
Säljö 2000
Säljö 2010
Säljö 2000, s. 233
Säljö 2000
Hernwall 2002
John & Sutherland 2005
DSU 2002:55
(Antal sidor totalt: 100)
89
ett verktyg för att överföra kunskap och därmed frångår den pedagogiska syn som omfattas av
det sociokulturella perspektivet.
Studien indikerar att eleverna upplever viss påverkan av Formgivningssidan. Med avstamp
i ett sociokulturellt perspektiv utgår detta från att de upplever artefakten (Formgivningssidan)
som en förlängning av deras egna aktiviteter. Elevernas vetskap om medieringen har enligt ett
sociokulturellt perspektiv betydelse för deras aktiviteter och deras utveckling. ”Resultatet av
interaktion är att vi förändras som individer i termer av vår intellektuella och kommunikativa
repertoar . . .”304 Med viss försiktighet tycker jag mig här kunna se en koppling till teorin om
panopticon och detta förstärks av att Säljö menar att individen handlar med utgångspunkt i
”vad man medvetet eller omedvetet uppfattar att omgivningen kräver”305.
Under rubriken 4.1 ”Elevernas webbpublicering, ur ett sociokulturellt perspektiv” berörs
Ludvigsen, Rasmussen & Solheim306 tredelade indelning av hur vi förstår IKT och med utgångspunkt i det kan man se det som att ur ett elevanvändarperspektiv är Formgivningssidan
en sekundär artefakt medan den ur avsändarperspektivet/lärarperspektivet är en primärartefakt. Men, samtidigt kan man ur ett elevperspektiv se Formgivningssidan som en tertiär artefakt, en idé eller en arena, som erbjuder individen möjligheten att exponera sina alster och att
ta del av andras alster. Om man i resonemanget tar in externa besökare så ur deras perspektiv
får Formgivningssidan också sägas vara en tertiär artefakt.
Enligt Hernwall307 medför erfarenheter av IKT att individen med tiden får en annan relation till världen och till sig själv. Hernwall talar också om lärande arenor på vilka eleverna interagerar och agerar som producenter. För att anknyta till Dysthe308 är det av stor vikt hur läraren formar elevernas aktiviteter. Enligt ett sociokulturellt perspektiv är det just i samspelet –
genom att själva att tänka, tala och utföra fysiska handlingar – som eleverna tar till sig kunskap. Hela människan i sitt sammanhang kan sägas stå i fokus för tillägnandet av kunskap, det
vill säga att kunskapen knappast är möjlig att särskilja från kontexten. Dysthe menar att det
gäller det att forma elevernas aktiviteter på ett sådant sätt att individen känner sig uppskattad
och accepterad. Genom att skapa sociala samspelsformer och miljöer kan läraren stimulera till
detta och kanske kan IKT och webbplatsen erbjuda sådana samspelsformer. Med stöd av detta
vill jag mena att Formgivningssidan erbjuder eleven en plats på den för kursen gemensamma
arenan och detta kan ha betydelse för elevens självbild och dennes roll och plats i det sociala
sammanhanget och i kontexten. Samtidigt riskerar IKT att medföra att rollerna mellan elev
och lärare blivit allt mer diffusa, det Hultqvist309 beskriver som att klassifikationen har blivit
svagare, detta omtalas under rubriken 4.2 ”Motivation och miljö”. Jag uppfattar det som att
distinktionen lärare – kunskapsförmedlare – och elev har blivit svagare. Det vill säga att klassifikationen blivit mindre tydlig. Den ”osynliga pedagogiken” får då utrymme och den är
osynlig därför att det inte är läraren som i huvudsak implementerar och driver den utan det är
eleven själv som genom egna beslut och aktiviteter bedriver denna osynliga pedagogik där det
främst är resultatet och inte processen som blir synligt.
Enligt Hultqvist310 har gränsen mellan ämnena också blivit allt mer flytand och ramarna
för verksamheten har blivit mer diffusa. Jag har noterat att ämnesövergripande projekt blivit
allt mer vanliga. Denna arbetsform har stora fördelar, bland annat genom att ämnena får en
annan innebörd och självklarhet när de samverkar. När ramarna för ett ämne – dess inramning – blir mer diffus så riskerar det att medföra minskat fokus på ämneskompetensen. Det
304
305
306
307
308
309
310
90
Säljö 2000, s. 152
Säljö 2000, s. 129
Ludvigsen, Rasmussen & Solheim 2002
Hernwall 2002
Dysthe 2003
Hultqvist 2001
Hultqvist 2001
(Antal sidor totalt: 100)
kan leda till att läraren att avprofessionaliseras. I min pedagogiska verksamhet har jag funnit
att för vissa elever passar ämnesövergripande projekt utmärkt medan det för andra blir svårt
att finna en arbetsrytm och ett driv som leder kunskapsutvecklingen och kunskapstillägnandet
framåt. Enligt min uppfattning skapar Formgivningssidan – och dess synliggörande av processer och resultat samt de aktiviteter som är kopplade till den med fotografering etcetera – en
ram för verksamheten. Denna ram blir i viss mån styrande och drivande. Den enskilde elevens arbete blir synliggjort, inte bara för läraren och kamraterna utan även för föräldrar och
andra personer utanför skolan. Tillsammans skapar allt detta en ram som gynnar de svagare
och mindre självgående eleverna.
För att återkoppla till Ludvigsen, Rasmussen & Solheim och även Hernwalls resonemang
kring IKT som arena; Formgivningssidan kan kanske anta rollen av en arena där eleven vill
ha en plats och detta skapar en motivation, ett driv, som också ofta leder till ett behov av läraren som kunskapsförmedlare. För att kunna ta plats på arenan måste den enskilde eleven inom
givna tidsramar prestera vissa arbeten. Dessa ramar skapar en tidspress och för att kunna hinna med uppstår ett större behov av en kunskapsförmedlare. Jag menar att enligt detta resonemang återskapar Formgivningssidan ramar samt återger läraren något av rollen som förmedlare av kunskap och det är något som i första hand gynnar de svagare eleverna. Formgivningssidan och dess synliggörande kompenserar på så sätt i någon mån för att den osynliga
pedagogiken tagit en allt större plats samt att klassifikationen och inramningen blivit svagare.
För att ansluta till Foucault311, genom en försvagning av kunskapsförmedlarens position
sker en maktförskjutning som i någon mån kompenseras av Formgivningssidans förmåga att
skapa en inramning, en arena för verksamheten. Denna arena kan vara ett komplement i den
pedagogiska situationen, ett pedagogiskt verktyg som underlättar för läraren att skapa ramar
och gränser samt att underlätta för eleverna att se dessa ramar och gränser.
I en förlängning bör eleverna själva kunna publicera eget material på Formgivningssidan.
Då skulle mervärdet öka genom att eleverna får träning i att själva hantera program för bildoch textbehandling samt webbpublicering. Detta skulle ytterligare knyta an till det sociokulturella perspektivet med elevens sociala interaktion och interagerande, att handlingar och praktiker konstituerar varandra. Samtidigt skulle också arbetsbelastningen för den publicerande läraren förändras och förmodligen även minska något. Sannolikt skulle läraren anta en mer
redaktionell roll med övervakning och kontroll av att inget olämpligt material publiceras. Vidare kan även andra ämnen ha ”egna webbsidor”, som till exempel: bild, design, multimedia
och digitalt skapande men också ämnen där innehållet i väsentlig utsträckning utgörs av texter
som till exempel språk, samhällskunskap och kanske resultat från laborationer. Vid denna studie har det inte framkommit något som tyder på att ett ökat synliggörande har negativ inverkan på prestationen och det finns skäl att anta att oavsett ämne har ett ökat synliggörande generellt en positiv inverkan på prestationen.
7.5 Teoretiska implikationer och vidare forskning
Med detta arbete kan man inte entydigt förklara de samband som påvisas, det blir en uppgift för
fortsatt forskning och förhoppningsvis kan studien utgöra en grund för detta. Studien kan sägas
ha fyra delar: (1) elevernas upplevelser av den förändring synliggörandet medför, (2) skillnaden
mellan elevernas upplevda förändring och den mätbara förändringen, (3) synliggörande med
hjälp av IT, i detta fall en webbplats och (4) vilket innehåll som är lämpligt på en sådan webbplats. Det finns eventuellt ett femte område i det gränssnitt som utvecklades för webbplatsen.
Vid en jämförelse mellan upplevd och uppmätt förändring framkommer att dessa delvis
överensstämmer. Flera intervjuomgångar genomfördes och tidpunkten för dessa hade viss be311
Foucault 2003
(Antal sidor totalt: 100)
91
tydelse för svarens samstämmighet med resultatet från övriga metoder. De senare intervjuerna
hade högre samstämmighet med de övriga metoderna än de tidigare intervjuerna. Detta kan
tolkas som att elevernas upplevelse av webbplatsens synliggörande förändrades över tid där
dess inverkan upplevdes öka allt mer. Vidare forskning krävs får att utröna hur det förhåller
sig med detta. Studien indikerar att en webbplats kan vara ett lämpligt media för att synliggöra
elevernas aktiviteter i skolan. Även detta kan vara ett tema för framtida forskning.
Av sekundärdata framgår förändringar i närvaro hos tidigare årskullar som innebär att eleverna
generellt har högre frånvaro under vårterminen än under höstterminen. Intressant information kan
framkomma vid en jämförelse med eleverna i hela riket men det överlåts till en annan studie.
Flertalet utredningar och rapporter fokuserar på en mer konkret dimension som kommunikationsplattformar och hur IKT ska kunna integreras i den didaktiska verksamheten. Jag uppfattar det som att de värden ett ökat synliggörande kan medföra kan belysas ytterligare liksom
elevernas uppfattningar, både upplevda och mätbara, gällande synliggörandets olika delar.
Jag tror att det finns mycket kunskap att hämta i en uppdelning av de delar som tillsammans
utgör synliggörandet i studien. Förhoppningsvis skulle det då vara möjligt att bättre lokalisera vad
det är som utövar påverkan och i vilken utsträckning den leder till förändring – eventuellt till ökad
prestation – samt varför denna påverkan sker. Men samtidigt, i klassrummet är det alltid en
mängd omständigheter som samverkar och tillsammans skapar alla dessa den pedagogiska situation som går under begreppet ”lektion”.
Av många utredningar kring IT och IKT i skolan framgår att eleverna motiveras av att själva
använda IT, till exempel för sina presentationer och redovisningar. Sannolikt finns det anledning
att undersöka vilken betydelse det skulle ha om eleverna själva publicerade sitt eget material.
Det kan vara intressant att gå vidare med att undersöka värdet eller effekten av att använda ITteknik för att skapa en virtuell vernissage, ungefär som en publicistisk förlängning av en reell eller fysisk vernissage. Ett sådant användande skulle eventuellt kunna leda till ökat synliggörande
vilket i sin tur skulle kunna ha inverkan på elevernas upplevelser, motivationsnivå och driv och
eventuellt deras verksamhet.
Denna studie genomfördes inom formgivningsämnet. Är det så att ämnet, dess omständigheter och karaktär, har betydelse för studien? Det är en intressant fråga som får besvaras genom ytterligare forskning.
Genom att bättre synliggöra elevens prestationer, såväl i processer som resultat, kan det
eventuellt skapas en självdisciplin med positiv ansats som ger ett driv, en kraft, som leder till
ökad motivation och prestation. Denna självdisciplin kan kanske åstadkommas genom att den
osynliga pedagogikens krafter påverkar elevernas habitus/self-schemas och på sikt skulle det
möjligen kunna leda till en skolframgång som ger individen och samhället något av värd. Huruvida detta stämmer överlåts till framtida forskning.
Samhället tycks ha en trend som går allt mer mot att anonymisera individen. I skolan och
i synnerhet i gymnasieskolan, ökar detta i takt med att klasserna blir allt större och att IKT i
allt högre utsträckning används för att kommunicera mellan lärare och elev. Vidare ersätts
de vuxnas närvaro allt mer av kameror som övervakar eleverna som till exempel i korridorer och datorsalar. Det verkliga mötet – det fysiska mötet – mellan elev och lärare kan svårligen ersättas av teknik. Däremot kan tekniken utgöra ett komplement och i bästa fall tillföra möjligheter att förstärka de upplevelser som kan ha betydelse för motivationen. Ett
område för vidare forskning kan vara huruvida ett anonymiserande medför att det blir svårare att motivera eleverna. Kan det vara så att de fysiska mötena inte kan ersättas med teknik utan att något centralt går förlorat. Ett syfte kan vara att söka ta reda på i vilken omfattning eller i vilka delar ett synliggörande via IKT bör ersätta det fysiska mötet. Erstad menar
att: ”Lärandeteorin måste utgöra den kompass vi orienterar oss med i ett föränderligt mul-
92
(Antal sidor totalt: 100)
timedialt landskap.” 312 Och Säljö skriver: ”Och det är just i interaktion mellan människor
som kunskaper och färdigheter får liv. Möjligtvis är det den enda tes som håller oavsett vilka redskap människan utvecklar.”313
7.6 Praktiska implikationer
Arbetet kan stimulera till ytterligare diskussioner i skolan, eller utanför skolan, gällande mediernas roll och möjligheter att i den pedagogiska situationen erbjuda en värdefull resurs. Min
förhoppning är att en sådan diskussion ska kunna omfatta dimensioner utanför administrativa
göromål, informationsinhämtning och tillverkning av lektionsmaterial. En sådan dimension
skulle kunna vara huruvida det är möjligt att bättre utnyttja medierna för att synliggöra eleverna och deras aktiviteter i skolan samt kopplingen till elevernas motivation. Kanske kan publicering via en webbplats vara en lämplig arbetsmetod för en skola där vissa ämnen, eller moment i kurser, kan vara mer lämpliga än andra. Ytterligare en dimension kan vara att eleverna
själva publicerar sitt eget material på en webbplats, kanske som en virtuell portfolio.
Vidare är det möjligt att en webbplats som Formgivningssidan blir besökt av elevernas anhöriga och även andra personer utanför denna krets. Om så sker kan en sådan webbplats erbjuda en kommunikationskanal som också tillför skolan ytterligare marknadsföring. Detta
skulle i så fall överensstämma med Åkerlunds314 resonemang som omnämns under rubriken
5.2 ” Synliggörande via publicering på en webbplats”.
312
313
314
Erstad, Ola (2002) ”Handlingsrummet som öppnar sig” i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red) Utmaningar och e-frestelser, IT i
skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma, s. 210.
Säljö 2000, s. 250
Åkerlund 2008
(Antal sidor totalt: 100)
93
8 Litteraturförteckning
Alexandersson, Mikael (2002) ”Digital teknik, lärkultur och kommunikation” i Säljö, Roger
& Linderoth, Jonas (Red) Utmaningar och e-frestelser – IT och skolans lärkultur,
Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Alvesson, Mats & Deetz, Stanely (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod,
Lund: Studentlitteratur.
Atkinson, John W & Raynor, Joel O (Red) (1974) Motivation and achievement, Washington
D.C: Winston & Sons.
Atkinson, Rita L. Atkinson, Richard C. Smith, Edward E. Bem, Daryl J. Nolen-Hoeksema,
Susan (2000) Hilgard’s introduction to psychology, Orlando: Hatcourt Brace.
Axelsson, Birgitta (2000) ”Reflektioner kring projektet Forskarcirklar för pedagoger i Mora.
Hur IT blev ett naturligt redskap ” i Tydén, Thomas & Thelin Annika A. (Red) Tankar
om lärande och IT – en forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Becta ICT Research, (2006) The Becta Review 2006.
<http://publications.becta.org.uk/display.cfm?resID=25948> [09-10-26]
Bernstein, Basil (1975) Class, codes and control: Theoretical studies towards a sociology of
language, New York: Schocken Books.
Bundsgaard, Jeppe (2005) Bidrag til dansfagets it-didaktik, PhD-avhandling vid Danmarks
pedagogiska universitet.
Boggiano, Ann K. & Pittman, Thane S. (1993) Achievement and motivation: a socialdevelopmental perspective, Cambridge: Cambridge university press.
Broady, Donald (1998) Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Occasional
papers, Nr 15. Uppsala: Skeptronhäften/Skeptron.
Broaday, Donald (2001) Groth, Johan (Ed) IT i skolan: Mirakelmedicin eller sockerpiller?
IT-kommissionen
<http://www.itkommissionen.se/dynamaster/file_archive/020124/e2257239b4e5ab1208
b5fc3e2cf869a8/45_2001%20IT%20i%20Skolan%20%20mirakelmedicin%20eller%20sockerpiller.pdf> [09-11-30]
Campbell, Michael M (2007) ”Motivational systems theory and the academic performance of
college students” Journal of college teaching & learning, Volume 4, Number 7, Littleton: The Clute institute for academic research, s.11-24.
Christensen, Lars (2001) Marknadsundersökning: En handbok. Lund: Studentlitteratur.
94
(Antal sidor totalt: 100)
Cock, Dagfinn & Halvari, Hallgeir (2001) ”Motivation, performance and satisfaction at
school: The Significans of the achievement motives – autonomy interaction”, Trends
and prospects in motivtaion research, red. Anastasia Rfklides, Juliis Kuhl and Richard M
Sorrentino, Dordrecht: Kluwer Academic Publishers, kap.5, s. 65-84.
Creswell, John W (2007) Qualitative inquiry & research design: Choosing among five
approaches, Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
Danmarks Evalueringsinstitut (EVA) IT i Skolen, Undersøgelse af erfaringer og perspektiver.
från EVA:s webbplats
<http://www.eva.dk/projekter/2008/it-i-folkeskolen/projektprodukter/it-i-skolenerfaringer-og-perspektiver> [09-10-09]
Deci, Edward L & Ryan Richard, M (1985) Intrinsic motivation and self-determination in
human behavior, New York: Plenum Press.
Dewey, John (2004) Individ skola och samhälle, Utbildningsfilosofiska texter i urval av
Hartman, Sven. Lundgren, Ulf P & Hartman, Ros Mari, Stockholm: Natur och Kultur.
DSU 2002:55, Utbildningsdepartementet (2002) E-lärande som utmaning: Slutrapport från
Arbetsgruppen för nya nationell IT-strategi för skolan, Stockholm: Fritzes.
Durkheim, Émile (1912) Les formes élémentaires de la vie religieuse. Le système totémique
en Australie, Paris: Les Presses universitaires de France.
Draper, Steve, The hawthorne, pygmalion, placebo and other effects of expectation: some
notes, University of Glasgow,
<http://www.psy.gla.ac.uk/~steve/hawth.html#pyg> [09-10-31]
Dysthe, Olga (2003) Dialog, samspel och lärande, Lund: Studentlitteratur.
Ellenberger, Bengt (2002) Quintilianus: Den fulländade talaren,
Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Erstad, Ola (2002) ”Handlingsrummet som öppnar sig” i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red)
Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma, s 210.
Freinet, Célestine (1975) För folkets skola, Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Foucault, Michell (2003) Övervakning och straff, Lund: Arkiv förlag.
Ford, Martin E. (1992) Motivating humans: Goals, emotions, and personal agency belief,
Newbury park, California: Sage publications.
Gadamer, Hans-Georg (1997) Sanning och metod i urval, Göteborg: Daidalos AB.
Hassel, Patrik, (2006) IT och lärande: En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande,
<http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/it_och_larande_en_oversikt
_av_aktuell_forskning_inom_it_och_larande_2006_publ.pdf> [09-10-01].
Haug, Peder (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning, Stockholm: Skolverket.
(Antal sidor totalt: 100)
95
Hernwall, Patrik (2002) ”Barn kommunicerar – om en dimension av barns digitala rum” i Säljö,
Roger & Linderoth, Jonas (Red) Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur,
Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Holme, Idar M & Solvang, Bernt K (2006) Forskningsmetodik: Om kvalitativa
och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur.
Hultqvist, Elisabeth (2001) Segregerande integrering: En studie av gymnasieskolans
individuella program, Stockholm: LHS Förlag.
Husserl, Edmund (2004) Idéer till en ren fenomenologi och fenomenologisk filosofi,
Stockholm: Bokförlaget Thales.
Hörnqvist, Maj-Lis (1999) Upplevd kompetens. En fenomenologisk studie av ungdomars
upplevelser av sin egen kompetens i skolarbetet, Luleå: Centrum för forskning i lärande,
Luleå tekniska universitet (Akademisk avhandling).
Jedeskog, Gunilla (2000) Teachers and computers – teacher’s computer usage and the
relationship between computers and the role of the teacher, as described in international
research, Uppsala: Uppsala universitet.
Jedeskog, Gunilla (2005) Changing School – implementation of ICT in Swedish school,
campaigns and experiences 1984-2004, Uppsala: Uppsala universitet.
Jedeskog, Gunilla (2007) ICT in Swedish Schools 1984 – 2004: How computers work
in the teachers’ world,
<http://seminar.net/images/stories/vol3-issue1/gunilla_jedeskog-ict_in_swedish_schools.pdf>
[11-04-03]
John, Peter & Sutherland, Rosamund (2005) Affordance, opportunity and the pedagocial implications of ICT, Educational review, 57(4), 405-413.
<http://www.interactiveeducation.ac.uk/Publications/John%20&%20Sutherland%20%20proof.pdf> [11-04-04]
Jönsson, Bodil (2008) Vi lär som vi lever, Malmö: Gleerups
Jämteryd, Ulf (2009) IT och skola i möjlighetsmaximerarnas land.
<http://itforpedagoger.skolverket.se/forskning/Intervjuer/mojlighetsmaximerarna>
[09-10-26]
Karlberg, Peter (2009) Kunskap om IT viktigt. Nyhetsbrev från Skolverkets webbplats.
<http://www.skolverket.se/sb/d/2780%3Bjsessionid=8CDD39594D05521629C56C9E
B577FD73> [09-10-27]
KK-stiftelsen, Blir man verkligen klokare av IT,
<http://www.kks.se/upload/publikationsfiler/it_i_utbildning/blir_man_verkligen_klokare
_med_it_2004_publ.pdf.> Stockholm, s 6 f. [09-10-26]
Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund: Studentlitteratur.
96
(Antal sidor totalt: 100)
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun,
Lund: Studentlitteratur.
Körner, Svante, Ek, Lars & Berg, Sven (1984) Deskriptiv statistik, Lund: Studentlitteratur.
Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2000) Statistiska metoder, Lund: Studentlitteratur.
LearnIT KK-stiftelsens forskningsprogram för studiet av lärande och informationsteknik.
Dokumentation och sammanfattning av pågående verksamheter, maj 2005,
<http://www.learnit.org.gu.se/digitalAssets/759/759130_dokumentation_LearnIT_2005.
pdf>
[11-03-31]
Lee, Steven W. (Ed) (2005) Encyclopedia of school psychology, Thousand Oaks: Sage Publications Inc.
Leijon, Marie & Söderquist, Elisabeth (2005) Gymnasieskola i förändring, IT &
mediekultur – skilda sätt att erfara IT i gymnasieskolan, Malmö: Malmö högskola.
Lillard, Paula P. (1972) Montessoripedagogiken i vår tid, Stockholm: Bokförlaget Forum.
Lindström, Lars (1992) Processinriktad utvärdering och bedömning,
Forskning om utbildning, nr 3, s. 34-44, Stockholm: Utbildningsförlaget.
Lindström, Lars (1994) Portföljmetodik i estetiska ämnen, Paper framlagt vid Nordisk Förening för Pedagogisk Forskning Kongress i Vasa 10-13 mars, 1994.
Lpf 94 (2006) Läroplan för de frivilliga skolformerna, Gymnasieskolan, gymnasiesärskolam,
den kommunala vuxenutbildningen, statens skolor för vuxna och vuxenutbildningen för
utvecklinsstörda. Ödeshög: Fritzes.
Ludvigsen, Sten R. Rasmussen, Ingvill & Solheim, Ivar (2002) ”Lärande i multimediala miljöer – samtal mellan elever och lärare” i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red)
Utmaningar och e-frestelser, IT i skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Malhotra, Naresh K. (1999) Marketing Research: An Applied Orientation, Upper Sadle River,
New Jersey: Prentice Hall International.
Marton, Ference & Booth, Shirley (2000) Om lärande, Lund: Studentlitteratur.
Mårdsjö, Karin & Carlshamre, Pär (2000) Retoriken kring tekniken.
Lund: Studentlitteratur.
Nielsen, Jakob (1993) Usability engineering, San Diego: Academic press.
Ottersten, Ingrid & Berndtsson, Johan (2002) Användbarhet i praktiken, Lund: Studentlitteratur.
Passey, Don. Rogers, Colin. Machell, Joan & McHugh, Gilly (2004), The motivational effect
of ICT on pupils, research report No 523, department of educational research, University
of Lancaster.
<http://www.dcsf.gov.uk/research/data/uploadfiles/RR523new.pdf > [09-10-28]
(Antal sidor totalt: 100)
97
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning, Lund: Studentlitteratur.
Pedersen, Jens (2000) ”Kommer informations- och kommunikationstekniken att förändra
skolan?” i Tydén, Thomas & Thelin Annika A. (Red) Tankar om lärande och IT – en
forskningsöversikt, Skoverket, Stockholm: Liber.
Piaget, Jean (1968) Barnets själsliga utveckling, Stockholm: Norstedts förlag.
Riis, Ulla (2000a) ”Skolans datorisering under 1980- och 90-talen” i Riis, Ulla (Red) IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Riis, Ulla (2000b) ”Elever, lärare och organisationer kring informationstekniken i skolan
ELOÎS” i Tydén, Thomas & Thelin Annika A. (Red) Tankar om lärande och IT – en
forskningsöversikt, Skolverket, Stockholm: Liber.
Sartre, Jean-Paul (1992) Varat och intet i urval, Göteborg: Korpen.
Schiller, Friedrich (2010) Schillers estetiska brev, Järna: Kosmos förlag.
Schofield, Janet W. (1995) Computers and classroom culture, Cambridge: Cambridge
university press.
SFS 185:1100 Skollagen
<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100#K1>
[10-02-05]
SFS 1998:204 Personuppgiftslagen (PUL)
< http://62.95.69.15/cgibin/thw?%24{HTML}=sfst_lst&%24{OOHTML}=sfst_dok&%24{SNHTML}=sfst_
err&%24{MAXPAGE}=26&%24{TRIPSHOW}=format%3DTHW&%24{BASE}=S
FST&%24{FORD}=FIND&%24{FREETEXT}=&BET=1998%3A204&RUB=&OR
G=> [09-09-20]
Skarin, Torbjörn (2007) Effektivt användande av IT i skolan: Analys av internationell forskning, Rapport 17, Myndigheten för skolutveckling, Stockholm: Liber.
Skarin, Torbjörn (2009) Tillgång, användning och kompetens kring IKT i skolan,
Stockholm: Metamatrix.
Skarin, Torbjörn (2010) Framtidens lärande i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola, Stockholm: Teknikdelegationen.
Skatteverkets webbplats, skyddande av personuppgifter
<http://www.skatteverket.se/nav/folkbokforing/skyddadepersonuppgifter.106.76a43be4
12206334b89800023667.html> [09-10-12]
Skinner, Burrhus F (2007) Undervisningsteknologi, Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Skolverket, pressmeddelande den 15 januari 2009
<http://www.skolverket.se/sb/D/2573/14549> [09-0915]
98
(Antal sidor totalt: 100)
Skolöverstyrelsen (1980) Datorn i skolan. SÖ:s handlingsprogram och slutrapport
SÖ-projekt 628. Stockholm.
Säljö, Roger (2000) Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv, Stockholm: Norstedts
Akademiska förlag.
Säljö, Roger i Säljö, Roger & Linderoth, Jonas (Red) (2002) Utmaningar och e-frestelser – IT
och skolans lärkultur, Stockholm: Bokförlaget Prisma.
Säljö, Roger (2010) Lärande och kulturella redskap – Om läroprocesser och det kollektiva
minnet, Stockholm: Norstedts Akademiska förlag.
Söderlund, Anders (2000) Det långa mötet IT och Skolan, om spridning och anammande av
IT i den svenska skolan, Luleå: Luleå tekniska universitet.
Tetzchner, Stephen von (2001) Utvecklingspsykologi: Barn- och ungdomsåren,
Lund: Studentlitteratur.
Thullberg, Per & Millstam Pär (2009) Redovisning av uppdrag om uppföljning av ITanvändning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, Utbildningsdepartementet, Dnr U2007/7921/SAM/G. Stockholm.
<http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192> [09-10-26]
Thullberg, Per & Szekely, Christina (2009) Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användningen inom förskola, skola
och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Skolverket Dnr 84-2008:3780, Stockholm. <http://www.skolverket.se/publikationer?id=2244> [09-10-24]
Thurén, Torsten (2007) Vetenskapsteori för nybörjare, Malmö: Liber.
Uljens, Michael (1989) Fenomenografi – forskning om uppfattningar, Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf> [09-01-10]
Vygotskij, Lev S (1999) Vygotskij och skolan, Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S (2007) Tänkande och språk, Göteborg: Daidalos.
Will-Harris, Daniel (2003) Georgia and Verdana – typefaces designed for the screen
<http://www.will-harris.com/verdana-georgia.htm> [08-10-06]
Åkerlund, Dan (2008) Publicistiska arbetssätt i skolan: Webbtidningar, wiki, bloggar, webbteve och poddradio, Lund: Studentlitteratur.
8.1 Personlig kommunikation
Karlberg, Peter (2009) Skolverket. Telefonintervju den 28 oktober 2009.
(Antal sidor totalt: 100)
99
9 Bilagor
100
(Antal sidor totalt: 100)
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5:1
Bilaga 5:2
Bilaga 5:3
Bilaga 6:1
Bilaga 6:2
Bilaga 6:3
Bilaga 7
Huvud, förslag A. Huvud, förslag B. Bilaga 8
Intervjuguide för förundersökning (A),
samtal kring en webbplats för ämnet formgivning
Inledning
Syftet med det här samtalet är att få reda på hur ni ställer er till en webbplats för ämnet formgivning. Något som jag också gärna vill få reda på är vad ni vill att en sådan webbplats ska
innehålla.
Den som inte vill svara är självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som helst,
inga problem.
Ni är anonyma, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller vem som säger vad.
Det ni säger, eller om ni låter bli att svara, kommer på inget sätt att påverka betyget eller
min bedömning av era arbeten.
Jag vill gärna göra anteckningar under samtalet, är det okej att jag gör anteckningar?
Samtal/Intervju
Frågeområde 1: Inställningen till en webbplats för ämnet formgivning
Temafråga 1: Skulle det finnas något värde med en webbplats för ämnet formgivning?
Följdfråga 1: Hur menar du då varför skulle det vara värdefullt/sakna värde
Frågeområde 2: Webbplatsens innehåll
Temafråga 2: Vad ska publiceras på en sådan webbplats?
Följdfråga 2.1: Nämn något mer som borde finnas på webbplatsen?
Följdfråga 2.2: Hur ställer ni er till att det publiceras bilder på era arbeten?
Följdfråga 2.3: Varför skulle det vara bra/inte vara bra?
Följdfråga 2.4: Hur ställer ni er till att det publiceras bilder på eleverna, jag menar upphovsmannen?
Följdfråga 2.5: Varför skulle det vara bra/inte vara bra?
Avslutning
Så om jag uppfattar er rätt skulle en webbplats för ämnet formgivning vara . . .
Det som bör publiceras på webbplatsen är . . .
Är det något mer någon vill tillägga
Tack för att ni deltog, det var värdefullt för mig.
Bilaga 9:1
Intervjuguide för undersökning (B),
intervjuer gällande omfattningen av intresset för en webbplats
Inledning
Syftet med det här samtalet är att få reda på hur du ställer dig till en webbplats för ämnet
formgivning. Något som jag också gärna vill få reda på är vad du vill att en sådan webbplats
ska innehålla.
Om du inte vill svara är du självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som
helst, inga problem.
Du är anonym, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller
vem som säger vad.
Det du säger, eller om du låter bli att svara, kommer på inget sätt att påverka betyget eller
min bedömning av dina arbeten.
Jag vill gärna göra anteckningar under samtalet, är det okej att jag gör anteckningar?
Samtal/intervju
Frågeområde 1: Inställningen till en webbplats för ämnet formgivning
Temafråga 1: Tycker du att det skulle vara bra med en webbplats för ämnet formgivning där
du kan se bilder och eventuellt annan information från verksamheten?
Följdfråga 1: Hur menar du då varför skulle det vara bra/inte vara bra
Frågeområde 2: Bilder på elevernas arbeten
Information: Lite om vad en sådan webbplats bör innehålla
Temafråga 2: På en sådan webbplats, vill du se bilder på era arbeten, dina egna arbeten och
dina kamraters arbeten?
Följdfråga 2: Varför skulle det vara bra/inte vara bra?
Frågeområde 3: Bilder på upphovsmannen
Temafråga 3: Vill du att man på bilderna ska se personen som gjort arbetet?
Följdfråga 3: Varför skulle det vara bra/inte vara bra?
Frågeområde 4: Egna förslag
Temafråga 4: Har du något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats?
Följdfråga 4: Varför skulle det vara bra?
Frågeområde 5: Värdet i en webbplats
Temafråga 5: Tycker du att en sådan webbplats skulle göra ämnet formgivning mer intressant,
jag menar skulle det kunna tillföra dig något av värde?
Följdfråga 5: Hur menar du då?
Avslutning
Så om jag uppfattar dig rätt är din inställning till en webbplats för ämnet formgivning att . . .
Bilder på elevarbeten bör publiceras/inte publiceras
Bilder på personen som gjort arbete bör publiceras/inte publiceras
Dina förslag är . . .
Du menar att en webbplats för ämnet formgivning skulle vara värdefull/inte tillföra något av
värde därför att . . .
Är det något mer du vill tillägga
Tack för att du deltog, det var värdefullt för mig.
Bilaga 9:2
Intervjuguide för undersökning (C),
intervju i samtalsform med skolledare gällande webbplatsens gränssnitt
Inledning
Syftet med det här samtalet är att få reda på vad jag behöver ta hänsyn till vid utformandet av
webbplatsen för ämnet formgivning. Gymnasiets webbplats bör väl i någon mån påverka utformningen, jag tänker bland annat på dess tilltal i texter, färger och former.
Om du inte vill svara är du självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som
helst, inga problem.
Du är anonym, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller
vem som säger vad.
Är det okej att jag gör anteckningar under samtalet?
Samtal/intervju
Frågeområde 1: I vilken utsträckning ska Formgivningssidan utgå från, eller överensstämma
med, gränssnittet för Thorildsplans gymnasiums webbplats?
Temafråga 1: THG:s webbplats har ju ett gränssnitt med ett visst uttryck, vad behöver jag ta
hänsyn till vid utformningen av webbplatsen för ämnet formgivning?
Saker som bör tas upp är webbplatsens:
bredd i antalet pixlar, gymnasiets webbplats är 913 pix bred (771 pix utan bildkolumnen)
huvud
färger, Gymnasiets är uppbyggd kring färgerna grått (R 206, G 206, B 206), ljusgrått (R
237, G 237, B 237), mörkrött (R 151, G 43, B 31), ljusgul/beige (R 255, G 225, B 145),
orange (R 255, G 204, B 51), svart och vitt
indelning i kolumner
teckensnittens typ och färg
teckensnittens storlek i rubriker och brödtext
navigering/meny
språkliga tilltal
avsändare
Länkningen från skolans webbplats, det vill säga hur ska besökaren kunna hitta till Formgivningssidan?
Finns det någon elev med skyddad identitet i klasserna Industridesign eller Arkitektur och
samhällsbyggande.
Frågeområde 4: Eget förslag
Temafråga 4: Har du något du vill nämna, något annat som jag kanske behöver ta särskild
hänsyn till?
Avslutning
Så om jag uppfattat dig rätt gäller följande . . . (Gå igenom de olika punkterna enligt ovan)
Är det något mer du vill tillägga
Tack för att du deltog, det var värdefullt för mig.
Bilaga 9:3
Intervjuguide för undersökning (D),
djupintervjuer med elever gällande webbplatsens innehåll
Inledning
Som du vet håller jag på med en webbplats för ämnet formgivning, ”Formgivningssidan”.
Syftet med det här samtalet eller intervjun är att få reda på vad du vill att en sådan webbplats
ska innehålla.
Om du inte vill svara är du självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som
helst, inga problem.
Du är anonym, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller
vem som säger vad.
Det du säger, eller om du låter bli att svara, kommer på inget sätt att påverka betyget eller
min bedömning av dina arbeten.
Jag vill gärna göra anteckningar under samtalet, är det okej att jag gör anteckningar?
Frågeområde 1: Bilder på verksamheten i övrigt
Temafråga 1: På webbplatsen kommer bilder på era arbeten att publiceras. Vill du ha bilder
på verksamheten i övrigt?
Följdfråga 1: Kan du förklara närmare, varför då/varför inte?
Frågeområde 2: Uppgiftsbeskrivningar
Temafråga 2: Vill du att uppgiftsbeskrivningarna ska ligga på webbplatsen?
Följdfråga 2: Hur menar du, varför skulle det vara bra/inte vara bra?
Frågeområde 3: Bilder på upphovsmannen
Temafråga 3: Vill du att man på bilderna ska se personen som gjort objektet?
Följdfråga 3: Hur tänker du då?
Frågeområde 4: Elevernas egna funderingar och analyser, till exempel genom rapporter
Temafråga 4: Ska elevernas rapporter med tankar och analyser av egna arbeten också publiceras?
Följdfråga 4: Kan du förklara hur du menar, varför då/varför inte?
Frågeområde 5: Översikt på de uppgifter kursen omfattar
Temafråga 5: Vill du på webbplatsen ha en översikt över de moment/uppgifter kursen omfattar?
Följdfråga 5: Hur menar du då?
Frågeområde 6: Egna förslag
Temafråga 6: Har du något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats?
Följdfråga 6: Varför skulle det vara bra?
Avslutning
Så om jag uppfattar dig rätt är din inställning till en webbplats för ämnet formgivning att . . .
Bilder på elevarbeten bör publiceras/inte publiceras
Bilder på personen som gjort arbete bör publiceras/inte publiceras
Dina förslag är . . .
Du menar att en webbplats för ämnet formgivning skulle vara värdefull/inte tillföra något av
värde i första hand därför att . . .
Är det något mer du vill tillägga
Tack för att du deltog, det var värdefullt för mig.
Bilaga 9:4
Intervjuguide för undersökning (E),
intervjuer med lärare gällande webbplatsens gränssnitt och innehåll
Inledning
Syftet med det här samtalet är att få reda på vad jag behöver ta hänsyn till vid utformandet av
webbplatsen för ämnet formgivning. Gymnasiets webbplats bör väl i någon mån påverka utformningen jag tänker bland annat på dess tilltal i text, färger och former. Webbplatsen måste
ju kännas bra för både lärare och elever.
Om du inte vill svara är du självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som helst,
inga problem.
Du är anonym, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller
vem som säger vad.
Är det okej att jag gör anteckningar under samtalet?
Samtal/intervju
Frågeområde 1: Webbplatsen ”Formgivningssidans” språkliga tilltal
Temafråga 1: Vem ska vara avsändare?
Följdfråga 1:1 Är det vi lärare eller är det eleverna eller är det gymnasiet som organisation?
Följdfråga 1:2 Är webbplatsen jag och du med besökaren, är den som en vän.
Följdfråga 1:3 Är det institutionen gymnasiet som talar till besökaren genom webbplatsen och
är besökaren i så fall ”ni”, är webbplatsen som en myndighet med distans?
Följdfråga 1:4 Enligt direktiv från skolledningen bör vi använda samma färger som gymnasiets webbplats. Finns det några synpunkter på det?
Frågeområde 2: Utseendet på Formgivningssidans huvud
Temafråga 2: Jag har tagit fram två förslag (förslag A) och (förslag B) till webbplatsens huvud
eller toppbilden om man vill kalla det så. Vilken av dessa två är att föredra?
Tips: Om det uppstår en diskussion så uppmana respektive lärare att förklara hur de resonerar
kring sitt val.
Frågeområde 3: Satsytans uppbyggnad
Temafråga 3: THG:s webbplats har ju en satsyta med ett visst uttryck, vad behöver jag ta hänsyn till vid utformningen av webbplatsen för ämnet formgivning?
Saker som bör tas upp är:
satsytans uppbyggnad med ramar, kolumner samt placering av texter och bilder med
mera
navigering/meny, dess utseende och placering
teckensnittens storlek i rubriker och brödtext
-
Avslutning
Så som jag uppfattar det gäller följande . . .
Finns det något mer att tillägga?
Tack för att ni deltog, det var värdefullt för mig.
Bilaga 9:5
Intervjuguide för undersökning (F),
djupintervjuer gällande webbplatsens innehåll
Inledning
Som du vet håller jag på med en webbplats för ämnet formgivning, ”Formgivningssidan”.
Syftet med det här samtalet eller intervjun är att få reda på hur du vill att en sådan webbplats
ska kännas och lite om vad den bör innehålla.
Om du inte vill svara är du självklart fri att låta bli och vi kan avbryta samtalet när som helst,
inga problem.
Du är anonym, jag kommer inte att föra vidare till någon utomstående vem som deltar eller
vem som säger vad.
Det du säger, eller om du låter bli att svara, kommer på inget sätt att påverka betyget eller min
bedömning av dina arbeten.
Jag vill gärna göra anteckningar under samtalet, är det okej att jag gör anteckningar?
Samtal/intervju
Frågeområde 1: Tilltal
Temafråga 1: Vilken typ av tilltal vill du ha på webbplatsen?
Följdfråga 1.1: Ska det vara ”Ni/besökaren” och ”Vi/gymnasieskolan” med distans till besökaren eller mer som en vän ”Du och Jag/Vi”?
Frågeområde 2: Webbplatsens ”huvud”
Temafråga 2: Vilket ”huvud” föredrar du för webbplatsen, alternativ A eller B?
Följdfråga 2: Varför väljer du den?
Frågeområde 3: Startsidans satsyta
Temafråga 3: Vad anser du om satsytans uppbyggnad på startsidan med tre kolumner där texten är placerad i mitten?
Följdfråga 3: Kan du motivera?
Frågeområde 4: Elevernas egna funderingar och analyser, till exempel genom rapporter
Temafråga 4: Ska elevernas rapporter med tankar och analyser av egna arbeten också publiceras?
Följdfråga 4: Kan du förklara hur du menar, varför då/varför inte?
Frågeområde 5: Översikt på de uppgifter kursen omfattar
Temafråga 5: Vill du på webbplatsen ha en översikt över de moment/uppgifter kursen omfattar?
Följdfråga 5: Hur menar du då?
Frågeområde 6: Egna förslag
Temafråga 6: Har du något förslag på något annat du vill ha på en sådan webbplats?
Följdfråga 6: Varför skulle det vara bra?
Avslutning
Så om jag uppfattar dig rätt är din inställning till en webbplats för ämnet formgivning att . . .
Bilder på elevarbeten bör publiceras/inte publiceras
Bilder på personen som gjort arbete bör publiceras/inte publiceras
Dina förslag är . . .
Bilaga 9:6
Du menar att en webbplats för ämnet formgivning skulle vara värdefull/inte tillföra något av
värde i första hand därför att . . .
Är det något mer du vill tillägga
Tack för att du deltog, det var värdefullt för mig.
Bi
l
aga10:
1
Bi
l
aga10:
2
Bi
l
aga10:
3
Bi
l
aga10:
4
Bi
l
aga10:
5
Fly UP